Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 33. 16 aug. 1930 - Överföring av Norrlands vattenkraft söderut, av Gottfried Berg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
480
TEKNISK TIDSKRIFT
21 JunI 1930
Fig. 3. Kvarnfallet i Krångedeforsarna.
undanröjda. Mon samtidigt hade världskriget hunnit
sätta sina spår i vårt ekonomiska liv. Den efter
kriget inbrytande svårartade ekonomiska
depressionen medförde, att under en följd av år tanken på att
igångsätta Krångedefallens bebyggande varken var
möjlig eller berättigad. Vi få hoppas, att historiens
blad nu definitivt vänt sig till det bättre.
När den gångna tiden här beröres, bör så ej ske,
utan att namnet nämnes på framlidne disponent Törd
Magnuson på Sandviken, som i egenskap av
ordförande i Krångedebolagets styrelse förhoppningsfull
trots allt stod stödjande under prövotiden.
För att efter denna historiska återblick övergå till
nutiden må i första hand nämnas, att sedan
Stockholms stad, som nämnts, under föregående år inträtt
i Krångedeintressenternas led, dessa äro följande:
Sandvikens jernverks a.-b., A.-b. Svenska kullager
fabriken (såsom ägare av Hofors bruk),
Brukskoncernen (Fagersta bruk m. fi.), A.-b. Bergslagens
gemensamma kraftförvaltning (representerande ett
40-tal bruk i Bergslagen),
Korsnäs sågverks a.-b.
samt Stockholms stad.
Krångedebolagets
styrelse, sammansatt av
representanter för
intressenterna, har, sedan frågan
om Krångedefallens
bebyggande ånyo kunnat
upptagas, under ett års
tid låtit verkställa
ingående undersökningar och
utredningar för
kraftöverföringens realiserande, och
jag skall i det följande
lämna några korta
meddelanden om det nu
föreliggande projektet.
Vid planerandet av de
stora kraftverks- och
linje-byggnader, varom här är
fråga, måste tanken givet-
vis riktas såväl på den
allra närmaste som på en
något mera avlägsen
framtid, så långt denna kan
skäligen överblickas.
Vad själva
kraftöverföringen angår har vid tal
om norrlandskraftens
överföring söderut tanken
kanske oftast kretsat kring en
enda stor stamlinje, och
man har befarat
svårigheter att beträffande denna
linje förena statens och
enskildas intressen.
De kraftbelopp, varom
här är fråga, äro emellertid
så stora, att staten och
Krångedebolaget, så långt
vi nu kunna överblicka,
kunna i lugn var för sig
lösa sina
överföringsproblem. därvid blott
iakttagande att allt lägges till rätta för samverkan i den
utsträckning, som kan komma att visa sig ekonomiskt
motiverat i samband med successivt utbyggande av
kraftverk och kraftledningar och med hänsyn till
reservsynpunkter. Kanske kunna svårigheter ibland komma
att uppstå vid en dylik samverkan, men det synes
mig, att de stora värden, varom här är fråga, borga
för att de stora synpunkterna på en sund utveckling
alltid komma att bli avgörande i förhållandet
parterna emellan.
När Krångedebolaget planerar sitt
kraftöverföringssystem bör förutses, att det — med hänsyn till
storleken av disponibla krafttillgångar — en gång
framdeles kan gälla att på detta system överföra ca
200 000 kilowatt från Krångedeforsarna och därjämte
ca 50 000 kilowatt från Svarthålsforsen, om
Stockholms stad vid utbyggnad av denna fors önskar få
sin kraft transiterad över bolagets ledningar, alltså
ett sammanlagt effektbelopp av ca 250 000 kilowatt.
Fig. 4. Parti av Krångedefallen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
