Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8. 22 febr. 1930 - Litteratur - Anmälan: Einführung in die Wellenmechanik, av H. Faxén - Tekniska föreningar - Tekniska föreningen i Eskilstuna, av V. L. - Tekniska föreningen i Uppsala, av E. K. - Norrköpings polytekniska förening, av Br.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15 febr. 1930
TEKNISK TIDSKRIFT
119
Den, som nöjer sig med suset av de nya atomfysiska
idéernas mäktiga vingslag och med att få en hastig
överblick över den nyupptäckta atomvärlden, väljer
måhända någon annan bok t. e. A. Haas: Materiewellen und
Quantenmechanik, VI + 179 sidor, 1929.
Experimental-fysikern föredrar kanske A. Sommerfelds Atombau und
Spektrallinien med Wellenmechanischem
Ergänzungsband X + 351 sidor, 1929.
Den, som å andra sidan vill ha en logiskt
sammanhängande kännedom om vågmekanikens grundvalar, han
har här den konsekventa läroboken. Vågmekanik är ej
detsamma som atomteori, i synnerhet i den trängre
innebörd, som ordet fått i denna bok. Vågmekaniken är
en av de grundpelare, på vilka de nya atomteorierna
vila. Boken utgör därför en inledning till atomteorin,
på vilken den mot slutet gör några tillämpningar.
En stor fördel är att boken noga skiljer mellan de
nya lagar, som äro säkerställda och de hypoteser, som
visserligen ha stora sannolikhetsskäl för sig, men som
ändock medföra vissa ännu olösta tankesvårigheter, så
att man kan förmoda, att de ännu behöva någon
jämkning. Under sådana förhållanden är det av särskilt
intresse att boken är skriven av en av upptäckarna av
de nya lagarna, ty givetvis intresserar det mera att få
veta vad Louis de Broglie anser om de ännu dunkla
punkterna än vad en ordinär kompilator tror. Särskilt
är den sistnämnde ej i stånd att med samma auktoritet
utmönstra de visserligen bestickande hugskott, som dock
ej visat sig fruktbärande. Och prinsen-författaren har
i detta hänseende ej skonat sina egna älsklingsidéer.
Frågar man efter atomteoriernas och vågmekanikens
praktiska nytta, så har man väl rätt att hoppas, att
en så väldig ökning av det mänskliga vetandet om
materien också i sinom tid skall medföra stora materiella
vinster.
Boken är lätt läsbar för den, som har de nödiga
förkunskaperna i rationell mekanik. Läsaren bör
exempelvis känna till Hamiltons princip. Annars måste
denna först inhämtas ur någon kort framställning
exempelvis i Plancks Einführung in die allgemeine
Mechanik. Läsaren har kanske också nytta av att i
förväg veta, att småfelen i formlerna äro flera än som
upptagits i rättelserna.
Någon fransk upplaga av boken finnes ej, utan den
har översatts direkt från det franska manuskriptet till
tyska, översättningen förefaller att vara väl gjord.
H. Faxén.
TEKNISKA FÖRENINGAR
Tekniska föreningen i Eskilstuna
samlades till sitt sista sammanträde för året den 14
dec. 1929 i Maskinfackskolan, varvid förhandlingarna
leddes av föreningens ordförande direktör Gustaf Hök.
Efter protokolljusteringen och inval företogs val av
styrelse och funktionärer för år 1930. Därvid valdes
till ordförande direktör Gustaf Hök, vice ordförande
disponent Arvid Nilsson, sekreterare och skattmästare
direktör V. Landqvist, vice sekreterare och
skattmästare maskiningenjör Erik Hedin, därutöver valdes
till styrelseledamöter överingenjör Halfdan Nilson och
rektor Max Grenander. Ersättare blevo direktör I.
Barthen och baningenjör Klas Valley. Till revisorer
utsågos ingenjör H. Sjögren och ingenjör Lars
Hedlund med ingenjör Karl Möller som ersättare samt till
klubbmästare resp. vice klubbmästare ingenjör Martin
Nordeberg och ingenjör Knut Almqvist. Till
arbetsutskott utsågs maskiningenjör Erik Hedin,
sammankallande, överingenjör Karl Gustaf Andersson och
ingenjör R. Dahlgren.
Sedan en del övriga föreningsärenden behandlats,
höll byrådirektör G. Holmström ett föredrag "Om
bild-telegraf ering över ledningar". Föredraget var det-
samma, som byrådirektör Holmström förut hållit i
teknologföreningens avdelning för Elektroteknik, varför
detsamma ej här relateras. Föredragshållaren
avtackades av ordföranden för det aktuella och
synnerligen intressanta föredraget och belönades i övrigt med
kraftiga applåder.
Julsamkväm var sedermera anordnat på
stadshotellet, varvid en del gamla handlingar från början av
föreningens 50-åriga tillvaro föredrogs, och förhöjdes i
övrigt stämningen genom tal och musik.
V. L.
Tekniska föreningen i Uppsala
hade den 18 januari sitt årssammanträde. Till
ordförande omvaldes civilingenjör Orvar Sturzen-Becker,
till vice ordförande fil. dr Harald Norinder och till
sekreterare och kassaförvaltare civilingenjör Einar
Karsvik. Dessutom omvaldes ingenjör Thure
Gyllen-berg och nyvaldes major Gustaf Ingelman till
styrelseledamöter samt omvaldes ingenjör Hjalmar Kallenberg
och lantbruksingenjör Gunnar Ytterberg till
suppleanter. Revisorer blevo direktör Emil Fredriksson och
statskonsulent Anders Elofson, revisorssuppleant major
Hjalmar Bylund.
Därefter höll civilingenjör Ivar Stenfors, Stockholm,
ett föredrag om "Några synpunkter på
torkningsproblemen inom vår industri".
Efter att ha framlagt teoretiska och mera allmänna
synpunkter på ämnet och beskrivit olika system för
torkanläggningar visade föredragshållaren ett antal ljusr
bilder från befintliga anläggningar och ingick på
konstruktionsdetaljer och ekonomiska resultat. En
specialfirma, A.-b. Svenska fläktfabriken i Stockholm och
Jönköping, har med framgång utfört ett flertal större
torkanläggningar i landet, bl. a. för cellulosa enligt ett
alldeles nytt system samt för virke. En del av våra stora
cellulosafabriker och sågverk, såsom Korsnäsbolaget, ha
anlagt vidlyftiga torkar enligt detta system och andra
stå i begrepp att följa exemplet.
Efter föredraget följde supé och samkväm.
E. K.
Norrköpings polytekniska förening
höll sammanträde den 22 jan. 1930 under
ordförandeskap av stadsingenjör John E. Petterson.
Styrelse-och revisionsberättelser för år 1929 föredrogos och
godkändes, och styrelsen beviljades ansvarsfrihet för årets
förvaltning. Från dr Gustaf Dalén hade anlänt en
skrivelse med tack för uppvaktning på 60-årsdagen och
från styrelsen för Tekniska elementarskolan i
Norrköping en skrivelse med tack för det stipendiebelopp
föreningen överlämnat.
överingenjör W. R. Uggla, Stockholm, höll föredrag
över Modern motordrift inom industrien.
Talaren framhöll inledningsvis, att de moderna
driv-maskinernas historia i stort sett sammanföll med
pre-cisionskuggväxlarnas. Särskilt införandet av
ångturbinerna med deras höga varvantal på upp till 10 à 30
tusen varv/min. hade medfört en hastig utveckling av
kuggväxlarna mot deras fulländning.
Man har sålunda, anförde talaren, från raka kuggar
övergått till snett ställda och vinkelkuggar, varigenom
bl. a. vinnes den fördelen att växlarna bliva tystgående,
huvudsakligen beroende därpå, att kuggingreppet så att
säga vandrar in över kuggen. Den stötverkan, som
uppstår vid ingreppet, kommer därigenom att mildras.
För att uppnå tystare gång och längre livstid låter man
numera växlarna arbeta i olja. Trots det att
kuggtrycket i vissa fall kan uppgå till 4 000 kg/cm2, har
man på så sätt vid noggrant utförda växlar lyckats
nedbringa slitaget till en ren obetydlighet.
För att undvika otympliga dimensioner på växlarna
är det vanligt, att man låter tvenne arbeta parallellt.
Till en början utfördes även dessa växlar stela, varvid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
