Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9. 1 mars 1930 - Notiser - Inlandsbanan inför riksdagen - Järnvägstelegrafen vid Malmölinjerna - Elektrifiering av linjen Malmö—Ängelholm undersökes - Göteborg—Borås järnväg elektrifieras? - Tekniska museet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
130
TEKNISK TIDSKRIFT
15 febr. 1930
Till årets riksdag förelågo emellertid två motioner i
första och en i andra kammaren om att utöver det av
regeringen äskade beloppet skulle anvisas ytterligare
visst belopp för påbörjandet av arbetena å sträckan
Arvidsjaur—Jokkmokk. Statsutskottet anförde i sitt
utlåtande i frågan, å vilket riksdagens beslut är baserat,
att samma kapitalbelopp, 4 000 000 kr., som utskottet
hemställde, att riksdagen skulle bevilja för budgetåret
1930/31, lär få räknas som behövligt även för kommande
år, och som då, såvitt nu kunde bedömas, skulle komma
att helt nedläggas på det fortsatta inlandsbanebygget.
Genom ett bifall till utskottets förslag skulle öppnas en
möjlighet till ett påskyndande av byggets fortsättning från
Arvidsjaur upp till Jokkmokk, varigenom de i
motionerna framförda kraven i viss mån skulle bliva
tillgodosedda. Utskottet ansåg dock, att arbetena ej borde
bedrivas från Jokkmokk i riktning söderut, emedan detta
skulle medföra arbetstekniska svårigheter och därmed
följande kostnadsfördyring.
I samband med anslagsbeviljandet har riksdagen även
tagit ställning till vilkendera som skall följas av de sex
alternativa sträckningar, som ifrågasatts för banan
mellan Sorsele och Sandudden å sträckan
Sorsele—Arvidsjaur. Av dessa alternativ hava två dragits söder om
sjön Naustajaure och fyra norr om samma sjö.
Järnvägsstyrelsen har förordat en linje söder om sjön, den
s. k. Slagnäslinjen, men i motioner i båda kamrarna
föreslogs, att banan skulle dragas norr om sjön.
Motionerna hade framkommit för att man genom den i
desamma förordade sträckningen skulle kunna tillmötesgå
Arjeplogs intressen. Kyrkbyn i nämnda socken skulle
nämligen genom en linje norr om Naustajaure få
avståndet till järnvägsstation förkortat från omkring 6 mil till
5 mil. Den norra sträckningen skulle emellertid
medföra en förlängning av banlinjen med omkring 4 km,
vilken förlängning beräknades draga med sig en
kostnadsfördyring av omkring 600 000 kr. Olägenheterna för
Arjeplog av det något längre avståndet till
järnvägsstation ansågs dock skulle motvägas, därest, som
järnvägsstyrelsen ställt i utsikt, en automobillinje, trafikerad
under samverkan och i samtrafik med statens järnvägar,
inrättades mellan Arjeplog och lämplig station på
Inlandsbanan.
Järnvägstelegrafen vid Malmölinjerna. Den
ifrågasatta elektrifieringen av Malmölinjerna kommer, därest
den skall genomföras, att draga med sig en omläggning
av järnvägarnas svagströmsledningar. För att dryfta
de i samband med denna omläggning stående frågorna
sammanträdde förste trafikinspektörerna i de av
elektrifieringen berörda trafiksektionerna samt
telegrafingenjörerna i statens järnvägars första, andra och
tredje distrikt till ett möte i Nässjö den 18 februari
under ordförandeskap av byrådirektören i
järnvägsstyrelsen Ivar Billing.
Vid mötet fattades enhälligt beslut om ett uttalande,
gående ut på att telegrafen numera måste anses vara
ett mindre lämpligt kommunikationsmedel stationerna
emellan och därför snarast borde ersättas med telefon.
På vissa sträckor av den elektrifierade linjen
Stockholm—Göteborg har telefonen redan fått ersätta
telegrafen och har därvid i hög grad visat sig kunna
underlätta tjänsten. Man hoppas, att statens järnvägars nya
säkerhetsordning, vilken trädde i kraft den 1 oktober
1929 och vilken bygger på användandet av telefon
i stället för telegraf för trafikens skötsel, skall
komma att medföra en förenkling i arbetsmetoderna
samt möjliggöra stora besparingar. I fråga om
Malmölinjerna förordade dock mötet bibehållandet av en
telegraflinje Stockholm—Trälleborg. Denna linje skulle
vara avsedd för ett mindre antal tjänstemeddelanden,
huvudsakligen sådana som äro avfattade på
främmande språk.
Elektrifiering av linjen Malmö —Ängelholm
undersökes. Maskindirektören N. C. A. Carlquist i Malmö och
förste maskiningenjören C.-E. Uddenberg i Nässjö ha
erhållit i uppdrag att verkställa vissa kostnadsutredningar
i fråga om elektrifieringen av statsbanelinjen Malmö—
Ängelholm.
Göteborg—Borås järnväg elektrifieras? Styrelsen för
Göteborg—Borås järnvägsaktiebolag har beslutat ingå
till k. ni:t med ansökan om koncession för elektrifiering
av bansträckan Almedal—Borås. Sannolikt kommer det
att dröja ett par år, innan arbetena med elektrifieringen
påbörjas, enär järnvägen torde avvakta den planerade
omläggningen av telegrafverkets svagströmsledningar
mellan Göteborg och Nässjö, vilken kommer att beröra
den ifrågavarande bansträckan.
Tekniska museet har nu utgivit sin redogörelse för
verksamheten år 1929. Denna har till stor del varit
inriktad på att propagera för museets idé, varjämte
mycken tid ägnats åt ordnandet av den största och
tyngsta delen av samlingarna i museets nybyggda
magasin. Det oaktat har till museet kunnat förvärvas en
rikhaltig samling värdefulla maskiner, modeller,
apparater, industriprodukter och andra historiskt
intressanta föremål till ett antal, som i museets huvudliggare
motsvarar 647 nummer. Härtill komma flera tusen
ritningar, bilder, böcker och tekniskt-historiska dokument.
Av det rikliga och mångskiftande material, som
influtit till museet i form av gåvor eller depositioner,
förtjäna följande föremål att särskilt framhållas: En
liggande varmluftsmaskin av John Ericssons
konstruktion, tillverkad i slutet av 1850-talet, en roterande
ångmaskin av bröderna Hults konstruktion, en dynamo,
byggd 1886 i Sverige efter anvisningar erhållna från
Edison, en dynamo enligt Grammes system, tillverkad
på 1870-talet, en trehjulig automobil med encylindrig,
luftkyld motor, tillverkad i Paris 1896, 28 st.
velocipeder från 1800-talets början till omkring 1885, den första
Bröderna Hults roterande ångmaskin. 5 hkr, 300 v/min. Avsedd för
båtdrift. Tillverkad år 1900. Kåpan delvis borttagen. Gåva till
Tekniska museet 1929.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
