Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7. 15 febr. 1930 - Teknologerna och teknis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
HÄFT. 7 UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN 15 FEBR.
ÅRG. 60 HUVUDREDAKTÖR: CARL KLEMAN 19 3 0
INNEHÅLL: Teknologerna och teknis. — A. D. Eilgar †. — Elektrotechnischer Vereins 50-års jubileum. —
I)en föreslagna nya statsisbrytaren. — Trollhätte elektrokemiska industrier och deras kraftförsörjare. —
Tidskriftsnytt inom mekaniska och elektriska facken. — Notiser. — Litteratur. — Tekniska föreningar. —
Sammanträden.
TEKNOLOGERNA OCH TEKNIS.
Tekniska högskolans studentkår kommer
att vid ett sammanträde torsdagen den 20
februari (Tekniska högskolan,
Valhallavägen, hörsal 351, kl. 19) till diskussion
upptaga frågan om undervisningen vid
högskolan. Då det är studentkårens önskan att
till diskussionen kunna samla så många som
möjligt av högskolans lärare samt att
inbjuda teknologföreningens medlemmar och
andra intresserade, vill Teknisk tidskrift
genom följande översikt av den
förberedande behandlingen av diskussionsfrågan
söka göra den intresserade förtrogen med
teknologernas inställning till denna.
Diskussionerna inom tekniska högskolans
studentkår kring undervisningen vid högskolan
återkomma tämligen regelbundet vart fjärde eller femte år,
dvs. så snart högskolan erhållit en ny uppsättning
studerande. Vad som nu aktualiserat frågan och
åstadkommit dess mer än vanligt ingående ventilering,
synes vara ett yttrande av högskolans rektor vid
studentkårens uppvaktning hösten 1927. Rektor
Lindmark framhöll nämligen som sin åsikt, att
teknologen ej bör alltför mycket inrikta sina studier på
tekniska specialområden utan i stället söka
underhålla och utvidga sitt vetande även inom andra
kunskapsområden än de specifikt tekniska.
Det är givet, att ett sådant yttrande hos många av
studentkårens medlemmar skulle ge anledning till en
viss självprövning. Troligen ha åtskilliga teknologer
känt sig besvärade av den begränsning i fråga om
allmänna intressen, som i andra studentkretsar så
ofta tillvitas teknologerna, men samtidigt inställde
sig sannolikt även spörsmålet om på vad sätt en
allmännare orientering av studierna skulle kunna
förlikas med den stränga ekonomisering med tid och
penningar, som den blivande ingenjörens eller
arkitektens studietid oundgängligen kräver. Vid ett
samtal med rektor i början av 1929 diskuterades samma
problem i sammanhang med den större frågan om
studietidens betydelse för karaktärsdaningen, varvid
även berördes den stora roll idrotten härvid spelar.
Vid det första sammanträdet med studentkårens
styrelse år 1929 ansågs tiden mogen för frågans
upptagande till diskussion och fixerades riktlinjerna för
densamma i enlighet med följande frågeformulär:
Frågeformulär nr 1.
1) Fyller K. T. H. till fullo sin uppgift att meddela
undervisning i teknisk vetenskap och byggnadskonst
samt främja deras utveckling med den timplan och det.
ämnesurval som nu finnes? (minskat antal
föreläsningstimmar i samband med fullgoda kompendier,
seminarieövningar).
2) Bör det i denna timplan inrymmas ämnen såsom
t. e. vetenskaplig arbetsledning (rationalisering) samt
ämnen av social, politisk eller allmän natur?
3) Bör teknologen överhuvud taget sysselsätta sig
med sociala, politiska eller allmänna ämnen, eller bör
lian vara specifikt teknisk?
4) Finnes skäl att anordna föredrag och diskussioner;
a) över ämnen som sammanhänger med
ingenjörsyrket men ej nu i större utsträckning rymmes i
timplanen, t. e. rationalisering, organisatorisk och
psykologisk arbetsledning osv.;
b) över ämnen hörande till andra vetenskaper än
tekniska och allmänna ämnen?
5) Om föredrag och diskussioner enligt punkt 4 skulle
komma till stånd, skulle Du a) intressera Dig för dem,
b) själv aktivt deltaga?
6) Skall K. T. H. sörja för att dessa föredrag och
diskussioner anordnas eller skall studentkåren göra
det?
7) Har Du några andra önskemål i detta
sammanhang?
Frågeformulär nr 2.
1) Finnes behov av att idrotten vid K. T. H. blir
tillgodosedd i högre grad än hittills?
2) För närvarande finnes, valda av kåren,
idrottsledare, biträdande idrottsledare och skytteledare, vilka
i regel tjänstgöra under ett år. Kan denna
organisation anses tillräcklig för handhavande av idrotten och
väckande av intresset för densamma?
3) Vilka nya riktlinjer skulle tänkas användbara för
att höja idrottsintresset utan alltför stor friktion mellan
detta och studierna, och utan att den ram inom vilken
tidtabellen för K. T. H. inrymmes behöver tänjas ut
för mycket eller sprängas?
4) Om ett nytt program för idrotten vid K. T. H.
kommer att utarbetas, bör man då
a) Koppla ihop detta med idrottsprogram för andra
statens högskolor i Stockholm (gemensamma
idrottsledare), eller
b) söka skapa ett idrottsprogram enbart för K. T. H.
och i så fall efter vilka riktlinjer?
5) Skulle ett idrottsprogram vid K. T. H. vara
alltomfattande från början eller bör först prövas med vissa
grenar (en eller flera) — skytte, rodd, fotboll, tennis —
genom att bilda sektioner för dessa?
6) Skulle obligatoriska idrottsövningar inflätade i
timplanen var lycklig lösning på idrottsfrågan?
7) Kan den praktik teknologen måste skaffa sig
anses som kompensation nog för idrotten?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
