Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 23 ½. 12 juni 1930 - Motorbåtens tillkomst, nutid och framtid, av Ruben E. Östlund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15 febr. 1930
TEKNISK TIDSKRIFT
359
än dubbelt så stor bredd som Duos och
i allmänhet göres längden 4,5 gånger
bredden. De ytterligt smala båtar för
vilka Duos utgjorde typ voro givetvis
av ringa sjövärdighet och verkade
nästan som undervattensbåtar då de
gingo i litet grov sjö. Yid girning voro
de även mycket riskabla, emedan det
var mycket lätt att då gå ikull med
dem. På grund av skrov- och
roder-konstruktion lade de sig alltid utåt vid
gir, medan en modern båt av det
snabbare slaget alltid lägger sig inåt i kurvam
Tyskar och amerikaner började snart
att utföra modellprov i bassänger för
att mera vetenskapligt utröna huru
skroven borde vara utformade för att
förorsaka minsta motstånd vid olika
hastighet. Det dröjde inte heller länge
förrän svenska konstruktörer började
ägna detta problem ett mera ingående
studium och konstruktörerna av i dag
utforma sina båtar så ekonomiskt som möjligt.
Numera veta vi att långsamtgående båtar skola
utföras med tämligen magra sektioner i för- och
akterskepp, under det att snabba båtar skola utföras med
fylliga sektioner. V-båten är ett typiskt exempel
på, hur en snabb båts sektioner skola vara utformade.
Denna typ ansågs även en tid vara den enda, som
lämpade sig för snabb gång, men senare prov ha
tydligt visat att även den rundbottnade båten besitter
stor snabbhet om den utformas på rätta sättet. Den
rundbottnade båten har också en mycket behagligare
gång i sjö och man får aldrig med den de otrevliga
slagen mot botten, som förekomma hos Y-bottnade
båtar under gång i hård sjö. Rundbottenbåten är
också mera långlivad än V-båten, dels därför att den
går mjukare i sjön men även därför, att den spänning
i bottenborden som uppstår på grund av träets
sväll-ning genom vattendränkningen, fördelar sig upp efter
hela sidan. På V-typen däremot sträva botten- och
sidoborden åt olika håll och det är inte ovanligt, att
bottnarna vid svällning spränga sönder
förbindningarna i slaget.
Enligt min åsikt bör man sålunda icke utföra V-bå-
Fig. 5. Sveriges första racerbåt "Duo"
Fig. 6. ’Svalan", Sveriges sannolikt för närvarande snabbaste motorbåt.
tar med mindre det gäller att ernå mycket hög fart, De
böra då helst utföras som stegbåtar (hydroplan). I
Amerika har man uppnått mycket höga farter med
båtar av hydroplantyp, rekordet är för närvarande
omkring 96 knop eller i runt tal 178 km. Att vi här
i Sverige ännu inte kommit så långt är ju endast en
ekonomisk fråga. Vi ha dock några rätt snabba
båtar av stegkonstruktion och den första som
utmärkte sig för hög fart var "Sea-Song", som
byggdes 1924. Denna båt är 8,4 meter lång och 1,98
meter bred samt gör med 200 hkr Hall-Scottmotor
40.2 knop i lugnt vatten. Senare ha flera stegbåtar
byggts och den snabbaste som tills dato finnes i
landet är ingenjör Ivar Kreugers "Svalan". Den är
11,4 meter lång och 2,6 meter bred, deplacementet är
5 ton och farten med 650 hkr Wright Tyfoonmotor är
50.3 knop. Fig. 6 visar denna båt i full fart.
Utombordsmotorn, vilken infördes här i landet för
ett 20-tal år sedan har haft ett mycket stort
inflytande på båtsportens popularisering. Från början
användes utombordsmotorn endast för mindre båtar,
avsedda för amatörfiske och kortare färder i inre
skärgården. Numera liar dock denna typ av motor
kommit till mycket vidsträcktare
användning och många arbetsbåtar äro
utrustade därmed. Även för
snabbgående båtar brukas den och med rena
racers har man kommit upp till icke
mindre än 48 knops fart. Dessa
raeer-båtar äro dock icke annat än "nötskal"
och komma väl knappast att få
användning annat än som sportbåtar. De äro
emellertid av mycket stor betydelse för
utformning av snabbgående båtar,
eme-den de äro så billiga, att man kan kosta
på sig att vraka de skrov, som icke
uppfylla önskade fordringar.
Härigenom ha praktiska prov företagits med
en mängd skrovformer, som eljest
aldrig skulle ha prövats. Att verkligt
goda skrovformer därvid utformats
förstår man, då så goda farter som 48
knop uppnåtts med motorer, som
utvecklat endast cirka 24 eff. propellerhkr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
