Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 36. 6 sept. 1930 - Vägfinansieringen i utlandet, av Erik Hallström - Den Norske Ingeniørforenings andra landsmöte, av Fmn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13 sept. 1930
TEKNISK TIDSKRIFT
521
och resten ingå i förbundsstatens allmänna budget.
Detta väckte allmänt missnöje, och en sammanslutning
av vägintresserade fordrade, att det från bilismen
härflytande skattebeloppet skulle oavkortat tillfalla
kantonerna och uteslutande användas för vägarna, alldenstund
medlen stammade från bilägarna-trafikanterna.
Automo-bilskatten, som liksom i andra länder är beroende av
motorstyrkan, betalas till kantonerna.
I Tjeckoslovakien har man funnit en ganska lycklig
lösning av vägproblemet. Man har bildat en särskild
fond, till vilken automobilskatten, hälften av
bensinskatten jämte tullar avsättas. Denna fonds inkomster
uppgå nu till 200 mill. krönen årligen. Under 1927 drogo
utgifterna ensamt för riksvägarna 82 mill. krönen.
Erik Hallström.
DEN NORSKE INGENIØRFORENINGS ANDRA
LANDSMÖTE
hölls i Bergen den 22-—23 augusti och i samband härmed
firade N. I. F:s mycket livaktiga Bergenavdelning sitt
femtioårsjubileum. Mötet, som gynnades av ett i den
fagra västnorska handelsstaden i särskilt hög grad
uppskattat, strålande solskensväder, hade ett alltigenom
synnerligen givande program såväl beträffande
förhandlingar som festligheter. N. I. F. har som bekant tidigare
anordnat en serie allmänna norska ingenjörsmöten,
vartill alla tekniskt intresserade inom landet hade rätt
anmäla sig som deltagare. Det visade sig emellertid,
liksom ju även i motsvarande fall skett i Sverige, vara
till olägenhet för arbetsresultaten och även tyngande i
övrigt att sålunda samla ingenjörer av alla kategorier,
varför man övergått till att i stället hålla "landsmöten
för ingenjörer M. N. I. F."; det första var i Oslo 1926
och nu hade Bergensborna med sin lokalavdelning om
endast något över 200 ledamöter, tack vare sin
avdelnings 50-årsdag fått det andra landsmötet förlagt till
Bergen. Anslutningen till mötet var mycket god,
sammanlagt deltogo bortåt 400 personer, inberäknat
damer; N. I. F:s avdelningar över hela landet voro
talrikt representerade och övriga skandinaviska länders
samarbetande föreningar hade inbjudits att sända
ombud. Svenska teknologföreningen företräddes av sin
ordförande, direktör Nauckhoff, samt sekreteraren, och
från Finland hade infunnit sig professor Hjelman och
ingenjör Hj. Pehbman.
I den för några år sedan vackert restaurerade
Haakonhallen vid Bergenhus öppnades mötet på fredag
morgon av Bergen-avd:s vice ordf., ingenjör
Meinich-Olsen —■ ordföranden, ingenjör Irgens, var tyvärr av
sjukdom hindrad — varpå N. I. F:s president,
ingenjör Frimann Dahl, höll ett hälsningstal samt
hyllade den jubilerande Bergen-avdelningen och dess
stiftare, av vilka en, direktör H. Stub, var närvarande.
Bergens arkitektforening hyllade med adress och
därefter följde ett par sångnummer av
ingenjörsförening-ens sångkör, bl. a. en mycket anslående hälsningssång,
som klingade fulltonigt i den stämningsfulla, medeltida
kongehallen.
Förmiddagens förhandlingar ägnades sedan åt
järnindustrien och inleddes med en intressant historisk
redogörelse av professor dr Haakon Shetelig:
"Ut-vinding av jern i Norge i eldre tider." Vidare höllos
föredrag av direktör Gunnar Schelderup om "Norsk
rujern og staalproduktion i lys av de nye elektriske
metoder" och av direktör Fridtjof Andersen: "Litt om
specialstaal."
Efter lunch vidtogo sektionsmöten i Bergens
ma-skinistskoles lokaler. Sektionerna voro fyra:
bygg-ningsingeniørgruppen, skibs- og maskiningeniørgruppen,
gruppe for kemi og kemisk industri samt gruppe for
kommunikationer. Sammanlagt för båda dagarna höllos
åtta föredrag inom sektionerna, varibland av
överingenjör Edv. Svanøe om "Overføring av vand fra et
vassdrag til et andet" och av ingenjör E. Johnson
rörande konstgödselindustriens utveckling.
Fredag afton gick mötets festbankett av stapeln i
sällskapet "Den gode hensigt’s" trevliga festvåning.
Talen voro många och hjärtliga, den följande livliga
balen glad och långvarig.
Lördagens morgonsammanträde inleddes med ett i
hög grad intresseväckande föredrag av generaldirektör
Axel Aubert: "Den elektrokemiska industriens framtid
i Norge", vari mot bakgrunden av mycket klarläggande
uppgifter om Norges nuvarande elektrokemiska och
elektrotermiska industrier påvisades de goda
möjligheter, som finnas för en uppblomstring inom landet av
dylik industri, under förutsättning av att rimliga
villkor härför möjliggjordes. Talaren uttalade sig i detta
sammanhang bestämt mot ifrågasatt export av
elektrisk energi och betonade vikten av att i stället genom
fortsatt utnyttjande av den inhemska vattenkraften
bereda arbete för norsk ungdom, som eljest tvingas att
emigrera.
En härifrån avvikande mening framfördes av nästa
föredragshållare, direktör Nils Traaholt, som hade till
besvarande uppställt frågan "Bør vor koncessionslove
1’orandres og hvorfor?" Då direktör T. själv är verksam
ledamot i pågående kommittéarbete för
koncessionslagens omarbetning, besvarade han naturligt nog frågan
jakande. Han underströk även starkt att intet annat
lands motsvarande lagstiftning var så sträng som
Norges och därtill komme, att den tillämpas utan
tillräcklig förståelse för vad industrien kan bära. Talaren
var för sin del böjd för en revision av lagstiftningen
efter mönster av den svenska vattenlagen, och
förordade särskilt upprättande av vattendomstolar för
koncessionsvillkorens fixerande. Däremot ansåg talaren,
att en viss export av vattenkraft på begränsad tid
ingalunda behövde hindra utvecklingen inom landet.
Lunch intogs på inbjudan av Bergens
elektricitetsverk i Fløirestauranten, belägen å den skogsklädda
bergsluttningen bakom staden, varifrån man har ett
sällsynt vackert panorama över de 300 m nedanför sig
utbredande fjordarmarna, speglande de vackra
stränderna; själva staden synes i fågelperspektiv såsom en
färgrik karta.
Lördagens afton hölls festföreställning i Det gamle
teater —- med traditioner från Björnson och Ole Bull —
varvid uppfördes "Jeppe paa Bjerget" med en
rollbesättning, som Holberg själv säkert skulle haft nöje av.
På söndagen var slutligen anordnad en härlig
utflykt per båt i den natursköna skärgården med
deltagande även av mötets damer, vilka dessutom
under-höllos med ett särskilt föredrag om Bergen med
omnejd, åtföljt av biltur och festlunch.
Som helhet måste mötets facit anses mycket
hedrande för arrangörerna.
Fmn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
