Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11. 15 mars 1930 - Notiser - Hantverksinstitutets elektrikerkurser - Pristävlan om kårmärke - Litteratur - Insänd litteratur - Kataloger och firmatryck - Tekniska föreningar - Skånska ingenjörsklubben, av F. M.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15 mars 1930
TEKNISK T1DSKHI F T
163
års program med ingående behandling av inom
installatörsyrket förekommande beräkningar, planläggningar,
installationsarbeten och föreskrifter rörande dessa
samt praktiska mätövningar å maskiner, apparater och
installationsdetaljer jämte skötsel och vård av
elektriska anläggningar i allmänhet. Undervisningstid c:a
70 timmar.
Kursavgifterna äro kr. 40: — för instruktionskursen
och kr. 75: — för mästarekursen, i senare fallet med
kr. .15: — rabatt för hantverksföreningsmedlemmar.
Till mästarekursen kunna ett begränsat antal
resestipendier sökas hos kommerskollegium enligt
närmare anvisningar från institutet, som även
tillhandahåller detaljerade upplysningar om kurserna i deras
helhet.
Pristävlan om kårmärke. Tekniska högskolans
studentkår har inbjudit till pristävlan om förslag till märke
för kåren. Märket är avsett att kunna användas på
flagga, till toppemblem å standar, på brevpapper,
porslin," möbler, dukar samt på sköld (sköldens storlek
20 X 15 cm), avsedd att utdelas vid sammanträffande
med andra studentkårer. För en del av dessa föremål
skall märket kunna utföras i ett fåtal färger, vilka böra
anges i tävlingsförslagen. I märket kunna eventuellt
ingå initialerna T. H. S. Tävlingsförslagen skola vara
anonyma, försedda med motto och åtföljda av namnsedel
i slutet kuvert med påskrivet motto. Förslagen skola
vara inlämnade senast tisdagen den 22 april kl. 17,00 till
portvakten å tekniska högskolan, Valhallavägen.
Prisnämnden består av professor Erik Lindberg,
arkitekterna Hakon Ahlberg och Uno Åhrén samt teknologerna
Manne Carlman och Gunnar Ljungström. Till
prisnämndens förfogande står en prissumma av 350 kr., som
skall utdelas. Första pris skall utgöra minst 150 kr.,
lägsta prissumma minst 50 kr. Märket skall ritas i den
storlek det får som toppemblem, 10 cm högt, a papper
i format 25 X 25 cm, som ej får rullas.
LITTERATUR
Insänd litteratur.
Kapitalism och socialism, av Ludvig Mises, P. A.
Norstedt & Söners förlag, Stockholm 1930. Pris kr. 4: 25.
Kooperatören, jubileumsnummer, andra häftet, Oskar
Eklunds boktryckeri, Stockholm 1930.
Kohle, Koks, Teer.
Band 21. Der Kohlenschioefel, av F. Muhi.ert,
Wilhelm Knapp in Halle (Saale) 1930. Pris häftad Rm.
13: 80, bunden 15: 50.
Die Betriebspraxis der Ziegeleien.
Band III. Betriebsführung in Ziegeleien, av G. Benfey,
Wilhelm Knapp in Halle (Saale) 1930. Pris Rm. 2: 50.
Wasserkraft-Jahrbuch 1928/29, G. Hirth A. G„
München, 1929. Pris Rm 22.
Grundzüge der Getriebelehre, Band I, Allgemeine
Grundlagen-Schraubentriebe-Kurbeltriebe, av Willy
Jahr ocli Paul Knechtet., Max Jäneckes fori. Leipzig
1930. Pris häftad Rm. 18, bunden Rm. 19: 20.
Institutul National Romån.
Nr 23. Fortelc Mdrciulice disponibile ale Romäniei.
av Dortn Pavel, Bucarest 1929. Pris ej angivet.
Kataloger och firmatryck.
Elektriska a.-b. Skandia, Stockholm. Katalog och
prislista nr 61: Modern arbetsbelysning för hemmet.
Jan. 1930.
Sieverts kabelverk, Sundbyberg. Elektriska
installationer i fuktiga och brandfarliga lokaler. Utarbetad av
l.raftkontrollen i Malmö på uppdrag av Sieverts
kabelverk..
TEKNISKA FÖRENINGAR
Skånska ingenjörsklubben
hade under presidium av vice ordföranden överingenjör
T. Husberg ett talrikt besökt sammanträde på
Kungsparkens restaurang i Malmö den 14 februari 1930. Som
gäster voro ledamöterna i Malmö stads hamndirektion
inbjudna. Ordföranden meddelade, att styrelsen såsom
ordinarie ledamot i klubben invalt ingenjör Gunnar
Gunnarsson. Styrelse- och revisionsberättelser samt
bokslutstablå för år 1929 upplästes. Av den senare
framgick, att klubbens tillgångar under året ökats från
c:a 79 000 till 86 000 kr., förutom en under året
överlämnad gåva av 27 000 kr. värde, vars avkastning
klubben dock icke ägde disponera under givarens livstid.
Styrelsen beviljades i enlighet med revisorernas förslag
full och tacksam ansvarsfrihet för det gångna årets
förvaltning. Årsavgiften för år 1930 fastställdes till
oförändrat belopp 1’5 kr. Till medlemmar av
valberedningsutskottet utsågos herrar A. Ambolt, L. Bohlin, Y.
Herrström, E. Holmdahl, C. Hultman, A. Jerdén, I. Larsson,
O. Mellkvist, E. Rydholm, B. Warholm och N. Åkesson.
Arkitekten Y. Herrström lämnade ett kort
meddelande om "Nyare byggnadsmaterialier". Dessa vore
huvudsakligen avsedda som isoleringsämnen för värme,
ljus och ljud, särskilt det sistnämnda. Ehuru många av
dessa med väldig reklam framförda materialier äro både
dyra och dåliga, finns det dock åtskilliga, som äro
mycket goda, exempelvis plywood, masonit, celotex osv.
Asbestskiffer och rostfritt järn som vägg- eller
takbeklädnad äro genom sin beständighet av stort värde. I
allmänhet äro de moderna materialierna lätthanterliga
och ägnade att nedbringa arbetskostnaderna, detta dock
mest där arbetslönen utgår i form av timpenning, såsom
fallet oftast är i Amerika. I vårt land, där
byggnadsarbete i regel utföres på ackord efter omsorgsfullt
fastslagna tariffer, medför ett nytt byggnadsmaterial, som
icke ingår i de befintliga tarifferna, oftast segslitna
underhandlingar om arbetslönen, slutande med så höga
honorar, att nyheten medför avsevärd fördyring.
Talaren ville tillråda tillverkare och försäljare av nya
byggnadsmaterialier att före utsläppandet i marknaden ordna
frågan om arbetskostnaderna för materialets
användande.
Ordet överlämnades därefter till hamndirektören
Gustaf Edlund, som höll ett med ljusbilder illustrerat
föredrag om "Londons hamn, dess utbyggnad och
administration". Talaren redogjorde först för de
geografiska förutsättningarna: Londons läge, 80 km från
mynningen. av Themsen, vars vattenföring är jämförlig med
Dalälvens och vars bredd vid mynningen är 16 km med
en höjdskillnad mellan ebb och flod av 4—7 m. Redan
före romarnas tid var London ett viktigt handels- och
sjöfartscentrum. Den första kända bron, London bridge,
var av trä men ersattes omkring år 1100 av en stenbro
med hus på och vilande på konstgjorda öar, som dämde
upp floden, så att forsar uppstodo i mellanrummen.
Först 1831 byggdes den nya London bridge. I äldre
tider voro anordningarna för sjöfarten särdeles
primitiva och resulterade i att Themsen blev nästan
blockerad av pråmar och fartyg. De första dockorna anlades
i vikar och mynningar till vattendrag. West India
Dock byggdes omkring 1800 av ett privat bolag. Detta
erhöll monopol under 21 år på alla fartyg i trafik på
Västindien. Dockan är omgiven av en hög mur och
utanför denna ett djupt vattenfyllt dike. Sedermera
tillkommo andra dockor, av vilka East India Dock erhöll
21-årigt monopol på Ostindiefararna. Då fartygen blevo
större, kunde de ej intagas i dockorna, varför en livlig
pråmtrafik vidtog. För denna voro monopolen till
hinders. Då infördes den s. k. Free Water-principen, som
gav pråmarna fritt tillträde till dockorna. Monopolets
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
