Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4. 25 jan. 1930 - Seskaröproblemet inför järnvägsstyrelsen - Trätugg som bränsle för motorfordon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15 febr. 1930
TEKNISK TIDSKRIFT
53
Seskaröproblemet inför järnvägsstyrelsen.
Länsstyrelsen i Norrbottens län har jämte tillkallade sakkunniga
avgivit förslag till statsåtgärder i anledning av den
rådande arbetslösheten å Seskarö. I förslaget uttalas
åsikten, att försörjning av den tidigare
industribefolkningen å ön icke torde kunna vinnas genom
återupptagande av träförädlingsindustrien. För beredandet av
en så effektiv hjälp som möjligt under
avvecklings-perioden föreslås i stället, att arbetet med den
föreslagna hamnbyggnaden i Karl Johans stad jämte
tillfartsväg och järnväg snarast möjligt igångsättes eller i
andra hand arbetet påbörjas med den föreslagna banan
Morjärv—Kalix, i båda fallen med företrädesrätt till
arbetet för arbetslösa från Seskarö. Om intet av dessa
företag kan igångsättas, föreslås provisorisk drift genom
domänverket av Sandviks sågverk på Seskarö.
Järnvägsstyrelsen har den 4 januari avgivit yttrande
över förslaget. Beträffande det förstnämnda
alternativet åberopar järnvägsstyrelsen sitt ovan refererade
yttrande över förslaget till hamnbyggnad i Karl Johans
stad och anför, att den temporära lindring i
arbetslösheten, som skulle vinnas genom förslagets realiserande,
icke står i rimlig proportion till engångs- och årliga
räntekostnader för anläggningen. Beträffande järnvägen
Morjärv—Kalix framhåller järnvägsstyrelsen, att den
visserligen år 1921 ifrågasatt ett påbörjande av arbetena
på denna linje, om så skulle krävas för arbetslöshetens
bekämpande, men att styrelsen numera övergivit denna
åsikt på grund av den stora utveckling biltrafiken, med
sina möjligheter att även vintertiden uppehålla reguljär
trafik, uppnått sedan 1921. Styrelsen finner nu, att
beslut icke bör fattas om anläggning av denna bana, vars
behövlighet icke blivit styrkt. Att företaga anläggningen
i syfte att därmed bereda vissa arbetslösa’
sysselsättning under kortare tid anser styrelsen principiellt
felaktigt. Slutligen påpekar järnvägsstyrelsen, att ca
1 400 vana järnvägsarbetare blivit arbetslösa senaste
höst genom den alltjämt fortgående minskningen av
statens järnvägsbyggnader, och då dessa arbetare ju
besitta större skicklighet för ifrågavarande arbeten än
industriarbetarna å Seskarö, torde vid uppkommande
arbetstillfällen företräde böra givas den förra kategorien.
Trätugg som bränsle för motorfordon. Frågan om
ersättningsbränsle för våra importerade flytande
bränslen är ständigt aktuell. Ett av de senaste
framstegen på området är A.-b. Motorgas’ i Stockholm
färdigställande av en gasgenerator för motorfordon med
trätugg som bränsle.
Gasgeneratorn genomgick vid fjolårets stora
fältmanöver i Södermanland ett hårt prov, vilket utföll så
väl, att arméförvalningen inköpte generatorn i fråga.
Generatorn var inmonterad på en armén tillhörig 2%
tons lastbil, som märkligt nog bl. a. hade till uppgift
att frakta bensin för den motoriserade kårens räkning.
Som en intressant detalj kan nämnas, att bilen medförde
yxa och såg för att, om träbränslet skulle taga slut ute
på vägen, man skulle kunna skaffa bränsle genom
upphuggande av torra trädgrenar, gärdesgårdar och dylikt.
Generatorn är ordnad för s. k. omvänd förbränning,
dvs. med draget gående uppifrån och nedåt. Syftet med
den omvända förbränningen är, att i det glödande skiktet
sönderdela tjärgaserna dels så, att inga kondenserbara
tjärgaser komma att finnas i den från generatorn
avgående gasen, och dels så, att den avgående gasen
kommer att innehålla kolväten av högt värmevärde,
framförallt metan. Det är emellertid vid den omvända
förbränningen svårt att ordna så, att reaktionen blir så
fullständig, att ovannämnda syfte verkligen ernås. Det
är en lösning på detta problem, som A.-b. Motorgas
åstadkommit, och varå patent redan erhållits i de flesta
kulturländer.
Svårigheten i ovan berörda hänseende är givetvis
Trägasdriven 2’/= tons lastbil, tillhörig armén. Gasgeneratorn är
placerad på den åt åskådaren vända sidan av förarplatsen och är omgiven
av en plåt. Man ser blott nedre delen och överkanten av generatorn.
desto större, ju tjärrikare bränslet är. Det är sålunda
anmärkningsvärt, att man i detta fall kommit så långt,
att man som ordinarie bränsle använder barrträ. För
vårt land är detta naturligtvis av stor betydelse, dà vi
hava riklig tillgång på avfall av dylikt material.
Vid användande av träkol som bränsle erhåller man
ingen eller obetydligt med metan i gasen, och därför blir
träkolsgas ej obetydligt svagare än trägas. En
motors effekt minskas ju alltid vid övergång från
bensin till gas, men effektminskningen vid trägas blir
avsevärt mindre än vid kolgas. Effekten kan höjas
genom ökning av kompressionen hos motorn, men denna
ökning måste hållas inom vissa gränser. Vid
användande av trägas behöver kompressionen ökas mindre än
vid kolgas för erhållande av viss effekt på motorn.
På träkolets kreditsida bör uppföras det
förhållandet, att bränsleåtgången i vikt räknat blir mindre än
åtgången av trätugg. Denna omständighet har dock ej
större betydelse, då den absoluta viktökningen är rätt
obetydlig i förhållande till bilens lastkapacitet. För en
2-tons lastbil kan viktökningen i fråga för en ordinär
dagskörning sättas till ca 25 kg. Härtill kommer, att i
volym räknat ingen ökning förefinnes, och således okolat
trä ej är mera skrymmande än träkol.
En ytterligare fördel med okolat trä är, att det är
renligare att hantera än träkol, vilket för motormännen är
av betydelse.
Beträffande kostnaden för de olika bränslena är att
märka, att i båda fallen kostnaden är mycket ringa och
en eventuell skillnad i kostnad är av underordnad
betydelse. Okolat trä är dock det billigare bränslet.
Trätugg av lämplig torrhetsgrad, dvs. ungefär så torr
som vanlig hushållsved, bör kunna framställas och
tillhandahållas till ett pris av 20 kr. per ton,
motsvarande ca 5 kr. per kbm löst mål. I många fall kan den
fås mycket billigare. För en 2-tons lastbil är
bränsleåtgången av trätugg ca 6 kg per mil, vilket efter 20 kr.
per ton gör 12 öre per mil. Bensinpriset kan, om man
skall räkna med ett medelpris för hela landet för
enstaka förbrukare, sättas till ca 30 öre per liter. Om
åtgången för bilen i fråga antages till 2 liter per mil, giver
det som medeltal en kostnad av 60 öre per mil. Man
uppnår således medelst trägasgeneratorn i genomsnitt
en minskning i bränslekostnad av ca 80 %.
Gasgeneratorer av denna typ passa för lastbilar,
omnibussar, traktorer, vägmaskiner, båtar m. m. och även
för stationära ändamål.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
