Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6. 8 febr. 1930 - Notiser - Industriförbundet förordar kalenderreform - Järnmarknaden i Sverige 1929 - Ångfärjeprojektet Göteborg—England
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15 febr. 1930
TEKNISK TIDSKRIFT
81
av riksdagen begärd utredning om införande av
helgfria ledighetsdagar under den ljusare och varmare
delen av året, vilken utredning emellertid aldrig kom
till stånd. Det synes emellertid industriförbundet i
hög grad önskvärt, att det nu göres till föremål för en
särskild utredning, huruvida icke t. e. firandet av
Trettondedagen, Marie bebådelsedag och Kristi
himmelsfärdsdag kunde förläggas till närmast följande
söndag, såsom redan skett med Kyndelsmässan,
Mikaels-mässan och Alla helgons dag. Skulle det ej anses
möjligt att på detta sätt minska antalet fridagar, vore det
bättre att utbyta dem mot en eller ett par dagars
arbets-ledighet under den ljusa och varma årstiden, helst som
den olämpliga placeringen av en del kyrkliga helgdagar
verkar i hög grad störande på det produktiva arbetet.
Järnmarknaden i Sverige 1929. Järnverksföreningens
kvartalsstatistik för sista kvartalet 1929 förelåg färdig
till sammanträdet vid Hindersmässan i Örebro den 31
januari 1930. Efter vanligheten innehåller statistiken
även en sammanfattning av uppgifterna beträffande
produktion, export och import för hela det tilländalupna
året.
Om man endast fäster sig vid årsresultatet, frestas
man att betrakta året 1929 som ett för järnhanteringen
i allo lyckosamt år. Exporten av järnmalm uppgick till
10 922 000 ton mot 5 125 000 ton nästföregående år, under
vilket dock malmexporten var exceptionellt låg till
följd av den långvariga gruvkonflikten. Av 1929 års
stora exportkvantitet äro ej mindre än 87,3 % eller
9 546 000 ton att hänföra till Trafikaktiebolaget
Grängesberg—Oxelösunds malmskeppningar. Järnverkens
produktion av tackjärn inkl. direkt framställt gjutgods
utgjorde under 1929 483 900 ton mot 396 100 ton år 1928,
vilket innebär en ökning med 87 000 ton, dvs. 22,2 %.
Tillverkningen av smältstycken och råstänger utgjorde
under 1929 35 300 ton mot 33 500 ton år 1928 (ökning
1 800 ton eller 5,4 %). Av bessemer- och thomasgöt
tillverkades under år 1929 sammanlagt 82 800 ton (därav
12 500 ton bessemer- och 70 300 ton thomasgöt) mot
sammanlagt 66 900 ton år 1928 (ökning 15 900 ton eller
23,8 %). Av martingöt, inkl. skrotat gjutgods,
tillverkades under 1929 494 100 ton mot 422 000 ton år 1928
(ökning 72 100 ton eller 17,i %). Av degelstål- och
elek-trostålgöt framställdes under 1929 sammanlagt 106 000
ton (därav 1 300 ton degelstål och 104 700 ton
elektrostål) mot sammanlagt 87 100 ton år 1928 (ökning 18 900
ton eller 21,7 %). Sammanlagt tillverkades under 1929
327 300 ton kvalitetsgöt och 355 600 ton ordinära göt.
Av handelsfärdigt, valsat och smitt järn och stål
tillverkades år 1929 504 200 ton mot 413 400 ton år 1928
(ökning 90 800 ton eller 22,0 %). Produktionen av
sistnämnda varuslag betecknar ett rekord; den överträffar
avsevärt 1913 års ända till fjolåret ouppnådda siffra,
465 300 ton. Året 1929 har sålunda att uppvisa en
produktionsökning beträffande järn och stål, som inom
flertalet varugrupper överstiger 20 %.
Även exporten av järn och stål har under 1929
genomsnittligt ökats, nämligen från 268 100 till 281 400 ton.
ökningen är främst att hänföra till varugrupperna
järnsvamp (från 10 300 till 11 200 ton), varmvalsat
stångjärn (från 55 600 till 62 300 ton), råstänger (från 14 100
till 15 400 ton), kallvalsat eller kalldraget stångjärn
(från 8 100 till 9 100 ton), ihåliga tubämnen (från 11900
till 15 900 ton) och rör (ej kalldragna; från 6 400 till
S100 ton). Å andra sidan uppvisa ett flertal
varugrupper minskning, nämligen bl. a. tackjärn (från 72 000
till 71000 ton), kisel- och kiselmanganjärn (från 22 000
till 21 000 ton), massiva tubämnen (från 3 000 till 900
ton), smitt stångjärn (från 4 600 till 3 900 ton), spik och
stift (från 1 000 till 600 ton) samt hästskosöm (frän
4 600 till 4 000 ton).
Importen av järn och stål ökades kraftigt under 1929
(från 381 000 till 445 000 ton), ökningen hänför sig
främst till varugrupperna tackjärn (från 78 900 till 90 100
ton), järnskrot (från 19 500 till 26 200 ton), valsat
stång- och fasonjärn (från 142 100 till 172 700 ton),
oför-tent plåt (från 68 600 till 77 400 ton), gjutna rör (från
14 900 till 20 400 ton) och smidesjärnsrör (från 22 300
till 26 300 ton). Någon mera betydande minskning
förete endast varugrupperna järnvägsskenor (från 17 500
till 13 400 ton) och plåt av 0,3—0,6 mm tjocklek (från
3 600 till 2 100 ton). Importen av material, som i
allmänhet ej tillverkas i Sverige (valsat fasonjärn, vägande
60 kg eller mera per m, järnvägsskenor, förtent
plåt, oförtent plåt av mindre tjocklek än 0,3 mm samt
gjutna rör med en inre diameter av 145 mm eller mera)
uppgick under 1929 till 68 000 ton mot 61 600 ton år
1928. Järnimporten är den högsta, som någonsin
förekommit i Sverige. Enbart för valsat och smitt järn
uppgick importkvantiteten till 304 900 ton eller mer än
dubbelt mot vad som under förkrigstiden plägade
förekomma. Att produktionskvantiteten det oaktat nått ett
så betydande belopp tyder på en stark ökning av den
inhemska järnkonsumtionen.
I den politiska diskussionen har på’ sista tiden ofta
anförts, att den svenska järnindustrien, de uteblivna
tullhöjningarna till trots, skulle ha övervunnit sina
svårigheter och nu vore på god väg mot en bättre
ställning. Så är emellertid ingalunda fallet. Den
gynnsamma utveckling som började hösten 1928 har i och
med det sista kvartalet 1929 avbrutits. Gentemot fjärde
kvartalet 1928 företer motsvarande kvartal 1929 en
exportminskning av 3 900 ton, under det att
produktionsökningen försiggått i betydligt långsammare tempo. Av
den anmärkningsvärt stora importökningen under året
1929 faller däremot ej mindre än % på sista
kvartalet. Järnverkens ordertillgång har sedan hösten 1929
betydligt minskats, och prisläget är pressat.
Ångfärjeprojektet Göteborg—England. Frågan om
förbättrade förbindelser med England, vår f. n. största
exportmarknad, har tid efter annan ventilerats, projekt
ha framlagts, och det har ej heller saknats positiva,
praktiska åtgärder i denna riktning. Det väckte
sålunda livlig tillfredsställelse i industrikretsar, när
Rederi a.-b. Svenska Lloyd år 1928 gick i författning om
anskaffande av mera snabbgående och modernt
tonnage för Englandstraden. Detta till trots måste alltjämt
våra reguljära förbindelser med England framstå som
otillfredsställande, särskilt i betraktande av att de
försiggå med normalt endast en tur i veckan, under det
att våra grannländers Englandslinjer ha tätare turer.
Under föregående år avgav järnvägsstyrelsen ett
utlåtande rörande förbättrade sjöfartsförbindelser med
England. I den ingående granskning styrelsen ägnade
frågan sköts projektet om upprättande av
ångfärje-trafik mellan Göteborg och Immingham i förgrunden.
Enligt järnvägsstyrelsens utredning skulle anskaffas
två ångfärjor med en fart av 16 y2 knop, och dessa skulle
göra trenne dubbelturer i veckan. Järnvägsstyrelsen
kalkylerar med att färjorna skulle befordra lika mycket
gods och tre gånger så många passagerare sora nu
befordras med Rederi a.-b. Svenska Lloyds ångare mellan
Göteborg och Tilbüry. Biljettpriserna ha beräknats
något lägre än de nuvarande, och fraktavgifterna lika
med de nuvarande båtfrakterna. Järnvägsstyrelsens
kalkyler visa ett årligt överskott av ca 400 000 kr.
I skrivelse till kommerskollegium av den 28 januari
i år har Sveriges industriförbund yttrat sig angående
denna utredning-och därvid gjort en del uttalanden av
tämligen uppseendeväckande art. Industriförbundet
finner järnvägsstyrelsens kalkyler 1 vissa avseenden
ofullständiga och kanske väl optimistiska. Järnvägsstyrelsen
borde sålunda, enligt industriförbundets mening, i kost-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
