Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 23. 7 juni 1930 - Elektrisk isolationsmateriel av bakelitimpregnerat papper, av Valdemar Simonsen - Teknisk forskning med modellförsök, av F. C. Johansen, referat av Frithiof Holmgren (forts.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15 febr. 1930
TEKNISK TIDSKRIFT
323
KV
IAO
der får stiga till detta värde. Kurvan närmar sig
asymptotiskt värdet 30 000 V, varför spänningar
under detta belopp ej åstadkomma genomslag, hur
länge ett rör av angivna dimensioner än utsättes för
spänning. I praktiken räknar man med att den
spänning som ett rör visat sig kunna motstå i 30 min.
ej åstadkommer genomslag.
Normalt kan man vid bakelitrör och bakelitplattor
vid konstant drift räkna med en genomslagsspänning
av 6 000 à 7 000 V per mm godstjocklek, något högre
för rör än för plattor, vilket framgår av fig. 3 i
jämförelse med fig. 1. Vid tunna plattor och
tunnväggiga rör kommer man upp till ca 10 000 V
per mm.
Dielektricitetskonstanten hos bakelitmateriel ligger
mellan 3 och 4, stundom högre. Den beror for
plattornas vidkommande bl. a. på trycket vid pressningen
samt på plattornas tjocklek. Ytmotståndet ligger
omkring 4 • 1010 à 5 • 1010 ohm, men varierar inom vida
gränser liksom specifika motståndet, vilket är
uppmätt till ca 1015 ohm. Specifika vikten ligger
omkring 1,4 men varierar hos plattorna med trycket
under pressningen. I motsats till förhållandet vid
press-pan, fiber, leatheroid o. a. ämnen är bakelitmaterielen
så gott som ohygroskopisk. Nedsänkt i vatten,
upptar ett föremål av bakelit under loppet av 24 timmar
mindre än 1 % av sin vikt. Presspan upptar under
samma förhållanden 30—50 % och fiber 25—40 %
vatten. Bakelitmateriel användes dock icke till
fri-luftsinstallationer.
En viktig egenskap är motståndsförmågan
gentemot olja (varm), som är av stor vikt vid
högspän-ningstransformatorer och oljeströmbrytare.
Bakelitmaterielen tål vidare upphettning till ca 150° utan att
på något sätt förändras, och den förbrinner utan låga.
Vad som icke minst bidragit till bakelitens stora
användning är materialets goda mekaniska
hållfasthetsegenskaper. Draghållfastheten ligger vid ca 15
kg/mm2, men kan variera betydligt, béroende på
förhållandena vid tillverkningen. Böjningshållfastheten
ligger vid ungefär samma värde och
tryckhållfastheten vid ca 25 kg/mm2. Slaghållfastheten brukar
växla mellan 0,28 och 0,3,0 mkg/cm2. Härtill kommer,
att materialet utan svårighet låter sig bearbetas
genom sågning, borrning, hyvling, fräsning, svarvning
osv. Rören kunna t. e. användas för gängskärning.
Fig. 3. Genomslagsspänning för bakelitrör med olika väggtjocklek.
varande slag är det de termiska förhållandena som
ha det största inflytandet, i det att dessa ämnen
utmärkas av relativt stora dielektriska förluster.
Förlustvinkeln, tg(5 = tg (90° — cp), ligger i
gynnsammaste fall vid ca 0,03. Till jämförelse kan
nämnas, att förlustvinkeln för ebonit är ca 0,01 à 0,02.
Den elektriska energi som förloras omsättes i värme,
vilket nedsätter materialets isoleringsförmåga och
slutligen, om spänningen är tillräckligt hög,
åstadkommer genomslag, som i verkligheten mest har
karaktär av genombränning.
Att temperaturen har ett märkbart inflytande på
materialets genomslagsspänning framgår också av
kurvorna i fig. 1, som ånge genomslagsspänningarna
vid resp. 20°, 60° och 90°C. Då ett
isolationsmaterial i praktiken alltid kommer att få en viss
yttemperatur, måste man vid dimensioneringen räkna med
genomslagshållfastheten vid denna temperatur. I
samband med värmeutvecklingen står också det
kända förhållandet, att genomslagshållfastheten vid
kortvarig påverkan är betydligt högre än då
materialet under längre tid varit utsatt för spänning.
Kurvan i fig. 2 anger genomslagsspänningen för
ett bakelitrör som funktion av tiden. Maximivärdet,
ca 78 000 V, är den genomslagsspänning som
erhålles, då spänningen under loppet av några sekun-
TEKNISK FORSKNING MED MODELLFÖRSÖK.
(Forts. fr. sid. 285.)
X detta häfte fcrtsätter och avslutar
ingenjör Frithiof Holmgren den
sammanfattning över amerikanaren F. C.
Johansens meddelanden och uppslag rörande
modellförsök som påbörjades i häfte 20.
Den där publicerade delen omfattade
modellförsök i allmänhet samt undersökningar
rörande luftmotstånd särskilt hos
järnvägståg, lokomotivkonstruktioner, bilar, fasta
konstruktioner, luftpropellrar, modeller och
fläktar.
Vibrationsundersökningar.
Vibrationer hos rotorer: Många enkla fall av
vibrationer hos roterande axlar låta sig matematiskt
behandla1 och ligga därför utanför området för
modellförsök. Det finns emellertid fall då modellförsök
visa sig mindre arbetssamma än en matematisk
behandling. De kunna därjämte tillgripas då man vill
bekräfta teoretiska förutsägelser och undersöka i
vilken utsträckning de antaganden äro giltiga som
ligga till grund för teorien.
Mera komplicerade vibrationsproblem angripas
med större utsikt till framgång genom försök, så man
kan härvid särskilja tvenne olika slag av
modellundersökningar, nämligen sådana som avse de
fundamentala principerna som skola iakttagas vid konst-
1 Technical Report of the Aeronautical Research Committée,
1918—19, vol. 2, No. 551, s. 691.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
