Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9. 1 mars 1930 - Notiser - Jättekran till svenskt varv - En ny elektrisk lampkonstruktion - Sydafrikas guldproduktion - Sulfitlut som ångpannebränsle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
132
TEKNISK TIDSKRIFT
15 febr. 1930
betet sker nämligen med hjälp av en löpvagn, som åker
på en under utliggaren anbragt I-balk. Löpvagnen kan
köras fram och tillbaka inom ett område beläget mellan
5,8 och 40 m avstånd från kranens centrumlinje.
Lyfthastigheten är för en last om 3 ton 45 m/min., och
löpvagnens körhastighet 60 m/min. En last på 3 ton kan
sålunda tagas ombord på ca 1 minut. Under löpvagnens
körning utmed den lutande banan kan lasthaken och
därmed lasten hållas på konstant nivå, varigenom lastens
förflyttning kräver mycket ringa kraft
Kranens egenskaper i övrigt framgå av följande data:
Lyfthastigheten för en 80 tons last är 3,7 m/min., för
en 30 tons last 7,4 m/min. Kranen kan vridas runt ett
varv på 2,5 min. och köras på spåret med en hastighet
av 20 m/min. Linskivan i ändan av utliggaren befinner
sig på en höjd av 44,o m över kajplanet.
Kranen skall levereras färdig för drift den 1
november i år, då Teknisk tidskrift torde få tillfälle att
meddela ytterligare uppgifter om densamma.
En ny elektrisk lampkonstruktion. För några veckor
sedan utsläpptes i dagspressen ett meddelande om en
från Amerika emanerande revolutionerande nyhet inom
elektriska belysningstekniken. I dagarna ha även i
fackpressen förekommit notiser om uppfinningen i
fråga, varav framgår, att denna består av en
kombination av en kvicksilver- och en metalltrådslampa. Den
nya lampan skiljer sig från de båda komponenterna
med hänsyn till beskaffenheten av det utsända ljuset,
vilket i fråga om sammansättningen lär komma
solljuset nära.
Till sin yttre form påminner lampan om en
glödlampa. Glasballongen är utförd av sådant glas, att den
genomsläpper den verksamma och ofarliga delen av
de ultravioletta strålarna. Ljuset är vitare och
angenämare än ljuset från vanliga metalltrådslampor.
Ljusbågen, som bildas i kvicksilverånga mellan två
volfram-elektroder, utsänder de ultravioletta strålarna, medan
det synliga ljuset huvudsakligen härrör från en med
ljusbågen parallellkopplad metallglödtràd.
Lampan arbetar med relativt låg spänning, varför
den erfordrar en speciell transformator, om den skall
anslutas till ett vanligt belysningsnät. Yid inkoppling
drar lampan en ström av 9 A vid en spänning av 30 V,
men när ljusbågen tändes, sjunker spänningen till 11 V,
medan strömstyrkan stiger till 30 A.
Sydafrikas guldproduktion. Ur en korrespondens till
The Times Trading and Engineering Supplement återger
Teknisk tidskrift några uppgifter om det nuvarande läget
inom Sydafrikas guldgruveindustri, vilken på grund av
sin världsekonomiska betydelse har sitt givna intresse
även för oss.
Den årliga guldproduktionen i Sydafrikanska unionen
överskrider numera 310 000 kg, motsvarande ett värde av
över 40 mill. pund st., och det förefaller som om den
skulle hålla sig på denna nivå eller t. o. m. överskrida
densamma under de närmaste åren, trots upprepade
förutsägelser om fyndigheternas snara uttömmande.
1893 uppgavs den i Randdistriktet kvarstående
guldkvantiteten ej vara värd mer än 325 mill. pund st., men
1902 hade uppskattningen stigit till 1 283 000 pund, trots
att stora kvantiteter hade uttagits under de
mellanliggande åren. En anledning till att alla uppskattningar
visat sig vara mer eller mindre missvisande ligger
otvivelaktigt däri, att man numera kan bedriva gruvarbete
på större djup än förr. 1893 ansåg man maximidjupet
vara ca 1 000 m, men 1926 nåddes i Village Deep-gruvan
ett djup av 2 200 m, och man anser numera, att arbete
på 3 000 m djup ligger inom det möjligas gräns.
En annan anledning till att uppskattningarna visat
sig vara för låga ligger däri, att man numera kan
tekniskt och ekonomiskt tillgodogöra sig malmer med myc-
ket lägre guldhalt än vad som förr ansågs möjligt, men
dessutom inverka, och det i mycket högre grad, politiska
och ekonomiska faktorer, såsom bättre arbetstillgång,
lägre järnvägsfrakter, lägre skatter och
koncessionsavgifter och andra lättnader, som regeringen blivit tvingad
att medgiva.
Från omkring år 1880, då guldproduktionen i
Sydafrika tog sin början, har unionen producerat guld till ett
värde av 1 milliard pund, och årliga produktionen utgör
52 % av världsproduktionen. I betraktande av den
betydelse guldproduktionen har för prisbildningen, är det
klart, att den sydafrikanska guldgruveindustrien är en
betydelsefull faktor i den internationella handeln och
industrien. Alla upptäckter av stora guldfyndigheter ha
ju visat, hur noga prisnivån följer guldproduktionens
växlingar.
Sydafrikanska regeringen är också fullt medveten om
den betydelse guldgruvorna ha icke blott för unionens
egen ekonomi utan även för hela världens handel och
industri. En statlig kommission arbetar för närvarande
på en grundlig och allsidig utredning av
guldgruveindustriens förhållanden, och man hyser i sydafrikanska
gruvkretsar förhoppning om att kommissionen även skall
beakta möjligheten att genom sänkning av
koncessionsavgifterna bereda tillfälle till återupptagande av numera
övergivna fält med fattig malm. Till och med det stora
Randdistriktet måste, om man undantager smärre, rikare
fyndigheter inom detsamma, betraktas som ett fält med
låg guldhalt. Analyser av den under de sista månaderna
under 1929 behandlade malmen visa nämligen, att ej
mindre än ca hälften av malmkvantiteten ligger på gränsen
för brytvärdhet, och 28 % av den brutna malmen har
en guldhalt, lägre än 5 dwt (7,76 g) per ton, vilket med
nuvarande arbetskostnader betyder, att denna malm ej
är brytvärd.
Det är svårt att göra sig en uppfattning om de
guldkvantiteter som finnas i de under årens lopp och
särskilt under det sista årtiondet ödelagda gruvorna, men
lågt räknat torde kvantiteten representera minst 600
mill. pund st. Gruvintressenterna frukta, att denna
summa skall komma att ytterligare ökas, om ej
gruvindustrien i framtiden mötes av större hänsyn från det
allmännas sida. Det framhålles, att gruvindustrien länge
har betraktats som en mjölkko, vilken ansetts vara i
stånd till vilka uppoffringar som helst i form av skatter,
socialförsäkring och välfärdsanordningar för arbetarna.
En fortsatt utveckling efter dessa linjer anses numera
ej vara möjlig, om ej industriens och därmed hela
landets ekonomi skall undergrävas. ’
Sulfitlut som åiigpannebränsle. I tidskriften Power
(21 jan. 1930) förekommer en beskrivning av
ångkraftstationen vid det av Gulf States Paper Corporation ägda
pappersbruket nära Tuscaloosa i Alabama, varur här
meddelas ett par detaljer.
Vid anläggningen finnas dels tre kolpulvereldade
vattenrörpannor med vardera 960 m2 eldyta, vilka generera
ånga av 31,6 atm. till en avtappningsturbin, dels tre
pannor med vardera 740 m2 eldyta, vilka generera mättad
ånga av 10,55 atm. De tre sistnämnda pannorna eldas
med indunstad avfallslut från cellulosafabriken. Luten
insprutas i eldstaden ungefär på samma sätt som oljan
vid oljeeldning. Enligt beräkning skall man i dessa
pannor kunna avdunsta 900 kg ånga per ton cellulosa.
Vid nuvarande pappersproduktion svarar detta mot en
ångmängd av 24,4 ton per timme.
Ångan från de luteldade pannorna användes för
upphettning av kokarna och indunstning av luten. Förslår
ej ångmängden härtill, kan ånga uttagas från turbinen
eller genom en reduceringsventil från 31,0 atm.
ledningen. Om åter pannorna lämna för stor ångmängd,
går överskottet via en annan reduceringsventil till en
2,1 atm. ledning för torkning, avdunstning och
uppvärmning. Denna ventil stänger sig automatiskt, när
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
