- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1930. Allmänna avdelningen /
66

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5. 1 febr. 1930 - Notiser - Förstoring av fabriksskorstenar - Ett nytt engelskt högtryckslokomotiv

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

66

TEKNISK TIDSKRIFT

15 febr. 1930

Förstoring av fabriksskorstenar. Ofta

händer det, att genom anläggningens
utökning en fabriksskorsten, som då den
för något 10-tal år sedan nybyggdes var
fullt tillräcklig för sitt dåvarande
ändamål, med tiden blir för liten och måste
ersättas med en större. Detta blir i
allmänhet en ganska dyr affär, ty det
erfordras bl. a. ny grund och nya
rökkanaler, varjämte den nya skorstenen vanligen
får ställas på en sämre belägen plats än
den förut byggda och måhända även
kommer att stå mera hindrande i vägen, om
det är trångt om utrymmet.

Ett gammalt sätt att "öka draget." är ju
att påbygga en redan befintlig skorsten
några meter, men därigenom vinnes ingen
väsentlig ökning av skorstenens kapacitet,
enär den invändiga toppdiametern i de
allra flesta fall samtidigt måste mer eller
mindre minskas. För övrigt är denna
metod ofta mycket riskabel, i synnerhet
om det är fråga om påbyggnad av en
skorsten med liten toppdiameter i
förhållande till höjden, i det att skorstenens
stabilitet genom en dylik påbyggnad kan
avsevärt försämras.

När man för ett 20-tal år sedan började
utföra förstärkningsarbeten å mindre
stabila skorstenar på så sätt, att
skorstenspipan under drift kringbyggdes från
grund och sockel med en omsorgsfullt
järnarmerad mur av radialformtegel ända
upp till toppen, låg det nära till hands att
på den förstärkta muren påbygga ännu
några meter, varvid större höjd
uppnåddes utan minskning av den invändiga
toppdiametern, vilken tvärtom med fördel
kunde hållas något större än den förra.
På detta sätt började man redan tidigt att
förstäi’ka och förstora mindre skorstenar.
Under de sista åren har frågan blivit
aktuell även för ombyggnader av större
skorstenar, särskilt av sådana för
cellulosafabriker. Med dessa fabrikers kraftiga
utveckling är det icke ovanligt, att en
skorsten, som byggdes för ett 20-tal år
sedan och då ansågs rikligt tilltagen,
numera vid en fördubblad kapacitet hos
fabriken är alldeles för liten och måste
antingen ersättas med en helt ny större
skorsten eller ock ombyggas till betydligt
större dimensioner.

Under de 5 sista åren har på så sätt
ombyggts t. e. för Billeruds a.-b., Säffle,
1 st. skorsten från 45 X 1,5 <‡> m till
64 X 2,i <‡) m och för samma bolags
sulfatfabrik i Kyrkebyn, Segmon, 1 st. från
45 X 1,9 0 m till 68 X 2,i (J) m. Yid
skorstenen i Säffle fördubblades dragstyrkan
i skorstensbasen från 14 mm v. p. till
28 mm v. p., och skorstenens förmåga att
avleda rökgaser ökades även därigenom, att
större invändig diameter erhölls i loppet,
så att kapaciteten kunde anses vara den
dubbla mot före ombyggnaden.

Ett tredje dylikt större arbete har
utförts under år 1926 för ’Sörstafors
pappersbruk, Sörstafors, vars 37 X 1,25 (J) m
skorsten ombyggdes till 55 X 1,8 <‡) m.

Det största arbete i denna väg som
hittills utförts i Sverige är den i slutet av
1929 verkställda ombyggnaden av
Trä-varuaktiebolaget Svartviks, Sundsvall,

Ombyggnad av skorsten vid
Svartviks sulfitfabrik.

57 X 2,5 (J) m skorsten till 86 X 3,2 m,
vilket arbete utfördes under full drift på
utvändig klätterställning och under
mycket svåra förhållanden, såsom stormar
och ständig dimma av ånga från den
vid-liggande pappsalen.

Vad av nämnda data torde förefalla
mest egendomligt, är, att den nya,
invändiga toppdiametern kan bli så mycket
större än den gamla. Detta vinnes på så
sätt, att det invändiga skorstensloppet
utföres dysaformat, dvs. att det är trängre
vid den gamla skorstenstoppen och sedan
successivt ökas upp mot toppen.

För att likväl få den trängsta
genomskärningsarean så stor som möjligt, vilket
naturligtvis är av stor vikt, rives en del
av den gamla toppen. Yid Svartvik revs
9 m av toppen, varvid man även genom
någon upphuggning lyckades få den
minsta diametern till 2,8 m, vilken sedan
ökades mot toppen, där den, som sagt,
blev 3,2 m.

Emedan hastighetsenergiförlusten vid
rökgasernas utträde i fria luften är
väsentligt större än friktionsförlusterna i
skorstenen, så är det fördelaktigt att kunna
hålla den invändiga toppdiametern så stor
som möjligt. Mindre betydelse har någon
liten tillstrypning av skorstensloppet,
förutsatt att övergångarna å ömse sidor
därom icke göras skarpa.

Detta teoretiska resonemang har även
visat sig hålla streck i praktiken, och vid
Svartviks skorsten hade efter
påbyggnaden dragstyrkan ökats från 24 mm
v. p. till 38 mm v. p. Man kunde även
därstädes konstatera, att skorstenens
kapacitet efter ombyggnaden var fördubblad.

Det är självklart, att grund och
undergrund måste vara av god beskaffenhet, för
att en dylik ombyggnad av skorstenen
skall kunna ske. I vissa fall får man även
göra rökkanalerna större, men i många
fall räcka de utan ombyggnad, om de äro
rikligt tilltagna från början.

Systemet är naturligtvis både
ändamålsenligt och ekonomiskt fördelaktigt, då
fabriken kan hållas i full drift under
ombyggnaden, och då man även får
användning av den gamla skorstenen såsom en
kärna i den nya, varvid tegelåtgången vid
en dylik ombyggnad blir väsentligt mindre
än vid nybyggnad. Den minskade
kostnaden för ombyggnaden av Svartviks
gamla skorsten gent emot uppförandet av
en helt ny, torde, oavsett andra fördelar,
belöpa sig till 30 000 à, 35 000 kronor.

Ett nytt engelskt högtryckslokomotiv.

Teknisk tidskrift återger här efter
"Engineering" (1929, dec. 27) en bild och en
kortfattad beskrivning av ett
högtryckslokomotiv, som i England rönt stor
uppmärksamhet.

Lokomotivet, som konstruerats vid
London and North Eastern Railway i
samarbete med den kända firman Yarrow and
Co., Glasgow, är ett snälltågslok av
fyr-cylinder-kompoundtyp, med ett ångtryck
i pannan av 31,5 kg. Pannan är en
vattenrörpanna med en överpanna och fyra
underpannor, överpannan har en längd
av 8 525 mm och en inre diameter av 914

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:25:45 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1930a/0078.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free