Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 41. 11 okt. 1930 - Om mikro-manometrar och deras kalibrering, av Donald Bratt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1.1 OKT. 1930
TEKNISK TIDSKRIFT
575
Då man nu har sig bekant, att vägning av ett
föremål är en operation, som kan utföras med större
noggrannhet än kanske någon annan mätning inom
fysiken, ligger det nära till hands att överskatta
noggrannheten hos båda de här beskrivna metoderna.
Vi måste därför noga söka utreda, på vilka
faktorer noggrannheten vid dessa mätningar ytterst
beror och skola i samband därmed först behandla
det hydrostatiska jämviktsproblemet, som fig. 4
representerar.
Några teoretiska anmärkningar.
a. Atmosfärens jämvikt.
Vad först beträffar själva jämvikten hos en vilande
gasmassa — t. e. atmosfären — må följande framhållas:
Det statiska trycket p är i ett visst horisontalplan
konstant. Om temperaturen antages variabel, så måste
för att jämvikt i den fria atmosfären överhuvudtaget
skall vara möjlig
1. Temperaturen i ett visst horisontalplan vara
konstant.
2. Temperaturen kontinuerligt växa, då man går
uppåt.
Man kan med hjälp av "gasernas allmänna
tillståndsekvation" lätt finna sambandet mellan gasernas tryck
p och höjden x över ett visst utgångsläge.
Om p är trycket i planet x och p — dp trycket i
planet x + dx så måste — dp = — om v — luftens spec
v
volym i planet x. Men nu är pv — GØ, där R = gas-
konstanten; ©= absoluta temp., varav —dp—
dp_ dx
Om vi integrera från x — o till x — H:
dpx
RÖ
eller
Po e
_lr• dx
B J 0
För ej alltför stora värden på H samt sådana
©-värden, för hvilka gasekvationen överhuvudtaget gäller, är
H
1 (’dx
–-— en mycket liten storhet.
Bj &
Fig. 4 a. Av förf. föreslagen anordning.
Man kan då med stor noggrannhet skriva:
H
1 r dx
~RJ Q
: 1 -
H
i rdx
B 1)
och erhåller
p=p0
Med tillhjälp av denna formel kan man sålunda
beräkna tryckskillnaden mellan två plan, så snart tempe-
Fig. 4 b. Foto av förf:s anordning.
raturfördelningen är bekant.
H
observerar man, att ’
&
Är detta icke fallet,
med säkerhet är mindre än
H
där G min är den lägsta temperatur, som kan tän-
mill
kas råda någonstädes mellan planen.
Om speciellt 0 = konstant mellan planet x = 0 och
x = H erhålles
» (l - å) ............................ ®
(Denna formel skrives vanligen p — p0 — Yo H enär
•J^- = y0 = luftens spec. vikt.)
B ’y
b. Korrektion vid manometermätningar.
låt p och p0 vara de tryck, som anslutas till ett
U-rör fyllt med vätska av spec. vikten y och vars undre
vätskenivå är belägen på höjden H över det plan där
p och po verka. Om li är nivåskillnaden i U-röret,
erhålles jämviktsbetingelsen vid konstant temperatur
(i H\ (i H+h\
varav
h = (p—po)
fi-—)
\ sel
(3)
(r-m
Numeriskt exempel:
Sättes H2 — Hi = 100 cm 0 = 20° C; p0 = 760 mm
Hg. Erhålles
1 H, — Jh _ 1
0,0012’ Be — 8 600
och om U-rörets vätska är vatten y = 0,998; varav
. 1 — 0,000116
Ä = (*-*»•) 0,9«-O.06Ü-
Hi < 100 cm torde man väl i
B 9 = 1 033 •
För värden på H2
allmänhet kunna försumma termen
B i
Utom denna korrektion för tryck och temperatur
måste, då synnerlig noggrannhet önskas, även tempe-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
