Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 12. 22 mars 1930 - Svetsning inom modern teknik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
HÄFT. 12 UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN 22 MARS
ÅRG. 60 HUVUDREDAKTÖR: CARL KLEMAN 19 3 0
INNEHÅLL: Svetsning inom modern teknik. — Några iakttagelser rörande oljeeldning, av ingenjör Harry
Kähr. — Galvanisk förkromning. — Notiser. — Litteratur. — Tekniska föreningar. — Personalnotiser. —
Sammanträden.
SVETSNING INOM MODERN TEKNIK.
Efterkrigsårens skärpta konkurrens inom alla
teknikens områden har i allt högre grad framtvingat
en allmän rationalisering av arbetsmetoderna, vilket
bland annat tagit sig uttryck i standardisering och
massfabrikation. Härvid har problemet att på ett
ändamålsenligt och smidigt sätt kunna åstadkomma
goda och tillförlitliga fasta sammanfogningar vissa
detaljer emellan trätt allt mer i förgrunden. Hittills
har ju i allmänhet utförandet av fasta förband i en
konstruktion skett förmedelst nitning, förskruvning,
lödning eller liknande metoder, förfaringssätt som
dock mången gång icke i tillräcklig grad kunnat
befordra en rationell Utveckling.
Sedan emellertid svetsningstekniken utvecklats,
har standardiseringen kunnat utnyttjas på ett helt
annat sätt än tillförne och svetsningstekniken har
också på senare tider visat sig vara befruktande på
de flesta konstruktionsområden. Från att tidigare
huvudsakligen varit ett hjälpmedel vid svårare
reparationer av maskindelar utgör nu
svetsningstekniken en integrerande del i snart sagt allt
konstruktionsarbete även där det ej gäller massfabrikation.
Svetsningen är sålunda numera att anse som en
bearbetningsmetod lika oumbärlig som andra
bearbetningsmetoder, såsom svarvning, fräsning, hejning,
pressning osv. Den flytande tillverkningen torde
överhuvudtaget i många fall utan svetsningstekniken
varit omöjligt att åstadkomma och de enorma
summor, som exempelvis av Ford (enligt uppgift c:a 100
millioner dollar) nedlagts på utvecklingen av
svetsningstekniken inom bilindustrien visa bäst, vilken
betydelse förfarandet fått.
Svetsningen ställer jämförelsevis höga anspråk på
yrkesskickligheten, ett förhållande som ingalunda
verkar avskräckande för våra svenska förhållanden,
där vi kunna räkna med både intelligens och
sam-vetsgrannhet hos våra arbetare. Det gäller
emellertid att sörja för en god utbildning och detta är en
fråga, som beträffande svetsare överallt i världen
synes stå på dagordningen. Med det ansvar, som
pålägges svetsaren, följer också en fordran på och
prövning av hans kompetens förutom en
samvetsgrann inspektion och kontroll av hans arbete. Han
kan i detta avseende i viss mån jämföras med den
elektriska montören, vilken, som bekant, i vårt land
måste hava vis3a kvalifikationer för att få utöva
sitt yrke. När det gäller svetsning är ansvaret om
möjligt större, varför man såväl i Amerika som på
andra håll tid efter annan låta svetsarbetarna
undergå kontrollprov för att förvissa sig om, att
yrkesskickligheten är fullgod.
Svetsningen ingriper djupt i konstruktionernas
karaktär genom att dels som nämnts underlätta
massfabrikation, dels åstadkomma en god fast
sammanfogning mellan de olika delarna i det närmaste lika stark,
som om de varit tillverkade i ett stycke.
Konstruktörerna måste därför vara synnerligen förtrogna
med detta hjälpmedel och de möjligheter det
erbjuder för radikala förbättringar, förenklingar av
konstruktioner liksom framför allt för
rationaliseringar i fabrikationen. Ingenjörs- och
teknikerutbildningen i detta avseende lämnar dock så gott som
överallt mycket övrigt att önska. I Amerika synes
dock Carnegie Institute of Technology på allvar ha
tagit upp saken, i det att där 350 ingenjörer-elever
bedriva ingående praktiska och teoretiska studier
rörande svetsning inom allmänna
maskinkonstruktioner, flygmaskiner, bilar, rör och behållare m. m.
Även på andra håll finnas numera liknande
institutioner.
Att konstruktörernas arbete att tillämpa
svetsningsmetoderna på olika tekniska områden varit
synnerligen intensivt under de senare åren, visar den
utländska litteraturen, där man icke blott finner ett
tiotal tidskrifter, vilka uteslutande behandla
svetsningstekniken, utan även i -varje vederhäftig
tidskrift inom alla fack, där konstruktioner förekomma,
tid efter annan finner utförliga uppsatser i detta
ämne.
Vad de olika svetsningsmetoderna beträffar, så
konstaterar man med tillfredsställelse, att en av
pioniärerna för den elektriska svetsningsmetoden,
grundaren av Elektriska svetsningsaktiebolaget i
Göteborg, direktör Oscar Kjellberg, är svensk. Det
var Kjellberg, som efter ingående studier av det
elektriska och metallurgiska förloppet vid dylik
svetsning genom användning av metallelektrod
beklädd med ljusbågsskyddande och slaggbildande
material blev föregångaren, då det gällde att
åstadkomma fullgoda elektriska svetsar. Hans
banbrytande arbete torde även ha varit vägledande för
hithörande forskning i andra länder.1
Liksom vid den elektriska stålframställningen hade
man länge att kämpa mot de svårigheter, som den
höga temperaturen i ljusbågen och därav härflytande
1 Kjellbergs svetsningrsmetod se Tekn. tidskr. Skeppsb.
häfte 4, 1919. Langmuirs svetsningsmetod se Tekn. tidskr.
häfte 50, 1929.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
