Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 10. 8 mars 1930 - Notiser - Nordisk konferens rörande den högre tekniska undervisningen - Energiproduktionen i Sverige 1929 - Kraftexport Norge—Tyskland? - Statens järnvägar under 1929 - Oljeströmbrytare för 220 000 V
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15 febr. 1930
TEKNISK TIDSKRIFT
145
NOTISER
Nordisk konferens rörande den högre tekniska
undervisningen. Vid Chalmersska institutets
100-årsjubileum i november förra året framkastade rektorn för
Polyteknisk Læreanstalt, professor P. O. Pedersen
förslag om avhållande av konferenser mellan rektorerna
för nordens tekniska högskolor och Chalmers tekniska
institut för diskussion av gemensamma angelägenheter.
I anledning härav inbjöd tekniska högskolans rektor,
professor Töre Lindmark till en dylik konferens, som
avhölls den 17 och 18 februari i år inom tekniska
högskolan i Stockholm.
I konferensen deltogo rektorn för Polyteknisk
Læreanstalt i Köpenhamn, professor P. O. Pedersen, rektorn
för tekniska högskolan i Finland, professor A. L.
Hjelmman, rektorn för Norges tekniske højskole, professor O.
Heggstad, rektorn för tekniska högskolan i Stockholm,
professor Töre Lindmark, prorektorn vid samma
högskola, professor Henrik Kreüger samt rektorn för
Chalmers tekniska institut, professor Hugo Grauers.
Bland de frågor, som diskuterades under denna
konferens må särskilt följande omnämnas: 1) Lämpligheten
att begränsa tilloppet av de studerande till en teknisk
högskola samt frågan rörande inträdesvillkoren. 2)
Frågan om en särskild examen efter 2 års studier. 3)
Frågan huruvida en studerande efter en förberedande
examen bör kunna erhålla möjlighet att övergå från en
högskola till en annan i syfte att kunna utbilda sig i någon
viss speciell riktning, som särskilt representeras vid
denna senare högskola. 4) Frågan om de grundläggande
och de tillämpade disciplinernas inbördes betydelse och
omfång. 5) Den tekniska högskoleundervisningens
allmänna utveckling för att möta de krav, som vid
tekniskvetenskaplig, industriell och samhällelig synpunkt bör
ställas på densamma. 6) Inbjudan av föreläsare från en
högskola till en annan.
Konferensen, som var den första i sitt slag, gav
många nyttiga uppslag och goda jämförelsepunkter
mellan de olika landens tekniska högskoleundervisning.
Avsikten är att t. v. årligen avhålla en dylik
konferens, och professor Pedersen inbjöd vid konferensens
slut till ett nytt möte i Köpenhamn under våren 1931.
Energiproduktionen i Sverige 1929. Svenska
elektricitetsverksföreningen har i år för första gången sökt
åstadkomma en statistisk snabböversikt över
energiförhållandena under nästföregående år. översikten
omfattar i huvudsak totala energiproduktionen i vatten- och
värmekraftstationer samt stadselektricitetsverkens
totala energiomsättning (omfattande summan av egen
produktion och inköpt energi).
På basis av de tillgängliga uppgifterna har
produktionen under 192,9 beräknats till ca 4 850 mill. kWh mot
4 375 mill. kWh under 1828. ökningen belöper sig
sålunda i medeltal till ca 10 % men är mycket olika
fördelad i olika landsdelar. I Norrland och Bergslagen, där
järn-, gruv- och träindustrikonflikterna under 1928
medförde en minskad kraftproduktion, är ökningen mellan
20 och 40 %, medan i Mellansverige, där inga nya
vattenkraftverk tillkommo, ökningen uppgår till endast ett
fåtal procent, ökningen i den allmänna distributionen
var emellertid 10 à 15 %, och för att bereda rum för
denna, inskränktes leveranserna till elektrokemisk och
elektrotermisk industri samt elektriska ångpannor med
betydande belopp. I ’Sydsverige slutligen rådde under
sommaren vattenbrist, varför energiproduktionen blev
något mindre än under 1928 och ångkraftprocenten
betydligt större.
Stadselektricitetsverken kunna delas i två, i fråga om
energiomsättningen ungefär jämnstora grupper,
nämligen självproducerande verk och återdistributörer, vilka
senare köpa så gott som hela sitt energibehov från
angränsande kraftverk. Genomsnittsökningen var ca 10 %
av energiomsättningen 1928. ökningen inom de
självproducerande verken (14,5 %) var ungefär dubbelt så
stor som inom de återdistribuerande.
Bland elektricitetsverken är det egentligen endast
Stockholms, där den värmealstrade energien spelar
någon roll. Här har emellertid värmekraftprocenten stigit
från 15,9 % 1928 till 20,5 % 192®, trots att samtidigt
vattenkraftproduktionen vid Untran kunnat höjas med ca
4,4 %. Hela produktionen vid Stockholms
elektricitetsverk utgjorde under året 236 mill. kWh, motsvarande en
ökning av 10,5 %. För Göteborg, som under året inköpte
97.5 % av sin energi från Trollhättan, var totala
energiomsättningen 119 mill. kWh, motsvarande en ökning av
10.6 %.
Kraftexport Norge—Tyskland? Ett projekt till export
av elektrisk energi från Norge till Nordtyskland har i
dagarna framlagts av en norsk ingenjör Kinck. Enligt
planen skulle tre stora kraftverk anläggas i södra Norge,
vilka skulle utnyttja den ännu icke utbyggda energien i
tre stora vattenfall i Telemarken, Sorlandet och
närheten av Oslo. Den för export avsedda effekten beräknas
komma att uppgå till 600 000 kW. Som samlingsstation
har föreslagits Svelvik i närheten av gränsen mot
Sverige, varifrån strömmen skulle ledas till
Trälleborg och vidare över de danska öarna till Lübeck
eller i kabel till Sassnitz. Anläggningskostnaderna, som
beräknas till 500 mill. kr., skulle finansieras genom
upptagandet av ett internationellt lån. Beräkningarna
sägas ha utvisat, att den norska energien skulle kunna
levereras till Lübeck för ett konkurrenskraftigt pris.
Enligt uppgift skall kraftöverföringen ske medelst ett i
Tyskland utexperimenterat nytt system, som väsentligt
skulle kunna nedbringa överföringskostnaderna.
Frågans avgörande ligger nu närmast i händerna på
den norska regeringen, vars tillstånd måste utverkas för
såväl kraftexporten som investeringen av utländskt
kapital. Om ställningen till förslaget i tyska kretsar
föreligga ännu icke några uppgifter.
Statens järnvägar under 1929. — Ett beriktigande. I
notisen i häfte 9, sid. 129, har ett förargligt fel insmugit
sig, i det att årsöverskotten av statens järnvägars rörelse
för 1928 och 1929 uppgivits utgöra 2,5, resp. 2,7 mill. kr.,
vilka uppgifter emellertid avse månadsöverskotten för
december resp. år. Årsöverskottet för 1929 utgjorde 49,3
mill. kr. och för 1928 28,o mill. kr., vilket härmed till
rättelse meddelas.
Oljeströmbrytare för 220 000 V. I Teknisk tidskrift,
häft. 3, 1930, omnämndes en i Amerika utförd
oljeströmbrytare för 220 kV, 600 A och en bryteffekt av 3 mill.
kVA. Om strömbrytarens konstruktion, vilken medger
en brytningstid av % sek., är Teknisk tidskrift nu i
tillfälle att meddela några uppgifter.
Den stora brytningshastigheten möjliggöres av en
apparat, som anbringas nära beröringsytan mellan den
fasta och den rörliga kontakten och som släcker den
vid kontakternas åtskiljande uppstående ljusbågen.
Apparaten innehåller en djup men jämförelsevis trång
ränna, som ur oljekärlet upptager en viss, liten mängd
olja. Rännan, vars längd varierar efter den spänning,
för vilken strömbrytaren är utförd, är öppen i ena
ändan men sluten i den andra och monterad vertikalt.
Den ljusbåge som uppstår, då kontakterna åtskiljas,
deformeras på grund av bågens egen inverkan på en
lämpligt formad magnetisk krets och "blåses" i horisontal
riktning in i rännan genom dess öppna ända.
Vid bågens vandring in i rännan förgasas oljan
framför bågen. Bågen fyller rännan till så gott som hela
dess bredd, och gasen kan därför vid expansionen icke
lämna rännan utan att passera genom ljusbågen. Genom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
