Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 14. 5 april 1930 - Differentiering av cementets egenskaper, av Stig Giertz-Hedström och Donovan Werner - Bättre upplysning för tropikresande - Kommunikationsmedel inom större samhällen (forts.). Diskussion, av Gösta Hellgren, Chr. Sylwan, Gustaf Dahlberg, Sten Velander och E. P. Wretlind
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15 febr. 1930
TEKNISK TIDSKRIFT
199
vore minskad krympning, snabbare hårdnande och
högre hållfasthet (betr. gjutbetong etc.) men
ävenledes ökad löslighet och högre värmeutveckling vid
hårdnandet.
Det försök, som här gjorts att bedöma vilka
möjligheter som föreligga för en rationell specialisering
och vilka egenskaper som till följd härav kunna
väntas hos kommande cementtyper, är givetvis
schematiskt, och man måste reservera sig för eventuella nya
möjligheter och för fel, som kunna ha begåtts. En
specialisering enligt ovan torde dock vara möjlig,
logisk och önskvärd, och en sammanfattning av de
förbättringsbara möjligheterna i två väsentliga grupper,
som motsvara vattenbyggnadscement och
övervatten-cement, bliva oundgänglig vid en rationalisering.
Ökad draghållfasthet, beständighet mot olika
aggressiva vatten och lämplighet för konstruktioner,
som tidvis äro över resp. under vatten, äro
egenskaper, som ej här närmare betraktats, och som ej heller
torde komma i fråga vid den första etappen på
ce-mentets specialisering.
De anförda synpunkterna gälla specialkvaliteternas
användning. Vid utfinnandet av praktiska
utförings-former för dessa materials tillverkning kunna
ytterligare skiljaktigheter tillkomma såsom
lagerbestän-dighet, utseende, pris, hygieniska egenskaper, olika
fabrikationssätt etc., och man kan då ävenledes mera
beakta inverkan på betongens konsistens,
bearbet-barhet etc.
Trots det myckna arbete, som på skilda håll ägnats
cement- och betongproblemen, torde
forskningsområdet på grund av sin svårtillgänglighet ännu
inrymma värdefulla outnyttjade möjligheter, och det är
en betydelsefull uppgift för tekniskt-vetenskaplig
forskning, dvs. vetenskapligt arbete med direkt
praktisk syftning att söka klarlägga detta område med
för tekniken fördelaktigt resultat även om
möjligheterna äro avsevärt kringskurna därigenom att
materialets låga pris, allmänna användning och önskade
likformighet endast tillåta användandet av mycket
billiga och allmänt förekommande råmaterial.
Stig Giertz-Hedström och Donovan Werner.
BÄTTRE UPPLYSNING FÖR TROPIKRESANDE.
I London har i dagarna hållits en kurs, avsedd att
åt ingenjörer, som framdeles ämna förlägga sin
verksamhet till tropikerna, meddela undervisning om
tropiksjukdomarna. Under de senaste tjugofem åren
har den medicinska forskningen gjort oerhörda
framsteg i fråga om kännedomen om tropiksjukdomarna,
deras orsaker samt medlen för deras förebyggande
och botande, varför man numera genom iakttagande
av profylaktiska regler kan i hög grad, om ock icke
fullständigt, undvika den sjukdomsrisk som är de vita
till ett betydande hinder i deras arbete i tropikerna.
Det är utan vidare klart, att en sådan
upplysningsverksamhet bör vara av allra största betydelse för
England, som årligen förser sina kolonier med en
stor kontingent ung arbetskraft. Frågan är
emellertid, om icke uppslaget är värt att tillvaratagas även
för Sveriges del. Under de senare åren har ju
exporten av svenska ingenjörer till tropikerna varit
ganska betydande. Våra exportindustrier ha numera
åtskilliga filialkontor även i de tropiska länderna,
och för firmor med konsulterande verksamhet som
enda eller huvudsakligt syfte ha i tropikerna öppnats
nya arbetsfält. Vidare förekommer det alltjämt,
ehuru ej i samma utsträckning som under
deflations-åren, att svenska ingenjörer taga plats i utländska
firmor för verksamhet i främmande världsdelar.
Självfallet bör man icke underskatta vikten av
det arbete som åtskilliga svenska firmor nedlägga
i införskaffandet av informationer rörande de hygi-
eniska förhållandena i olika tropikländer. Dessa
informationer äro av stor betydelse, och intresset för
deras inhämtande får ej avtrubbas. Å andra sidan
är det emellertid känt, att det för en enskild person
eller en firma kan innebära mycket arbete och stora
vanskligheter att erhålla vederhäftiga allmänt
orienterande upplysningar om dessa förhållanden, och det
skulle därför vara synnerligen önskvärt, att en
sammanfattning av det för tropikresande lämpliga
kunskapsstoffet komme till stånd. Säkerligen finnes i vårt
land såväl den medicinska sakkunskap som den på
mångårig vistelse i tropikerna grundade praktiska
erfarenhet, vilken behöves för utarbetande av en
handledning till tjänst för dem som ämna resa i
tropikerna men som sakna kännedom om de klimatiska
och hygieniska förhållandena därstädes.
Det förefaller sannolikt, att en lättillgänglig, tryckt
handledning, som ger upplysningar om olika
tropiska trakters klimat, om den personliga utrustning
en resande bör medföra och om de hygieniska
försiktighetsmått han bör iakttaga, hos oss skulle vara
den lämpliga formen för överbringandet av dessa
upplysningar.
Otvivelaktigt är detta en fråga av icke ringa
betydelse för ingenjörs- och exportkretsar, och det
synes därför vara en tacknämlig uppgift för
teknologföreningen eller exportföreningen eller måhända
i första hand Institutet för svensk utlandstjänst att
upptaga frågan till allvarlig prövning.
KOMMUNIKATIONSMEDEL INOM STÖRRE SAMHÄLLEN.
(Forts. fr. sid. 191.)
Diskussion.
Major Gösta Hellgren: Mitt inlägg i dagens aktuella
fråga kommer endast att beröra trafikförhållandena i
Stockholm, hur de nu gestalta sig och hur jag ser den
närmaste utvecklingen.
De lokala kommunikationerna i Stockholm, liksom
praktiskt taget i alla stora samhällen, kunna särskiljas
i två tämligen skarpt avgränsade huvudgrupper:
1) kommunikationerna mellan den inre, tätbebyggda
staden och förorterna däromkring, samt
2) de inre kommunikationerna mellan den inre
stadens olika delar.
Förortskommunikationerna i Stockholm uppehållas
dels genom lokaltåg å statens järnvägars och Västerås-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
