Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 29. 19 juli 1930 - Utvecklingen av vårt lands flygtrafik, av A. B. Gärde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
19 JULI 1930
TE KNISK TIDSKRIFT
431
UTVECKLINGEN AV VÅRT LANDS FLYGTRAFIK.
Den kommersiella lufttrafikens
utveckling intar en av förgrundsplatserna bland
vàr tids intressen. Den har nyligen för
svenskt vidkommande behandlats av
särskilda sakkunniga. En kort redogörelse
därför var införd i denna tidskrift häfte 49,
1929. För att få frågan ytterligare belyst
hade den upptagits till diskussion vid
teknologföreningens årsmöte i juni d. å. med
inledningsföredrag av de sakkunnigas
ordförande landshövding A. B. Gärde.
Inledningsföredraget och diskussionen återges i
det följande.
Den första trafikflygningen i vårt land, med någon
regelbundenhet, torde hava varit den, som under
omkring 14 dagars tid under april 1919 uppehölls av
Thulinverken mellan Malmö och Köpenhamn i
samband med luftfartsutställning i Köpenhamn.
Härefter drev det under år 1919 bildade Svenska
lufttrafikaktiebolaget viss regelbunden
trafikflygning för befordran av passagerare och post. Sålunda
trafikerade bolaget tillsammans med tyskt och danskt
luftfartsbolag under tre månaders tid hösten 1920
linjen Malmö—Köpenhamn—Warnemünde—Berlin,
till vilken anknöts förbindelser med Hamburg,
Bremen och efter hand även Amsterdam och London.
Vidare drev bolaget trafik å sträckan Stockholm—
Reval under tiden 15 juli—1 oktober 1921.
Under den tid 1920—1923 vattenfallsstyrelsen
utförde de betydande regleringsarbetena vid Suorva i
Lappland, uppehölls genom styrelsens försorg
lufttrafik mellan Porjus och Suorva, varvid inalles
befordrades omkring 1 000 passagerare och 17 000 kg
gods och post.
Det företag som emellertid hittills gjort den största
insatsen i fråga om utvecklingen av vår
trafikflygning är aktiebolaget Aerotransport. Detta bolag
bildades i början av år 1924 och genomförde under
sommarmånaderna samma år regelbunden trafikflygning
å linjen Stockholm—Helsingfors i samtrafik med
finskt bolag samt, med ekonomiskt understöd från
postverket, å linjen Malmö—Hamburg. Vidare
uppehöll bolaget under tiden 6 juli 1924—21 februari 1925
regelbunden trafik mellan Malmö och Köpenhamn.
Det var emellertid först sedan statsmakterna under
år 1925 trätt in för kraftigt understödjande av den
civila flygtrafiken, som denna i någon utsträckning
av betydelse blev möjlig. Nämnda år träffades
mellan statsverket och aktiebolaget Aerotransport avtal
angående regelbunden luftfart. Detta avtal innebar
att bolaget skulle till utgången av år 1928 eller, om
avtalet icke uppsades, till utgången av år 1930
åtnjuta statssubvention för upprätthållande av
regelbunden luftfart å i första hand linjen
Malmö—Köpenhamn—Hamburg—Amsterdam och därefter linjen
Stockholm—Helsingfors och i tredje rummet linjen
Oslo—Göteborg—Köpenhamn. Det förutsattes
härvid, att Amsterdamlinjen skulle trafikeras sex
månader om året och med tremotoriga landflygplan för
cirka 10 passagerare samt att vid de både övriga
linjerna enmotoriga vattenflygplan för 4 passagerare
skulle komma till användning. Flygtiden för
Hel-singforslinjen skulle vara 4 och för Göteborgslinjen
3 sommarmånader. För båda dessa linjer förutsattes
att grannlandet fullgjorde halva trafiken.
Subvention skulle utgå för tillryggalagda flygkilometer och
beräknades så, att den jämte trafikinkomsterna
skulle täcka utgifterna, inberäknat ränta och
amortering. De grundläggande kalkylerna för
subventionen voro
Utgifter
Kronor pr flygkilometer
Underskott
Inkomster
(subvention)
Malmö—Amsterdam, hel
svensk trafik ....... 2:77 1:02 1:75
Malmö—Amsterdam, halv
svensk trafik ....... 3:12 1:02 2:10
Stockholm—Helsingfors 2:03 0:53 1:50
Oslo—Köpenhamn ..... 2:05 0:55 1:50
Riksdagen har alltsedan 1925 för varje budgetår
till och med 1929—1930 anvisat 500 000 kronor till
subventionerande av luftfarten. Därutöver har
avsatts medel till en luftfartslånefond, ur vilken lån
lämnats för inköp av flygplan och motorer. Det
svenska bolaget har från och med år 1925 trafikerat
såväl Amsterdamlinjen som Helsingforslinjen, men
däremot endast under ett par kortare perioder
uppehållit trafik å Oslolinjen. Det uppställda villkoret
om samtrafikering har nämligen icke kunnat
uppfyllas beträffande denna linje.
Å linjen Malmö—Amsterdam har Aerotransport,
huvudsakligen i samtrafik med holländskt bolag,
uppehållit regelbunden trafik under 5 à 6 månader
om året. Trafiken har från svensk sida fullgjorts
med tremotoriga landflygplan Junkers G 23 med
plats för 9 passagerare. Det holländska bolaget har
använt Fockermaskiner, dels enmotoriga F 7 för
8 passagerare och dels tvåmotoriga F 8 för tolv
passagerare.
Subventionen skulle, som nyss nämnts, vid halv
trafik utgå med 2: 10 kronor per flygkilometer. På
framställning av bolaget och sedan det visat sig, att
de ursprungliga kalkylerna icke kunde hållas, höjdes
emellertid subventionen 1927 till 2: 50 kronor, men
har 1929 undergått en obetydlig sänkning till 2: 45
kronor. Som exempel på det omfång trafiken haft,
vill jag nämna följande siffror för de tre sista åren
för de båda samtrafikerande bolagen.
1927 1928 1929
Resor ............ 3 603 3 559 3 720
Personkilometer ... 1 532 532 1 800 252 1 783 312
Godstonkilometer .. 80 712 98 571 106 094
S:a tonkilometer av
resande (80 kg)
och gods ........ 203 315 242 591 248 759
Under det att persontrafiken sålunda hållit sig
tämligen oförändrad, har godstrafiken stadigt ökats,
huvudsakligen beroende på posttrafikens ökning.
Beträffande det ekonomiska utbytet av trafiken är
emellertid att bemärka, att förluster uppstått varje
driftsår. Trots att subventionen, som nyss nämndes,
blivit höjd, så att exempelvis denna för år 1929
utgått för Amsterdamlinjen med i runt tal 373 000
kronor, och bolagets egna inkomster utgjort 346 000
kronor, har dock en brist uppstått å 62 000 kronor,
då de totala utgifterna utgjort 781 000 kronor. Re-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
