Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 30. 26 juli 1930 - Förutsättningarna för svensk ingenjörsverksamhet i utlandet, av C. Schmidt och Axel Sahlin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
26 juli 1930
TEKNISK TIDSKRIFT
skickas till avlägsna länder för mer eller mindre
lång tid. Den stora tekniska utvecklingen av
Sveriges industri gör landet lämpligt att tjäna som
ett centrum i världsorganisationen, ett centrum som
kan utbilda ingenjörer och förmän att skickas ut över
hela världen. Det är möjligt att i Sverige uppbygga
en effektiv organisation, baserad på kännedom om de
anställdas personliga kvalifikationer, medan ett
försök att göra detta i ett större land, där förhållandena
äro mera växlande, skulle misslyckas. Detta gör det
också möjligt att skapa internationella
industriorganisationer för en ytterst låg kostnad."
Utsikterna för ingenjörernas anställning utomlands
vid svenska företag äro naturligtvis i mycket hög
grad beroende på åtgärderna här hemma, såväl
finansiellt, organisatoriskt, som icke minst på
tillkomsten av nya exploateringsvärdiga uppfinningar, som
lämpa sig för modern industriell verksamhet, men
utvecklingen ligger också helt visst i händerna på
utlandsingenjörerna själva, ty fabrikatens
användningsområde är i hög grad beroende av deras
verksamhetsförmåga. Utlandsingenjörernas iakttagelser
och rapporter borde kunna stimulera de hemma
arbetande till nya tag. Ett intensivt och gott
sam-aibete mellan de i utlandet placerade och de hemma
arbetande måste vara av stor betydelse för
utvecklingen av en industri.
En ökad förädling av våra råvaror bör också
bidraga till ökade fordringar på teknisk kvalificerad
personal utomlands. Att emellertid även
uppfinningar, som äro oberoende av industriell
exploatering, kunna ge upphov till omfattande utländsk
verksamhet, är det svenska malmletningsföretaget ett
exempel på. En elegant lösning av ett tekniskt
problem i förening med förmåga att göra den känd
och användbar för praktiskt bruk har ju i detta fall
medfört sysselsättning för ett relativt stort antal
svenska ingenjörer utomlands. Det är uppenbart,
att en fortsatt utveckling och förbättring av vår i
stort sett förstklassiga tekniska undervisning samt
teknisk-vetenskaplig forskning härvidlag är grunden
för den utländska ingenjörsverksamheten, men vi få
ej därför glömma, att vi inte kunna leva enbart på
vetenskapare, vi måste också söka dana ingenjörer,
som kunna ta hand om de rent praktiska uppgifterna.
För utlandsverksamheten fordras en viss världsvana
och psykologisk blick, sinne för proportioner,
språkkunskaper m. m.
Allt detta lär man sig knappast i svenska skolor
eller högskolor, därtill fordras inte bara anlag utan
fortsatt arbete utom landet genom anställning under
ett flertal år. Helst borde den nyexaminerade
ingenjören, som har håg och fallenhet för arbete i
utlandet, snart nog söka anställning utomlands,
särskilt med hänsyn till språkkunskapers förvärvande
och för att sätta sig in i olika nationers liv och
leverne. En ingående kännedom om olika nationers
egenheter och särdrag kan bliva till stor nytta i
framtiden. För närvarande är det på grund av
arbetslöshet svårt att erhålla dylik anställning i
Amerika, England och Tyskland. I de romanska länderna
torde det vara lättare. En mera organiserad
cirkulation av ingenjörer mellan olika länder på sätt man
sedan länge strävat efter inom bank- och
affärsvärlden, skulle givetvis vara till stor nytta. Den
svensk-amerikanska stiftelsens verksamhet förslår
icke långt, eftersom endast några få ingenjörer
årligen kunna bli delaktiga av stipendierna.
Resestipendier, vilka icke äro förenade med
anställning utomlands, äro till mindre nytta för den
nyutexaminerade ingenjören. Något äldre ingenjörer,
som genom viss praktik erhållit bättre klarhet om
vad som bör studeras och vad som kan lämnas åt
sidan, kunna bättre tillgodogöra sig en studieresa.
Det klagas rätt ofta över bristen på svenska
ingenjörer, som lämpa sig för utomlandsverksamhet och
som överhuvudtaget på skäliga villkor vilja
tillbringa någon tid utomlands. Att vi nu ha det för
bra hemma för att ge oss ut på äventyr är nog i
någon mån sanning. En viss ängslan att komma ur
den trygga riskfria karriären hemma bidrar
naturligtvis också. Det är klart att man icke bör övertala
folk till utlandsarbete. Det bör helst finnas en
medfödd lust och önskan att bryta ny mark ute i världen
för att lyckas. Dessa ingenjörer böra icke vara
alltför ensidigt utbildade. De, som älska att stänga in
sig i sin kammare för att lösa livets gåta, äro givet
dömda att misslyckas. All-round-ingenjörens förmåga
att finna sig till rätta i alla situationer kan vara till
stor hjälp, när det gäller att på egen hand ta
ställning till olika tekniska spörsmål. Det fordras en
vaken blick för det väsentliga i problemen, därvid den
ekonomiska sidan alltid spelar den största rollen.
Att icke fastna på tekniska detaljer, som kunna vara
nog så intressanta och viktiga, men som kanske
kunna lösas på ett senare stadium, är av stor
betydelse.
Man säger att svenskarna sakna psykologisk blick.
Detta är kanske i stort sett sant, men nog ha vi inom
landet ingenjörer, varpå detta omdöme icke är
till-lämpligt. Det gäller endast att finna dem och att de
få tillfälle pröva sina krafter.
Vid utlandsverksamhet fordras stor
anpassningsförmåga och smidighet i umgänget. Hänsyn måste
tagas till de nationella egenheterna, så att känslorna
icke såras. Det personliga spelar här som alltid stor
roll, och ett gott samarbete befordras i hög grad
genom rena vänskapsband.
Oaktat amerikanarnas stora överlägsenhet i många
avseenden, särskilt på det ekonomiska området över
hela världen, finner man rätt ofta, att de
amerikanska ingenjörerna, som skickas ut att erövra
världen, icke äro populära. De vilja alltför gärna
och kanske alltför brådstörtat påtvinga andra
nationer sina arbetsmetoder och sätt att leva livet. Det
är förklarligt, att de ha svårt att sätta sig in i alla
de europeiska smånationernas egenheter och särdrag.
Ej heller går det att i Asien behandla de färgade
på samma sätt som de svarta i andra världsdelar.
Det finns många exempel på att amerikanska
ingenjörer gjort sig omöjliga exempelvis i Indien. De
amerikanska finansgrupperna och entreprenörerna ha
nog också insett detta och anlita för gamla världen
i stor utsträckning icke amerikanska ingenjörer.
Svenska ingenjörer kunna således här komma ifråga.
När möjligheterna för svensk ingenjörsverksamhet
i utlandet avhandlas, vill man väl därmed helst mena
en verksamhet, som är knuten till något företag
hemma eller en verksamhet, som bereder arbete åt
ett flertal svenska ingenjörer. Svenska ingenjörer
"i förskingringen" komma alltid att finnas, men dessa
tillgodose endast mera undantagsvis något annat in-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
