Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 15. 12 april 1930 - Notiser - Nya svenska elektricitetsmätare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15 febr. 1930
TEKNISK TIDSKRIFT
223
totalräkneverk. Skulle emellertid den övriga
belastningen inom installationen överstiga nyssnämnda värde,
det s. k. abonnemangsvärdet, urkopplas automatiskt
kontinuerligt spisen eller varmvattenberedaren, varvid
överförbrukningen registreras på ett s. k. spetsräkneverk
men totalförbrukningen på totalräkneverket.
Hushålls-tariffmätarens mätande system består vid likström av
en magnetmotormätare, vid växelström av en
induk-tionsmätare. Förutom total- och spetsräkneverken
innehåller mätaren ett urverk, som erhåller sin drivkraft
från mätsystemet, en kvicksilverströmställare och vissa
överföringsanordningar. Vid leveransen från fabriken
är mätarens abonnemangsvärde ■ inställt på det vid
beställningen bestämda antalet watt, som angives av en
visareanordning.
Fig. 1 visar schematiskt konstruktion och inkoppling
av en hushållstariffmätare för likström.
Belysningsbelastning, direktverkande apparater m. m. äro betecknade
med 1 och inkopplade direkt mellan installationens
ledningar; en apparat för långtidsbelastning är betecknad
med 2 och ansluten mellan den ena ledningen i
installationen och kvicksilverströmbrytaren 39. Den vänstra
delen av fig. visar magnetmotormätaren1 med shunt
ankare 8, magneter 7 och räkneverk 16. Detta senare
registrerar totala energiförbrukningen i anläggningen.
Det konstruktionselement i mätaren, som lämnar den
mot abonnemangs- eller subtraktionsgränsen svarande
konstanta hastigheten, representeras av urverket 23,
2!). Urverket och mätarens ankare äro genom
utväxlingar förbundna med hjulen 17 och 18 i en planetväxel,
där planhjulet 25 genom axeln 26, 27 påverkar
spetsräkneverket. Denna axels rörelse är alltså proportionell
mot skillnaden mellan ankarets variabla och urverkets
konstanta hastighet, dvs. spetsräkneverket mäter den
energimängd som i ett belastningsdiagram ligger
ovanför den mot urverkets hastighet svarande
belastningsgränsen. Inställning av olika abonnemang sker genom
utbyte av ett hjul i utväxlingen 19/20.
Drivkraften till urverket lämnas av mätaren på
följande sätt. Om ankaret 8 börjar rotera, och urverket
samt således även hjulet 18 förbli i vila, vrider
sig planethjulets axel 26, 32 en vinkel lika med hälften
av hjulets 17 vridningsvinkel. Denna rörelse
fortplantas till spärrhjulet 34, som lyfter spärrhaken 3ö från
stödet -kl, så att fjädern J/3 spännes. Fjäderns spännkraft
yttrar sig som ett kuggtryck i ingreppet mellan hjulen
17 och 25 och ett lika stort tryck på hjulet 18. Denna
senare kraft överföres genom utväxlingarna 19/20 och
21/22 till urverket, vilket sätter sig i gång, under
förutsättning att fjäderns spännkraft är riktigt avpassad.
Nu kunna tre fall inträffa, allt eftersom belastningen
är mindre, lika med eller större än abonnemangsvärdet.
I det första fallet, med liten belastning, vilket
betyder att vinkelhastigheten hos hjulet 17 är mindre än den
mot urverkets hastighet svarande konstanta hastigheten
hos hjulet 18, vrider sig spärrhjulet medsols, och
spärrtanden sjunker ned mot stödet .’il, varvid urverket
förlorar sin drivkraft och stannar. Efter några varv av
ankaret 8 lyftes spärrhaken åter upp, och urverket
startar ånyo, varefter samma förlopp upprepas. Vid
belastning under abonnemangsgränsen får således urverket en
intermittent gång med allt längre vilopauser, ju mindre
belastningen är.
I det andra fallet (belastningen lika med
abonnemangsvärdet) förblir spärrhjulet i vila, sedan urverket
väl kommit i gång. Hjulen 17 och 18 vrida sig nämligen
då med samma vinkelhastighet men åt motsatta håll.
Såväl i första som i andra fallet ligger spärrtanden 36
kvar på samma kugg i spärrhjulet, och någon
förbrukning registreras alltså icke av spetsräkneverket 31.
I det tredje fallet (belastningen överstiger
abonnemangsgränsen) går hjulet 17 hela tiden fortare än hjulet
18. Spärrhjulet SJf vrider sig alltså, motsols, lyftande
spärrhaken. På grund av att denna är excentriskt lag-
Tid
Fig. 2. Hushållstariffmätaren ur- och inkopplar automatiskt belastningen
C, varigenom medelbelastningen i installationen hålles vid den
abonnerade effekten A.
rad i förhållande till hjulet, glider spärrtanden 36
slutligen ut över spetsen av den kugge den vilar på och
faller ned på den nästa. Detta inträffar ungefär vid
punkten 3-’i på spärrhjulets omkrets. Spärrhaken
åstadkommer fortfarande det motverkande moment på
spärrhjulet, som erfordras för att urverket skall erhålla
erforderlig drivkraft.
I hittills berörda avseenden arbetar
hushållstariffmätaren som en vanlig subtraktionsmätare med det
undantaget, att urverket drives av mätaren och icke
såsom vanligen är fallet av en särskild kraftkälla.
Strömbrytaren 39 är en kvicksilverströmbrytare,
vilken bland sina för detta speciella ändamål lämpliga
egenskaper även har den att besitta en viss "dödgång":
när kvicksilvret vid brytningen delar sig, sammandrager
sig vätskan på grund av ytspänningen hastigt, så att ett
visst avstånd omedelbart bildas mellan de två
kvicksilvermängderna. För att dessa ånyo skola flyta
tillsamman, måste nian ge röret en lutning åt motsatt håll.
Strömbrytaren måste således vridas en viss vinkel från
tillslaget till frånslaget läge eller tvärt om.
Strömbrytaren är nu förbunden på sådant sätt med spärrhaken,
att dess vinkelrörelse är proportionell mot spärrhjulets,
alltså även mot planethjulaxelns, så länge spärrtanden
ligger kvar på samma kugge av spärrhjulet.
Strömbrytaren är i tillslaget läge, när spärrhaken ligger mot
stödet ltl. Om totalbelastningen är större än
abonnemangs-värdet, vrider sig spärrhjulet motsols medtagande
spärrhaken 35, som medelst den med haken fast
förbundna armen 37 lyfter den kring axeln \0 vridbara
strömbrytaren, tills långtidsbelastningen frånkopplas.
Medelbelastningen i anläggningen regleras av
mätaren på följande sätt. I fig. 2 är B den ej
frånkopplings-bara belastningen, A den abonnerade effekten och C den
belastning, som kan frånkopplas av mätarens
strömbrytare. Om nu B + C är större än A. vrider sig
spärrhjulet som förut nämnts motsols, till dess belastningen
C frånkopplas. Är den återstående belastningen B nu
mindre än .4. ändrar spärrhjulet rörelseriktning, och
sedan det vridit sig en viss vinkel medsols inkopplas C
ånyo, varefter spärrhjulet åter ändrar rörelseriktning.
Då hjulet efter en stund har vridit sig i samma
vinkel motsols, inkopplas C ånyo osv. En viss
vridningsvinkel hos planethjulaxeln 26, 27, 32 motsvarar
en viss energimängd över eller under
abonnemangsgränsen, och då i detta fall vridningsvinkeln
medsols är lika stor som vridningsvinkeln motsols
betyder detta, att energiöverskottet, under den tid både
B och C varit inkopplade, kompenseras av ett lika stort
underskott, under den tid B ensam varit inkopplad. De
streckade ytorna i fig. 2 över och under
belastningsgränsen A äro således lika stora, och mätaren reglerar
belastningen till ett medelvärde lika med
abonnemangs-värdet. genom ur- och inkoppling av C. Om den fasta
belastningen B är större än abonnemangsbeloppet A, kan
mätaren ej längre åstadkomma en dylik reglering, utan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
