Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 22. 31 maj 1930 - Notiser - Metallografiska institutet - Användning av sekundärluft vid handeldade stenkolseldstäder - Omformarenergi för galvaniseringsändamål - Försök med traktorer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
316
TEKNISK TIDSKRIFT
26 april 1930
använda metoden att bestämma syre i stål genom
smältning i vakuum och analys ar de uppsamlade
gaserna upptagits till kritisk behandling. Vidare har
påbörjats ett arbete avseende att om möjligt åstadkomma
en på elektrisk väg arbetande, automatisk metod för
bestämmande av slagghalten i en plan, polerad yta av
järn.
Ett annat arbete som utsträckts över flera år och nu
avslutats är en serie undersökningar av specifika vikten
hos flytande järn och järnlegeringar. Därvid har
utrönts järnets specifika vikt vid temperaturer upp till
ca 1 700 inflytandet på spec. vikten av olika
tillsatsämnen, i främsta rummet kol men även aluminium,
krom, mangan, nickel, fosfor, kisel och volfram.
Minskningarna i spec. vikt ha funnits avtaga med stigande
atomvikt och ganska nära överensstämma med
motsvarande specifika viktsändringar i fast tillstånd.
Undersökningarna av nickellegeringarna gåvo det
överraskande resultatet att vid ca 35 % Ni (ungefär den
halt som utmärker in var) de smälta legeringarna
sammandraga sig vid stigande temperatur, analogt mod
vattnets bekanta sammandragning mellan 0° och 4°C.
Berättelsen omnämner vidare en av G. Phragmén vid
institutet utförd undersökning av det fysikaliska
förloppet vid invarens dilatation och en i samband med de
nämnda slaggundersökningarna påbörjad undersökning
av stålframställningsprocessernas termodynamik.
Likaså har en undersökning påbörjats av
volymförändringarna vid järnets stelning, varigenom man vill utreda,
huruvida järnet såsom sådant vid stelningen undergår
sammandragning eller utvidgning (en hittills oavgjord
fråga), och kvantitativt följa företeelsen.
För smältningar, där materialet icke får förorenas
genom beröring med
främmande substans, liar av
ingenjör J. Härdén vid
institutet gjorts undersökningar
av ugnsupphettning med
ljusbåge och elliptisk
brännspegel. Den
utexperimenterade anordningen har
visat sig göra god tjänst,
åtminstone upp till 2 500°.
Det har vidare lyckats
ingenjör Härdén att
framställa kromhaltiga
lättme-tallegeringar, som visat stor
beständighet gentemot
alkali. Slutligen har han
utfört ett omfattande arbete
avseende att utexperimentera lämplig legering och
utreda de fysikaliska betingelserna för elektriska
strömkontakter, som användas vid spänningsreglering å
kraftnät. Härvid ha flera förhållanden av praktisk
betydelse framkommit.
I samarbete med Stockholms högskola ha under
professor Westgrens ledning omfattande
röntgenkristallografiska undersökningar utförts å olika metaller och
legeringar. Bland anmärkningsvärda resultat av dessa
undersökningar anföres upptäckten av en
högtemperatur-modifikation av mangan. Undersökningarna äro av
största betydelse för metallografiens utveckling genom
den säkra och djupgående inblick de skänka i ett
materials struktur. Deras tekniska värde är dessutom
oomtvistligt.
■Användning av sekundärluft vid handeldade
stenkolseldstäder. Vid förbränning av stenkol på roster, som
beskickas för hand, blir förbränningen i allmänhet
ofullständig under tiden närmast efter beskickningarna
beroende på att det på rosten inkastade bränslet förgasas
så snabbt, att den genom rosten inströmmande
förbränningsluften icke blir tillräcklig för gasens fullständiga
förbränning. Förutom det obehag som den ymniga rök-
bildningen orsakar för omgivningen innebär
förhållandet givetvis en dålig bränsleekonomi. Man bör alltså
efter varje inkastning inleda sekundärluft över rosten,
t. e. på så sätt, att eldstadsluckan en stund hålles på
glänt. Förfaringssättet ökar emellertid eldarens arbete
och ställer stora fordringar på hans påpasslighet.
Den finländska föreningen för kraft- och
bränsleekonomi har därför utarbetat ett jämförelsevis enkelt
automatiskt system för tillförsel av sekundärluft vid
denna sorts eldstäder. Enligt föreningens bferättelse för
fjolåret ha ett flertal pannor försetts med dylika
anordningar, vilka givit ett särdeles tillfredsställande
resultat.
Sekundärluften inledes på vanligt sätt genom
öppningar, placerade i bakre eldstadsväggen ovanför rösten.
Det är härvid lämpligt att inblåsa sekundärluften
medelst en fläkt, så att luften hinner intimt blanda sig
med förbränningsgaserna. Vid större pannor, i
synnerhet vattenrörpannor, är fläkten nästan ofrånkomlig.
Regleringen av luftmängden sker genom
sekundärluft-luckor, vilka få sin rörelse av en mekanism, som vars
viktigaste beståndsdel kan användas en vanlig
automatisk dörrstängare. När eldstadsluckan stänges efter
kolets inkastning, drar den upp dörrstängaren och
öppnar samtidigt sekundärluftluckorna på vid gavel.
Därefter träder dörrstängaren i funktion och stänger så
småningom dessa luckor. Stängningshastigheten
regleras på experimentell väg så, att lämpligaste
förbränningsresultatet erhålles.
Omformaraggregat för galvaniseringsändamål. En
svensk verkstad har nyligen konstruerat ett
omformaraggregat för 10 000 A, 5 V. Aggregatet bostår av en 3-fas-
Omformaraggregat för 10 000 A, 5 V.
motor om 100 hkr, 480 v./min., 50 per., å gemensam
bottenplatta direktkopplad till 2 st. likströmsgeneratorer
om vardera 5 000 A. För uttagande av likströmmen är
maskinen utrustad med 288 st. bronskol.
Verkningsgraden å generatorn är 75 %. Aggregatet har följande
dimensioner: längd 6,5 m, bredd 1,25 m och högsta höjd
1,9 m.
Försök med traktorer. Stora Kopparbergs bergslags
a.-b. verkställde under år 1928 i samförstånd med
jordbrukstekniska föreningen en undersökning rörande
traktordrift med Fordsontraktorer. Såväl på grund av
det stora antal traktorer (12 st.) undersökningarna
omfattade som den växlande beskaffenheten hos bolagets
jordar har undersökningen ett stort värde för
bedömningen av traktordriftens ekonomiska villkor.
Resultaten av undersökningarna ha nyligen
publicerats av direktörsassistenten Gunnar Sonesson
(Meddelanden från jordbrukstekniska föreningen nr 17, 1930).
I publikationen konstateras, att traktordriften för
jordbruket medför endast direkta utgifter, enär den ej
kan göra hästhållningen överflödig. Det oaktat vill man
ej utan vägande skäl undvara traktorn, då den har
sina fördelar vid vissa tider och vissa arbeten, speciellt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
