Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 30. 26 juli 1930 - Förutsättningarna för svensk ingenjörsverksamhet i utlandet, av C. Schmidt och Axel Sahlin - Diskussion, av C. G. Lindblom och Ivar Högbom - Notiser - Jernkontoret - Internationella geodetiska och geofysiska unionen - Bernstenen i tekniken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
19 JULI 1930
TE KNISK TIDSKRIFT
451
ningar på lämpliga förbindelser och andra upplysningar
av värde åt unga teknici, som rest ur på eget bevåg.
Slutligen ha vi ävenledes fått några hänvändelser från
utländska företagare, vilka önskat svensk teknisk
arbetskraft. •—• Bland studier av mera allmän karaktär,
som vi gjort, vill jag nämna en: ett försök till
inventering av svenskar i betrodd ställning i utlandet. Från
mera än 1 000 utlandssvenskar ha vi erhållit
självbiografiska uppgifter, och till namn, yrke och adress
känna vi till mer än dubbelt så många. Tar man del
av dessa uppgifter, är det något som slår en, nämligen
i huru hög grad den svenska industriens avsättning
ligger i händerna på personer, vilka i unga år på eget
bevåg gett sig av till utlandet och som först senare
tagits i tjänst av de stora svenska företagen. Studerar
man exempelvis vår förteckning över svenskar i
Sydamerika, tror jag man skall finna att över 80 % av
det lokala ansvaret för svensk avsättning ligger i
händerna på sådana, som icke blivit utsända av respektive
företag, utan som mer eller mindre av äventyrslust
gett sig ut, slagit sig fram och lärt känna marknaden.
Det finns å andra sidan länder, där frånvaron av ett
tillräckligt antal dugliga svenskar påtagligen förklarar
varför våra varor där ej vunnit tillräcklig terräng.
Detta synes mig tala för önskvärdheten av att ett
tillräckligt antal tekniskt eller på annat sätt kvalificerade
unga svenskar alltfort söka sig utomlands. Sedd mot
bakgrunden av den allmänna protektionism mot även
kvalificerad invandring, som numera går fram över
världen är denna fråga aktuell. Det kommer ganska
säkert att bli allt svårare, även för unga ingenjörer,
att få av myndigheterna krävda arbetstillstånd.
Besvärligheterna i detta avseende TJ. S. A. efter
kvotlagens tillkomst äro väl kända. Vidare är det bildade
proletariatet en företeelse i utbredning även i
transoceana länder. Detta gäller redan Canada, varför det
förvånat mig att den andre inledaren särskilt nämnde
detta land som lämpligt utvandringsmål för ingenjörer.
Man kan förutse att det längre fram nästan överallt
kommer att bli svårare än nu för nykomlingen i
konkurrensen. — All emigration, även den kvalificerade,
är ytterst känslig för ögonblickets konjunktur i
hemlandet. För något år sedan, när optimismen var som
störst, lockade exempelvis icke ett ekonomiskt särdeles
fördelaktigt erbjudande om en befattning som chef för
några mindre kraftverk på Sumatra en enda kompetent
sökande inom rimlig tid, trots att cirkulärbrev utsänts
till alla medlemmar av teknologföreningens
elektrotekniska avdelning. Nuvarande mera osäkra
konjunkturstämning skulle säkert medföra ett flertal
ansökningar. Man skulle vilja ge den enskilde det rådet att
ej låta konjunkturläget för dagen vara alltför
bestämmande för frågan om utvandring. — Ännu en synpunkt
på betydelsen för landet av särskilt ingenjörers
utvandring: denna har medfört en lättnad på
arbetsmarknaden här hemma och därigenom kvantitativt och
kvalitativt höjt rekryteringen till yrket, ty i det fallet
äro de ekonomiska framtidsutsikterna avgörande. Vid
universiteten har studenternas nivå av denna
anledning sjunkit; många av de bästa söka sig till
tand-läkarinstitutet. Den svenska industriens rangställning
har i huvudsak framkallats av en fortgående
uppfin-nargärning i stort och smått, som skulle haft mindre
omfattning om framtidsutsikterna på ingenjörsbanan
varit sämre och därför rekryteringen varit svagare. Om
man strök endast vart tionde namn, och vad detta namn
betytt, från en förteckning över Sveriges ingenjörer,
skulle vår industri icke vara vad den är, och
åtminstone så mycket har väl utlandsutsikterna betytt för
tillströmningen till banan. De företagare, som kunna
bereda svenskar, ingenjörer och andra, en första chans
i utlandet, göra svensk industri och dess framtida
avsättningsmöjligheter en tjänst.
NOTISER
Jernkontoret. Till verkställande direktör i
jernkontoret efter framlidne kabinettskaminarherren Aug.
Herlenius har i dagarna utsetts hittillsvarande
överingenjören hos jernkontoret Axel Wahlberg samt till
överingenjör och chef för jernkontorets tekniska byrå
hittillsvarande chefen för nämnda byrå, professor Arvid
Johansson.
Internationella geodetiska och geofysiska unionens
fjärde generalförsamling äger rum i Stockholm 15—23
augusti 1930. Generalsekreterare i den svenska
organisationskommittén är överdirektör Axel Wallén,
öppningshögtidligheten äger rum den 15 augusti i
konserthusets stora sal, varefter sammanträdena hållas i
riksdagshuset med början den 15 augusti 14,30. Enligt
det preliminära programmet göras avbrott i
förhandlingarna för exkursioner söndagen den 17 till Skokloster
eller Stockholms skärgård och onsdagen den 20 till
Uppsala, varjämte programmet upptager besök i den av
organisationskommittén ordnade geodetiska och
geofysiska utställningen samt vid olika vetenskapliga
institutioner.
Efter kongressen anordnas f. o. m. den 24 augusti
olika exkursioner. Två grupper beresa därvid norra
Sverige och en tredje grupp södra Sverige. Den första
gruppen, som beredes tillfälle att studera landskap,
industri och vattenkraftanläggningar, avreser på morgonen
den 25 från Stockholm och besöker Boliden och
Rönnskär samt därefter Porjus, Harsprånget och Kiruna.
För ett begränsat antal deltagare anordnas en färd till
Saltoluokta och Stora Sjöfallet.
Den andra gruppens färd är gemensam med den
förstas till Skellefteå, men då denna grupp speciellt skall
studera landhöjningen vid Bottenhavet, lägges
fortsättningen av färden utmed kusten till över-Torneå och
därifrån åter till Karungi samt vidare till Kiruna. Båda
grupperna färdas därifrån till Abisko, varifrån hemresan
företages antingen över Stockholm eller Narvik.
Den tredje gruppen avreser på aftonen den 24 från
Stockholm och ankommer den 25 till Strömtorp, där
Sveaälvens prehistoriska dalgång studeras. Därifrån går
färden över Vänersborg och Trollhättan till Göteborg,
varifrån utflykter göras till skärgården, Torslanda
flygfält och Vinga.
Bärnstenen i tekniken. I VDI-Zeitschrift (21 juni
1930) har bergassessor Grunow givit en översikt av
bärnstens mångsidiga användning, varur här meddelas
ett utdrag.
Bärnsten förekommer i större mängd endast i
Tyskland, närmare bestämt i Ostpreussen. Genom gruvdrift
i bärnstensförande lager i Palmnicken erhållas årligen
ca 500 000 kg, vartill komma ca 30 000 à 40 000 kg, som
lösgöras av havsbränningarna och uppsamlas på
östersjökusten. Det är sålunda avsevärda
bärnstenskvanti-teter som varje år tillgodogöras.
Den kvantitativt minsta ehuru värdefullaste delen av
bärnstenen användes inom bijouteriindustrien, antingen
i naturligt tillstånd eller som pressbärnsten.
Huvudmassan eller de mindre värdefulla sorterna underkastas
torrdestillation, vid vilken efter de flyktiga ämnenas
bortgång återstår smält bärnsten, som skiljer sig från
den naturliga bl. a. genom att den är löslig i åtskilliga
lösningsmedel och sålunda kan användas vid
fabrikation av lacker. Den har i jämförelse med andra
hartsarter låg halt av syror, stor hårdhet och god elektrisk
isolationsförmåga. Bärnstenslackor användas i stor
utsträckning i golv- och båtfernissor. Smält bärnsten
användes även till isolationsmaterial och vid
vaxdukstill-verkning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
