Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 23 ½. 12 juni 1930 - Något om svensk möbelindustri, av E. Miltopæus - Porslinstekniken av idag, av A. S. W. Odelberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15 febr. 1930
tum är, att ingen människohand kan utföra ett
jämnare, exaktare arbete än dessa efter åratals
experimentarbete framkonstruerade maskiner.
Däremot kommer handarbetet till sin fulla rätt vid
sammansättningen av alla de maskinarbetade
trädelarna och här prövas snickarens yrkesskicklighet.
Än i dag känner man ingen universalmaskin för
sammansättning, utan även en storfabriks
kvalitets-anseende är beroende av antalet skickliga yrkesmän.
Ytbehandling.
I det föregående har framhållits kvalitetens
beroende av jämnheten i möblernas ytor. Även själva
ytbehandlingens art och utförande är något som den
möbelköpande allmänheten lärt sig uppskatta och
bedöma. Polerade ytor äro nu mindre populära än
förut. I stället är det den mattbonade ytan som mest
efterfrågas. Den svenska björken låter sig med
fördel betsas i olika färger och nyanser och särskilt har
valnötsfärg länge varit omtyckt. Även den ofärgade
björken låter trämaterialet väl komma till sin rätt.
Dock kräves en skyddande yta av genomskinlig
fernissa eller lack för att skydda mot väta, brinnande
tändstickor etc. Äterigen har här bilindustrien
skänkt oss det lämpligaste materialet,
cellulosalac-kerna, såväl ofärgade som färgade. Intressant är
emellertid att det icke blott är ett nytt hållbart
material, som lätt låter slipa sig till jämna vackra ytor
utan även metoden för påläggningen — med
färgspruta — är en industriell nyhet, som snabbt trängt
ut det gamla påstrykandet med pensel. I en modern
345
målar- och bonarverkstad bedrives fabriksrörelse och
icke hantverk.
Den moderna svenska möbelindustrien står på
höjdpunkt i tekniskt hänseende. Dock har den på grund
av den begränsade svenska hemmamarknaden icke
kunnat driva specialiseringen och därmed
rationaliseringen så långt som de största amerikanska, tyska
och engelska fabrikerna. Men sedan gammalt står
yrkesskickligheten högt i vårt land och i vissa
trakter har möbelindustrien starka traditioner. Vissa
svenska orter äro namnkunniga för sin möbelindustri
och följer man södra stambanan, träffar man på
sådana "möbelstäder" som Nyköping, Linköping, Tranås,
Nässjö, Bodafors och Diö. Hela Småland är ett typiskt
snickareland, och det är knappast någon överdrift i
påståendet att vid varje småländsk järnvägsstation
finnes minst två möbelfabriker. De mest
framträdande svenska fabriksföretagen äro a.-b. Svenska
möbelfabrikerna i Bodafors för seriemöbler, a.-b.
Nordiska kompaniet, Nyköping, för lyxmöbler, a.-b.
Åtvidabergs industrier för kontorsmöbler och Gemla
fabrikers a.-b. i Diö för möbler av böjt trä, s. k.
wienermöbler.
Värdet av den svenska möbelindustriens
årsproduktion torde ligga bortåt 50 mill. kr. Exporten
uppgår till cirka 2 mill. kr., varav hälften går till Norge.
De till denna artikel hörande illustrationerna avse
att giva läsaren ett intryck av den fullständiga
industrialisering, den svenska möbeltillverkningen
numera uppnått.
E. Miltopæus.
TEKNISK TIDSKRIFT
PORSLINSTEKNIKEN AV I DAG.
De senaste årtiondena ha utmärkts av en
livlig utveckling inom tekniken. Det är
naturligt att porslins- och fajansindustrien också
berörts härav. Ofta sprids en teknisk förbättring
från en industri till en annan, där den, eventuellt
med någon modifiering, lämpligen kan användas.
Om vi först skärskåda sammansättningen av det
material varav porslinsprodukterna förfärdigas, så
pågår ett ständigt nydaningsarbete. Vad fajansen
beträffar har denna betydligt förbättrats. Man har
åstadkommit ett mycket hårdare gods. Färgen är
vitare och glasyren tjock och simmig samt fri från
sprickor, vilket ej alltid förut varit fallet. Särskilt
i vårt land har med framgång framställts en mycket
stark vara, vilken vi kunna benämna fältspatfajans
i motsats till den på kontinenten brukliga, vilken
genom tillsats av kalk är skörare. Denna senare är
billigare i framställningskostnad och har ett vackert
utseende, men hållbarheten lämnar mycket övrigt att
önska. Den svenska varan är därför fullt
konkurrenskraftig.
Det starkaste slag av fältspatfajans benämnes i
vårt land "granit". Massan äger seghet. Porslin är
i jämförelse härmed i allmänhet sprödare och har
mindre motståndskraft. Granitfajansen har svårare
än annan fajans att bibehålla formen under
bränningen, varför föremålen formas tjockare. Den
lämpar sig också bäst för restauranter, hotell och sjukhus
samt allmänna inrättningar, för armé och flotta etc.
Det må nämnas att t. e. leveranser till armén
numera ske under garanti av minimihållfasthet.
Föremålen måste utstå ett visst slagarbete. Glasyren
underkastas upphettning och avkylning till vissa
grader och får ej taga skada.
Även porslinet har undergått förändringar. Genom
särskilda tillsatser till massan har smältpunkten
blivit nedsatt, vilket i sin mån bidrager till ett billigare
framställningssätt.
Det s. k. benäkta porslinet har förbättrats. Man har
hos massan lyckats åstadkomma större seghet, som
särskilt framträder vid t. e. tallrikar, hos vilka
kanterna numera äro nära nog fria från "naggning"
även efter årslångt bruk.
Framställningen av föremål för tekniskt bruk, såsom
s. k. sanitetsgods, elektriska isolatorer har undergått
förändringar. Genom alkalisk tillsättning i
fajansmassan kan man numera gjuta de till formen mest
komplicerade föremål utan att befara att dessa
fördärvas under bränningen, etc. För sanitetsgods
användes med fördel den ovan omnämnda
fältspatfa-jansen, vilken ökar hållfastheten. För elektriska
isolatorer har man utprovat de för genomslag mest
motståndskraftiga material. Man har ökat hållbarheten
mot stötar och slag samt experimenterat fram
plastiska porslinsmassor, så att det är möjligt att
producera billigare.
Vid massornas beredning hava under de senare
åren åtskilliga förbättringar ägt rum. De ingående
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
