- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1930. Allmänna avdelningen /
85

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6. 8 febr. 1930 - Ekonomisk översikt, av F. Oberger

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

15 febr. 1930

TEKNISK TIDSKRIFT

85

Vad exportsidan beträffar, så är givetvis en
jämförelse för de båda sista åren emellan de siffror, som
avse de industrier, vilka under fjolåret drabbades av
arbetskonflikter föga givande, men å andra sidan förete
de alla med undantag för trävaror — vars utförselsiffra
dock är praktiskt taget lika stor som 1913 års —
rekordsiffror. Härtill kommer att utförseln av animaliska
livsmedel — inklusive levande djur — visar en ökning
från 115,7 till 142,3 mill. kr. Den enda mera
anmärkningsvärda nedgången i exportvärdet ha
verkstadsföretagen att uppvisa; utförselsiffran har sjunkit med 13,7
till 245,o mill. kr., medan denna bransch för 1928 visade
en ökning på nära 44 mill. kr. Nedgången faller
helt på separatorer och elektriska maskiner.
Exporten av de förra har sjunkit med 29 proc. till 18,3
mill. och av de senare 26 proc. till 32,4 mill. kr. Å
andra sidan har kullagerexporten stigit med 8 proc. eller
2,7 mill. kr. till 35,7, och utförseln av förbrännings- och
explosionsmotorer ökats med 14 proc. till 18,33 mill. kr.
Telefonindustriens export har uppgått till exakt samma
värde — enligt den officiella statistiken — som under
1928 eller till 13,78 mill. kr.

Den kraftiga ansvällningen av produktionen under
det gångna året kommer tydligt till synes i Svensk
finanstidnings produktionsindex; indextalet för det
gångna året utgör 135 mot 110 för arbetskonfliktåret
1928 och 115 för 1927. Även denna pekar tydligt på att
våra stapelartiklar på exportmarknaden svara för
huvudparten av denna förbättring, medan däremot
konsumtionsvarorna förete en relativt obetydlig ökning av
tillverkningen. I ögonen fallande är den omständigheten,
att i år framför allt järn men även trävaror visa så
förhållandevis gynnsamma siffror. Nedanstående
indexsiffror för de viktigaste exportbranscherna ånge
utvecklingen under de senaste åren:

[-Järnmalm-]

{+Järn-
malm+}

1925 ...... 137 99 99 107 112

192-6 ...... 146 102 91 120 122

1927 ...... 164 100 97 134 126

1928 ...... 7T1 1141 looi 117i 1221

1929 ...... 189 138 103 160 146

Produktionen månadsvis 1923/24 = 100.

Utvecklingen inom verkstadsindustrien är ju i viss
mån en annan än den för ovan angivna branscher, men
på grund av de svårigheter, det inom denna bransch
möter att få ett adekvat uttryck för produktionsvolymen,
ingår den icke i ifrågavarande indextal.
Produktionsvärdet torde för verkstäderna ha kulminerat redan
under 1928, väsentligen beroende på den oförmånliga
konjunkturen för jordbruket, som minskat
separatorindustriens avsättningsmöjligheter.

Med all sannolikhet komma det övervägande flertalet
av våra exportindustrier att kunna framlägga bokslut,
som äro förmånligare än de för närmast föregående år,
även om måhända en viss försiktighet i redovisningen
kommer att avspegla sig i de officiella nettona, därest
konjunkturläget ej klarnat innan aktieägarna få ta del av
dem. De redan nu publicerade resultaten för våra
affärsbanker äro ju synnerligen förmånliga, och den
tillämpade utdelningspolitiken ger i varje fall icke
uttryck för någon större misströstan beträffande
konjunkturutvecklingen. Landets tre största banker ha sålunda
höjt sin utdelning; de två största med icke mindre än
2 proc., och den tredje i storlek har ju redan förut höjt
sin dividend efter deflationskrisen. Meddelandena om
resultaten för dessa banker ge samtidigt vid handen
att alla tre numera äro helt befriade från kristidens
efterverkningar och kunna inrätta sin utdelningspolitik
efter det aktuella läget och bankrörelsens
räntabilitetsförhållanden. Tillfrisknandet av mycket betydande en-

1 Arbetskontakt.

gagemang på grund av konjunkturförbättringen under
de senaste åren har under året siffermässigt
konstaterats i samband med deras överflyttning från bankerna
på "privata" händer. De nödlidande — icke
ränte-givande — krediterna ha i största utsträckning åter
lämnat avkastning. De påfordra icke längre
nedskrivningar att täcka från den löpande rörelsen och
avskrivningsbehovet har därför kommit ned på en normal nivå,
betingad av årets löpande rörelse. — Det är emellertid
icke blott dessa storbanker, som genom sin
utdelningspolitik givit till känna, att de icke längre äro bundna i
sin utdelningspolitik av ackumulerade
avskrivningsbehov sedan deflationen, utan detsamma gäller flertalet
av våra medelstora banker, som icke varit föremål för
rekonstruktion.

D’ n förmånliga utvecklingen inom landet i förening
med den utomordentligt reserverade hållningen gentemot
den amerikanska överspekulationen, som gjort sig
gällande i flertalet europeiska länder och särskilt starkt i
vårt land, är förklaringen till de små verkningar
fond-hörskraschen i U. S. A. fick på vår börs. De rent
inhemska papperen — på A-listan — föllo sålunda under
oktober och november endast 55 mill. kr. och återvunno
7 mill. kr. under december. Inräknar man däremot även
de internationella papperen, så kommer man givet
till helt andra siffror, då ju Kreuger-gruppens
huvudpapper hör till den internationella spekulationens mest
gouterade objekt. Kursförlusterna för A-listan i dess
helhet uppgingo sålunda för årets tre sista månader
till respektive 228, 256 och 39 mill. kr. För hela året
får man för A-listans del registrera en total kursförlust
på 583 mill. kr. mot en vinst på 818 mill. kr. för 1928.
För Kreuger & Toll och Tändstickor var kursförlusten
676 mill. kr. mot en kursstegring på 359 mill. kr. året
förut, och A-listan med undantag för dessa båda papper
har sålunda stigit i det allra närmaste 90 mill. kr. Vad
fördelningen av denna kursstegring — Kreuger-papperen
undantagna — beträffar, så lägger man märke till att
verkstäderna, som under 1928 stego kraftigast, under
det gångna året äro den enda grupp, som icke förmått
hävda sin ställning. Å andra sidan uppvisar
bankgruppen den största kursstegringen.

Det gångna året i dess helhet har sålunda varit
synnerligen gynnsamt för vårt land, och vår ekonomiska
position är mycket stark vare sig det gäller att så
smärtfritt som möjligt möta en viss stagnation utgående från
konjunkturläget i U. S. A. eller att bygga vidare men
i ett ej fullt så snabbt tempo som hittills, så är vårt
läge förmånligare än det någonsin tidigare varit. I
vilken utsträckning man får taga en sådan åtgärd som
’S. K. F:s avskedande av 600 arbetare för en
diskontering av den kommande konjunkturutvecklingen är
givet utifrån svårt att avgöra, men med hänsyn till
denna industris utomordentliga känslighet för läget
inom den industriella produktionen, måste den dock
betecknas såsom symptomatisk. Sannolikheten talar för
att vårt järn och stål får en relativt tidig känning av
en avmattning av konjunkturen.

I U. S. A. är man tämligen enig om att bakslaget
icke kommer att bli av någon mera varaktig natur och
att det i främsta rummet gäller att motarbeta de rent
psykologiska verkningarna av fondbörskraschen och dess
redan synliga avspegling inom näringslivet. Den
viktigaste förutsättningen för att det icke skall bli en
långvarig konjunkturförsämring är otvivelaktigt, att man
lyckas övertyga allmänheten att den icke blir långvarig.
Det aktuella läget i U. S. A. präglas otvivelaktigt av
återhållsamhet på de flesta områden, där rent
ekonomiska faktorer äro avgörande. Federal Reserve Boards
produktionsindex visar en nedgång sedan juli på 24
poäng till 100; för månaderna september—oktober voro
indextalen resp. 121, 117 och 106. Självklart var ju att
automobilindustrien skulle komma att få den starkaste
omedelbara känningen av fondbörskraschen och decem-

Järn och stål [-Trävaror Pappersmassa-] {+Trä- varor Pappers- massa+} Papper

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:25:45 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1930a/0097.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free