Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5. 1 febr. 1930 - Världsproduktion och -förbrukningen av metaller, av Erik Hallström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15 febr. 1930
TEKNISK TIDSKRIFT
63
VÄRLDSPRODUKTIONEN OCH -FÖRBRUKNINGEN
AV METALLER.
Sedan sekelskiftet har förbrukningen av
icke-järnmetaller stigit långt hastigare än tillväxten av jordens
befolkning, som sedan dess ökat med ungefär 30 %.
Konsumtionsstegringen av bly har uppgått till 86 %, av
tenn till 117 %, av koppar till 241 % och av aluminium
till 3137 %. Särskilt intressant är det förhållandet,
att förbrukningsstegringen i Europa av alla metaller
med undantag av aluminium kommer långt efter
konsumtionsökningen i Amerika. Med den fortsatta
kapitalökningen i Europa torde emellertid även här
Amerikas försprång i metallkonsumtion så småningom
inhämtas eller åtminstone minskas. Utsikterna i Europa
till en ständig stegring av metallförbrukningen i
förbindelse med öppnandet av nya användningsområden
måste även hädanefter få anses som gynnsamma.
Metallernas betydelse för världshushållningens
utveckling har under loppet av det senaste årtiondet varit
i ständigt stigande. Enligt i den utländska
fackpressen synliga statistiska sammanställningar över världens
metallförbrukning under 1928 har denna utvecklat sig
raskare nämnda år än under 1927. Detta faktum
förtjänar desto mer beaktande, som stegringen av den
europeiska konsumtionen i allmänhet fördröjts, och blott
vad beträffar bly och tenn gått i ett raskare tempo än
i Amerika. Denna efterblivenhet i den europeiska
konsumtionen är framför allt en följd av Tysklands
reducerade absorberingsförmåga på grund av minskad
köpkraft, vilket land under 1928 och jämväl även under
1929 dock varit och fortfarande är världens mest
betydande metallförbrukare näst U. S. A. Ställningen
utjämnades emellertid genom konsumtionsstegring i andra
europeiska länder, synnerligast i Frankrike och i viss
mån även i England och Ryssland. Världsförbrukningen
av de viktigaste metallerna utvecklade sig under de
senaste åren på följande sätt (i 1000 ton):
1909/13 1926 1927 1928
Koppar ......... 966,3 1 496,0 1 543,3 1 749,6
Bly ............. 1 151,1 1 555,8 1 579,7 1 618,8
Zink ............ 915,1 1 238,5 1 316,7 1 404,9
Tenn ........... 120,8 151,4 156,7 177,0
Aluminium ..... 51,3 187,4 180,9 236,6
Europas andel i världsförbrukningen av metaller
under 1928 är väsentligt mindre än under 1927 och till
och med mindre än före kriget, trots att fortfarande
mer än hälften av världskonsumtionen av bly (52 %)
och zink (55 %) faller på vår kontinent. Den
övervägande delen av konsumtionsökningen får man dock
tillskriva stegringen av den amerikanska
metallförbrukningen. Detta är särskilt fallet beträffande kopparn,
av vilken Amerika under 1927 använde 44 % av
världsförbrukningen eller 773 800 ton. Fördelad på de olika
länderna gestaltar sig världens kopparkonsumtion under
1928 på följande sätt (i 1 000 ton):
Tyskland ....................253,7
England ......................162,5
Frankrike ..................125,7
Italien ................76,3
Belgien ........................53,2
Ryssland ....................42,2
Tjeckoslow..................21,4
Sverige ........................21,8
Schweiz ......................15,6
övriga Europa ..........75,7
Hela Europa ....... 841,1
I motsats härtill har Amerika konsumerat 5 000 ton
mindre bly än under 1927, men trots detta absorberar
denna stat fortfarande 38 % av världens blyförbrukning.
Tyskland konsumerade 216 500 ton (13,4 %) eller 9 000
ton mindre än 1927. Det enda land, som avsevärt
kunnat höja sin blyförbrukning var Frankrike (väl
sysselsatt elektrisk industri), men även Ryssland och Belgien
kunna anteckna en anmärkningsvärd ökning.
Fördelningen av världsförbrukningen av bly under 1928 giver
följande bild (i 1000 ton):
Asien ............ 83,4
Afrika............ 7,1
Amerika ......... 617,1
Australien ........ 12,0
Världsförbrukningen
(inkl. övr. länder) 1 618,8
Tyskland ....................216,5
England ......................242,6
Frankrike.......... 102,i
Belgien ........................62,3
Italien ..........................48,2
Spanien ........................24,o
Schweiz ......................9,5
Sverige ........................6,5
övriga Europa ..........124,2
Hela Europa ..............835,9
Går man sedan över till zink, så skall man finna, att
marknadsutvecklingen för denna metall i högre grad än
andra metaller varit beroende av den europeiska
konsumtionens gestaltning. På Europa föll sålunda under
1928 55 % av världsförbrukningen, på Tyskland ensamt
14,5 %. För andra platsen bland världens
zinkförbru-kande stater har Tyskland att tacka sin mässing- och
zinkvalsverksindustri och sina förzinkerier. På detta
område har Tyskland också sedan 1927 åter överflyglat
England. De olika ländernas konsumtion av zink under
1928 framgår av nedanstående tablå (i 1 000 ton):
Tyskland ....................204,3
England ......................181,0
Frankrike ..................125,7
Belgien ........................118,0
Ryssland .......... 22,o
Italien ............. 21,4
Skandinavien ...... 10,5
övr. Europa ....... 93,8
Hela Europa ..............776,7
Asien ........................64,i
Afrika ......................3,5
Amerika ..................519,5
Australien ................14,8
Världsförbrukningen
(inkl. övr. länder) 1 404,9
Stegringen av världens tennförbrukning har gått
förhållandevis långsammare än beträffande de övriga
metallerna. Tysklands konsumtion 14 600 ton eller 8,2 %
av världsförbrukningen spelar här ej så stor roll som
vid de andra metallerna. Däremot föll på England till
följd av dess ansenliga vitblecksproduktion 33 700 ton
eller 19 % av världskonsumtionen. Världens största
tennförbrukare är nu liksom förut U. S. A. med 76 600
ton eller 45,5 %, vilket land år från år upptager ökade
mängder av tenn till följd av expanseringen av
vitblecks-och automobilindustrien. Bland övriga länder kommer
Frankrike med 11 300 ton, Ryssland med 5 000, Italien
med 4 000 och Schweiz med 2 000 ton.
Den kraftigaste förbrukningsstegringen faller på
aluminium, vars användning ökats år från år. Amerika
(inkl. Canada) absorberade under 1928 sammanlagt
125 000 ton eller 53 % av världskonsumtionen mot blott
88 000 ton 1927. Automobil- och flygmaskinsindustrien
voro de största avnämarna. På andra plats kom åter
Tyskland 37 700 ton eller 15,9 %. Stegringen från 1927
uppgick dock endast till 1 800 ton, beroende på
valsverksindustriens otillfredsställande sysselsättning, mot
Asien ........................89,2
Afrika ......................11,1
Amerika ..................773,8
Australien ................12,o
Världsförbrukningen
(inkl. övr. länder) 1 749,6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
