Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 38. 20 sept. 1930 - Norges elektrokemiska industri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
540 teknisk tidskrift 20 sept. 1930
Energiförbrukning för elektrokemisk industri.
Ren kemisk
industri
Elektrolys
av
metallsalter i [-vattenlösning
Smält-elektrolys-]
{+vattenlös-
ning
Smält-
elektrolys+}
Elektrolytiska processer:
Vätgas1 (och syrgas) ........................................................- 130 000 - 220000 59 15-162 1,7 —1,82
Kloralkalielektrolys ................................................................1000 3 000 - 150 000 2 — —
H2Oj, perborat etc..................................................................— — — 10 000 — — —
Elektroosmos ......................................................................................— — _ _ _ — —
Organisk elektrolys................................................................— — — — — — i —
Kopparraffinering ........................................................................— — 20 000 40 000 — 0,15— O.so 0.017—0,034
Kopparextraktion ........................................................................- - — 50 000 — 2 - 3.3 0.23 —0.38
Zink (och kadmium)................................................................- 22 000 — 200 000 11 3,6 - 4,8 0,41 —0,55
Nickel ................................................................................................................1000 1 000 — — — — —
Järn .............................................................— — — — — —
Krom..............................................................— — — — — —
Galvanoteknik ...................................................— — — — — — —
Aluminium ................................................................................................6 000 70 000 200000 600 000 11 23—30 2,6 —3,4
Natrium ......................................................................................................— 1000 — 40 000 2 15 1,7
Magnesium ........................................................— — — 5 000 — 18 2,1
Kalcium ..........................................................— — — — — — —
Beryllium ....................,................................— — — — — — ~~
Cermetall........................................................................................— — — — — — —
’
Elektrotermiska processer:
Ljusbågskväve ................................................................................140 000130 000140 000 140000 93 702 8,o2
Kalciumkarbid (exkl. kalkkväve)................30 0()0 15 000125 000 400 000 4 3.0 — 3 4 0,34 —0,39
Kalkkväve ................................................................................................10 000 25 000 60 000 400 000 6 15 —162 1,7 —1,82
Karborundum........................................................................................— 6 000 - 40 0"0 15 7,5 —11 0 85 —1,25
Korund..............:..................................................................................— — — 40 000 — 3.5— 4,0 0,4 —0,45
Fosfor ..........................................................— — — 40 000 — 9 —15 1,1 —1,7
Kolsvavla........................................................................................................— — — — — 1,1 — 1,5 0,09 —0,17
Grafit........................................................................................................................— — — 30 000 — 5,0 — 8,5 0,57 —1,0
Kolelektroder3 ................................................................................— — — — — — —
Ozon........................................................................................................................______ 30 —
Tackjärn ......................................................................................................— 10 000 - 50 000 20 2.4 — 3,0 0,27 —0,34
Järnsvamp ................................................................................................— — — — — — —
Kiseljärn ........................................................................................................5 000 45 000 30 000 150000 30 6 —15 0,7 —1,7
Ferrokrom ................................................................................................— 3 OOO — 50 000 6 5 —12 0,6 —1.4
Ferromangan ........................................................................................— 40 000 — 80 000 50 3,5 — 4,5 0,4 —0,5
Kiselmangan............................................
Ferrowolfram ........................................
Ferroaluminium ....................................
Ferromolybden................................................................................_ 5000 __ 50000 10 6_9 0)7 0
Ferrovanadm............................................
Ferrouran ................................................
Ferrotitan ................................................
Ferrofosfor................................................
Äg-:::::::::) - 10000 10000 100000 -
Zink ........................................................................................................................5 000 — 5000 — — 4—7 0,45 —0,8
198 000|516 000 590 000’2 885 000 —__—_—__
Ren termisk
industri
Termisk [-elektro-metallurgi-]
{+elektro-
metallurgi+}
Uppskattad energiförbrukning
i kW-ar
Norge
Världen
1913
1930
1913
1930
% av
världens kraft-konsu’i.tion
i Norge nu
kWh pr kg
kW-årprton
Norges andel nu: 18 %, mot 34 % 1913.
1 Väsentligen till syntetisk ammoniak.
2 Per kg resp. ton bundet kväve.
s I regel medräknat i de enskilda processernas kraftförbrukning.
För framställning av 1 ton acetatsilke åtgår 3 ton
ättiksyra, 3 ton ättiksyreanhydrid, 1,5 ton aceton och
1 ton cellulosa och härtill åtgår 18—20 ton karbid.
Av de c:a 2 mill. ton karbid, som årligen
produceras i världen användes ungefär hälften för
kalk-kvävefabrikation och av resten går redan nu mellan
en fjärdedel och hälften till framställning av
organiska kemikalier.
Som bekant försvåras allaredan karbidexporten av
höga tullar växlande mellan 17 och 95 % av värdet
i de viktigaste importländerna, och en
exporttillverkning av ättiksyreprodukter i anslutning till
norska karbidfabriker, vilken skulle medföra
avsevärda besparingar i frakter och emballage, omöjlig-
göres så gott som genom tullarna. Dessa utgöra för
närvarande:
Ättiksyra Aceton
Tyskland........................c:a 535 178 kr. pr ton
U. S. A..........................„ 131 260 „ „ „
Frankrike ......................„ 265 147 „ „ „
Italien ............................„ 52 59 „ „ ,,
England (331/» %)..•• „ 233 433 „ „ „
Kraftexport från Norge?
Vid världskraftkonferensen i Berlin framlades ett
projekt om kraftöverföring till Tyskland. Visst
finns det långt mer kraft i Norge än som under
överskådlig tid kan användas, men man gör klokast i att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
