Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 35. 30 aug. 1930 - En ny tidsålder för stenkolen, av Edwin E. Slosson - Notiser - Nationernas förbunds tekniska samfärdselkommission - Industriell standardisering 1929
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
19 JuLI 1930
skall framställa något användbart ämne ur en
avfallsprodukt eller huru man skall förbättra en
fabrikationsmetod. Den som utarbetar en metod att
förvandla mindervärdiga brunkol till ett effektivt
motorbränsle eller att framställa alkohol och syror ur
masugnsgasen eller att rena luften i våra
industristäder eller att genom förkoksning vid låg
temperatur bättre utnyttja ett bränsle, den gör en välgär-
509
ning mot människosläktet såväl mot oss nu levande
människor som mot våra efterkommande, oavsett om
metoden innebär någon ekonomisk vinst eller ej.
Man kan säga, att alla kunskaper slutligen samlas i
en stor behållare, ur vilken var och en får taga så
mycket han behöver. Den fria vetenskapen är på
det hela taget internationell, om också dess
tillämpningar äro nationella.
TE KNISK TIDSKRIFT
NOTISER
Nationernas förbunds tekniska samfärdselkommission.
Regeringen har utsett major Hugo von Heidenstam till
ersättare för professor P. G. Hörnell vid det möte, som
Nationernas förbunds rådgivande tekniska
samfärdsel-och transitokommission håller i Genève från och med
den 4 september. Professor Hörnell är, som vi förut
meddelat, förhindrad att bevista mötet på grund av
uppdrag av regeringen i Nya Zeeland.
Industriell standardisering 1929. Svenska industriens
standardiseringskommission (SIS) har i dagarna
publicerat sin redogörelse för verksamheten under 1929.
Kommissionen har under detta år fastställt ytterligare ett
antal svenska standard, nämligen dimensionstabeller på
framställning av Sveriges maskinindustriförening (21 st.)
och av jordbrukstekniska föreningens standardsektion
(5 st.) ävensom en samling bokstavsbeteckningar samt
normer för pådrags- och regleranordningar vid
elektriska maskiner på framställning av Sveriges
elektroindu-striförening. Därjämte har kommissionen beslutat att
med sin rekommendation publicera dels av Sveriges
elektroindustriförening antagna normer för elektriska
maskiner, dels av jernkontoret utarbetat förslag till
standard för gruvredskap, dels ock av kommittén för
standardisering av byggnadsmaterial utarbetat förslag
till standard för byggnadsbeslag.
I redogörelsen framhålles, att standardiseringstanken
alltjämt vinner terräng, och att både i vårt land och
flertalet utländska industriländer ett alltmera ökat
intresse kan förmärkas för strävandena efter förenkling
och standardisering. Särskilt är detta fallet i Tyskland,
där rationaliseringsarbetet bedrives med utomordentlig
intensitet såväl i den industriella produktionen som i
de enskilda hushållen. Även i Tjeckoslovakien, Schweiz,
Österrike och Polen pågår ett energiskt arbete för
standardiseringens utbredning. I Frankrike ägnas frågan
numera stor uppmärksamhet, speciellt i fråga om dess
tillämpning inom automobilindustrien. I Italien har
standardiseringsarbetet erhållit statens kraftiga stöd,
och i England, vars standardiseringsassociation är den
äldsta i världen, har arbetet utsträckts över vidare
områden. Ett ytterligare tecken på den vikt som tillmätes
standardiseringsarbetet är det intresse som från skilda
länders sida ägnas det internationella samarbetet på
detta område.
I Sverige omhänderhaves standardiseringsarbetet på
det maskintekniska området av Sveriges
maskindustri-förenings standardkommission (SMS), som under år
1929 utarbetat 20 standardförslag, vilka godkänts av SIS.
På detta område föreligga nu sammanlagt 263 standard.
Standardtabellerna hava rönt stark åtgång, vilket kan
anses utgöra en exponent för ett vidgat intresse för
standardiseringsarbetena över huvud taget inom denna
bransch. Även internationella standard synas inom
maskinindustrien vara ett alltmer eftersträvat mål, och
åtskilliga ärenden ha upptagits till behandling i
internationella kommittéer. I flera av dessa har SIS beretts
tillfälle att medverka.
Beträffande skruvar, ha vid olika konferenser diskus-
sioner förts angående höjder på muttrar, muttrarnas
avrundning, frigående hål för skruvar, bult- och
gänglängder samt skruvarnas ändform för olika material. För
träskruv håller ett förslag på att utarbetas. För
metriska skruvar mellan 6 och 801 mm förelåg vid en
konferens i Paris i fjol överensstämmelse mellan
standardiseringsorganen i Belgien, Tyskland, Frankrike,
Nederländerna, Österrike, Italien, Tjeckoslovakien, Ryssland,
Polen, Sverige och Schweiz. Vid en konferens i Zürich
i oktober diskuterades bl. a. ett svenskt förslag till
nor-maldiameterserie, vilket förordades av flertalet vid mötet
representerade länder. Den svenska kommissionen
verkställer f. n. en utredning rörande utformandet av en
speciell diameterserie att vid sidan av den normala
användas för de specialbehov som kunna förefinnas i olika
länder. Rör- och rördelsstandardiseringen omfattar
material för vatten, ånga och överhettad ånga med olika
tryck upp till 100 atm. För rördelar har man även
sökt komma till vissa bestämmelser rörande sådana av
aducerat gods, och man räknar med att kunna reducera
det nuvarande stora typantalet med ca 80 %.
Kullagerstandardiseringen torde vara den standardiseringsfråga
som är mest avancerad. Sedan 1926 har Sverige
ledningen av detta arbete. Beträffande radialkullager har
man redan kommit till fullt internationella
överenskommelser.
Det anses vara en viktig angelägenhet att bringa
frågan om standardisering av kopplingar till en god
lösning, icke minst därför, att det ofta händer att två
maskinaggregat, som skola sammankopplas, ha olika
tillverkare. Med hittillsvarande brist på regler uppstå för
sådana leveranser ofta extra kostnader och förseningar
på grund av en omfattande korrespondens rörande
kopplingarnas utförande. Ett förslag till standardisering av
fasta kopplingar förelåg vid en kofiferens i Haag i
januari i år.
Standardiseringsarbetet på det elektrotekniska
området omhänderhaves av en så sammansatt kommitté, att
den kan framträda både som elektriska
standardiseringskommittén (ESK) och svenska elektrotekniska
kommittén (SEK); den senare är den svenska avdelningen av
International Electrotechnical Commission (IEC). Som
Teknisk tidskrift tidigare meddelat, ha överläggningar
mellan elektroindustriföreningen och teknologföreningen
fört till, att en ny serie svenska elektrotekniska normer
(SEN) upplagts, vilken distribueras av de båda
föreningarna. Om de internationella överenskommelser, till
vilka sommarens möte i Stockholm med IEC lett, har
Teknisk tidskrift nyligen lämnat ett meddelande
(Elektroteknik 8, 1930, sid. 157).
I och med det ovannämnda förslag som av
jernkontoret utarbetats till standardisering av gruvmaterial ocli
maskindelar vid gruvor torde frågan om standard för
gruv- och stenindustrien i Sverige vara preliminärt
slutförd. Förslagen äro dock icke avsedda att finna
till-lämpning vid Lapplandsfjällen eller Grängesberg, där
speciella förhållanden råda. Frågan om standard för
järn och stål upptogs 1928, ävenledes av jernkontoret, och
har uppdelats på två linjer, nämligen dels
hållfasthetsbestämmelser, dels bestämmelser angående dimensioner
och toleranser.
Under året hava orienterande undersökningar gjorts
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
