Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7. 15 febr. 1930 - Trollhätte elektrokemiska industrier och deras kraftförsörjare, av Jakob Forssell - Tidskriftsnytt inom mekaniska och elektriska facken, av Frithiof Holmgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
96
TEKNISK TIDSKRIFT
15 febr. 1930
underhållskostnaderna för denna del av
kraftstationen efter skäliga grunder fördelas på den därifrån
levererade fasta årskraften för borgerliga ändamål
och på den levererade säsongkraften, men det är
självklart att ifrågavarande fasta årskraft bör per
kWh bära en väsentligt större del av sagda
kostnader än säsongkraften.
Det må även anmärkas att ifrågavarande
medelkostnad per kWh, beräknad för all kraft, visar starka
fluktuationer år från år, troligen beroende till
väsentlig del på under olika år skiftande underhållsarbeten.
Sålunda utgjorde sagda kostnad år 1924 441 kr. per
mkWh men 762 kr. år 1928. Då dessa
underhållsarbeten belöpa sig på föregående års utnyttjande av
kraftstationen, bör vid en rättvisande
kostnadsberäkning en utjämning ske, beräknad även på dessa
år. Man kan därför ej i detta kostnadsavseende
endast taga hänsyn till kostnaderna för varje år för
sig. Även på denna grund blir förf:s beräkningar
därför felaktiga.
Vid beräkning av självkostnaden för råkraft har
förf. vidare påfört råkraftproduktionen hela
Trollhätte kraftverks andel i för alla Statens kraftverk
gemensamma omkostnader, föregivande att "dessa
kunna ej anses belasta distributionen, enär denna
har sina egna dryga utgifter att bära"! Det är
emellertid uppenbart att endast en mindre del av
dessa kostnader kunna anses belasta
råkraftproduktionen. De stå ej heller i någon relation till
råkraftproduktionen, som skulle kunna antyda en direkt
av-hängighet. År 1917 (då de voro lägst, beräknad per
genererad kWh) utgjorde dessa kostnader kr. 77:50
per mkWh. men ha stigit till 763 kr. under 1928,
dvs. nära 10-faldigats per genererad kWh medan
samtidigt råkraftproduktionen har ökats från 422 mkWb
till 975 mkWh. Om dessa kostnader skulle vara
beroende av råkraftproduktionen, borde rimligtvis
kostnaden per kWh sjunka med stegrad produktion. I
själva verket torde denna kostnadsökning till sin
allra väsentligaste del vara att tillskriva den alltmer
komplicerade distributionen. Det bör även
observeras att i den mån dessa kostnader kunna påbördas
råkraftproduktionen, falla desamma dock med
väsentligt mindre andel per kWh på säsongkraften än på
den fasta årskraften, vilken huvudsakligen förbrukas
för borgerliga ändamål.
Liknande synpunkter, som här framförts
beträffande fördelningen av ovannämnda kostnader per
kWh för kraft, som levereras till den elektrokemiska
industrien och till s. k. borgerliga behov, kunna med
fog göras gällande även med avseende på
kostnaderna per kWh för ränta och avskrivningar å
kraftstationer.
Av ovanstående redogörelse framgår sålunda att
kraftverkets självkostnader för den råkraft, som
distribuerats till den elektrokemiska industrien, varit
per kWh väsentligt lägre än kostnaderna för övrig
kraft. Vid en affärsmässig beräkning av vinsten per
kWh på kraftleveranserna till (lenna industri är man
därför icke berättigad att, såsom förf. gör, beräkna
en medelkostnad för all råkraft och sedan härleda
ifrågavarande vinst såsom differens mellan inkomsten
per kWh och sagda medelkostnad, utan man måste
utreda självkostnaderna per kWh, var för sig, med
avseende på de olika slagen av kraftleveranser.
Jag vill tillägga att förf:s beräkningar av angivna
medelkostnad äro oriktiga icke endast av de skäl,
som ovan blivit antydda, utan även i andra
avseenden.
När förf. skalL beräkna inkomsterna för
kraftleveranserna till Stallbacka och Vargön, avdrager han
från dessa inkomster den likvid, som
vattenfallsstyrelsen under senare år erlagt för återköp av viss
kraft, som tidigare varit upplåten till denna industri.
Någon rimlig grund för detta tillvägagångssätt
angiver han ej. Detta återköp, som gällde fast
årskraft till lågt pris enligt ett kontrakt från
kraftverkets första år, ägde rum i syfte att den därigenom
frigjorda prima kraften skulle försäljas till högre
pris än vad den förut inbragt, så att merinkomsterna
mer än väl skulle täcka återköpskostnaden. Denna
affärsuppgörelse är därför den nuvarande
Stallbacka-och Vargöindustrien fullständigt ovidkommande.
Förf:s beräkningar av nettoinkomsten per kWh
för kraft, levererad till ifrågavarande industrier,
bliva härigenom felaktiga och giva ett för lågt
resultat. Nyss påvisade jag att å andra sidan hans
beräkningar av kraftverkets självkostnader för denna
kraft äro för höga och i övrigt grundade på oriktiga
förutsättningar. Alla hans slutsatser beträffande
kraftverkets nettoinkomster per kWh för kraft
levererad till den elektrokemiska industrien och
beträffande denna industris ställning såsom kraftabonnent
bli såsom följd härav värdelösa. Förf. medger
visserligen att hans analys kan "brista i vissa
detaljer". Det är emellertid här icke fråga om
oväsentliga brister utan om grundväsentliga felaktigheter,
som förrycka hela "analysen". På intet vis har herr
Tillberg lyckats rubba de slutsatser, som jag i mitt
föredrag framförde, nämligen att en affärsmässig
beräkning av behållningen för kraftverket på
energileveransen till den elektrokemiska industrien
sannolikt kommer att utvisa "att dessa leveranser äro icke
endast genom sin omfattning och storleken av de
bruttoinkomster, de giva, av vital betydelse för
kraftverket, utan även att de avkasta skälig
nettobehållning per levererad kilowattimme".
Jakob Forssell.
TIDSKRIFTSNYTT INOM MEKANISKA OCH
ELEKTRISKA FACKEN.
JANUARI 1930.
I Amerika börjar nu ett panntryck av inemot 100 atm
att vara normalt för storpannor. Vilka kolossala
dimensioner dessa kunna antaga, framgår av den nya
anläggningen i East River Station, N. Y., där en panna
uppställts för en ångproduktion av 570 ton per timme.
Eldytan är 5 600 kvm (ett tunnland!).
Ångtemperaturen hålles i allmänhet vid 400 °C, men Detroit Edison
ämnar nu gå upp i 540 °C med separat överhettare utan-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
