Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 41. 11 okt. 1930 - Litteratur - Anmälan: Grundlagen und Entwicklung der Energiewirtschaft Österreichs, av Erik Upmark - Anmälan: Samarbetet mellan tjänstemän - Sammanträden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
584
TEKNISK TIDSKRIFT
13 sept. 1930
milliarder kWh, varav omkring Ve faller pa Donau.
Nederbörden är tämligen jämnt fördelad över året, under
vinterhalvåret (okt.—mars) faller Vs—2/ä av den totala.
Flodernas vattenföring är däremot betydligt ojämnare
och kan man i detta avseende särskilja ett par
huvudtyper: alpfloder med jöklar (lågvatten jan.—febr.),
alpfloder utan jöklar (lågvatten jan—febr., aug.) samt
floder i lägre bergs- och skogstrakter (lågvatten aug.—
sept.). Ur vattenkraftsynpunkt äro alpfloderna de
viktigaste. För att minska olägenheten av att dessas
läg-vattenperiod sammanfaller med belastningsmaximum
under vintermånaderna, hava i synnerhet under de senaste
åren ett flertal årsregleringsmagasin blivit anlagda
(sammanlagd volym 170 mill. m3, energiinnehåll 170 mill.
kWh), men dessa anläggningar hava ännu ej tillräcklig
utjämningskapacitet, vilket tydligt visade sig under den
sällsynt kalla vintern 1928/29. Den totala utbyggnaden
av vattenkraftverk på mer än 370 kW (500 hkr) utgjorde
1918 240 000 kW och 1929 600 000 kW med en
produktionsförmåga av 1,3 resp. 2,5 milliarder kWh. Härav
framgår att de under senare år anlagda verken ha en
betydligt högre utbyggnadsgrad än de äldre. I början av
1930 var den sammanlagda kapaciteten av
vattenkraftverk i drift eller under utbyggnad 860 000 kW. De
största kraftverken äro: Lünersee 100 000, Vermunt 88 000
och Achensee 86 000 kW.
Elektricitetsförsörjningen handhaves 1930 av
vattenkraftverk om 612 000 kW och värmekraftverk om 375 000
kW. Meddelade energiproduktionssiffror för ett stort
antal företag visa åtminstone efter svenska förhållanden
låga utnyttningstiden Av redogörelsen för landets
kraftledningar framgår att spänningar om 220 kV
användas för överföring av kraft Vermunt—Tyskland.
Utvecklingstendensen för det österrikiska kraftnätets
huvudlinjer är tydligt påvisbara: i öster sammankoppling
med Wien, i väster kraftexport till Tyskland, dels i
nordväst till R. W. E. och dels över Salzburg till det
mellan-tyska kraftnätet. I övrigt innehåller kapitlet om
elektricitetsförsörjningen beskrivningar av alla större
vatten-och värmekraftverk, kraftledningar,
distributionsområden m. m. Redogörelse lämnas även för ett flertal
aktuella kraftprojekt.
De österrikiska förbundsbanorna (österreichische
Bundesbahnen, ö. B. B.) äro sedan 1923 skilda från den
statliga förvaltningen och omfatta inkl. av ö. B. B. drivna
privatbanor 5 844 km eller 88 % av Österrikes hela
järnvägsnät. De för ö. B. B:s egen räkning drivna
järnvägarna omfattade 1928 4 883 km, varav 731 km voro
elektrifierade. För elektrifieringens genomförande, som
till stor del bekostas med lånemedel från N. F., ha byggts
4 vattenkraftverk om sammanlagt 60 000 kW.
överföringssystem 50—55 kV, 162/s per., enfas.
Kontaktspàn-ning 15—16,5 kV. Författaren lämnar beskrivning för
kraftverken och redogör dessutom för vissa resultat av
den elektriska driften.
I sista kapitlet behandlas Österrikes vattenrätts- och
elektricitetslagstiftning, och redogöres bl. a. för de
lättnader i skatteavseende, som av staten beviljats vid
uppförandet av nyanläggningar. Under förutsättning av att
företagen årligen avskriva å vattenkraftverk minst 1,23
%, å ångkraftverk minst 3 % och å överföringsledningar
minst 2 % beviljas skattefrihet för 10—20 år. I motsats
till statens gynnsamma skattepolitik, stå kommunernas
och delstaternas hårda beskattning av kraftföretagen.
Denna kan ibland uppgå till 30 % av strömpriset.
Erik Upmark.
Samarbetet mellan tjänstemän, av Karl Tingsten.
över- och underordnades förhållande till varandra.
Natur och Kultur. Pris 1 kr.
Det har under senare år i såväl tal som skrift med
skärpa framhållits hur viktigt det är att allt som kan
göras för att åstadkomma ett gott förhållande mellan
arbetsledare och arbetare blir gjort. Däremot har man
endast ägnat föga uppmärksamhet åt förhållandet mellan
befattningshavarna inbördes, ett nog så viktigt led i
allt samarbete. På detta område återstår ännu mycket
att göra och det är därför med tillfredsställelse man
hälsar den första vederhäftiga skriften i ämnet.
Den har till författare förre gatudirektören i
’Stockholm Karl Tingsten, som har en lång erfarenhet som
ämbetsman och arbetsledare bakom sig. Arbetet vänder
sig i främsta rummet till tjänstemän i skilda grader
och särskilt till teknisk tjänstepersonal, men dess
uttalanden i syfte att fördjupa uppfattningen om
tjänsteåligganden och dymedelst höja arbetsglädjen och arbetets
effektivitet äro av intresse och betydelse även i andra
fall, där människor stå till varandra i förhållandet av
över- och underordnade.
SAMMANTRÄDEN
Svenska teknologföreningen.
Avdelningen för Väg- och vattenbyggnadskonst
avhåller i samband med den av Ingeniörsvetenskapsakademien
anordnade konferensen i svetsningsfrågor ordinarie
sammanträde å teknologföreningens lokal måndagen den 13
oktober 1930 kl. 19,30. Ärenden: 1. Protokolljustering.
— 2. Val av klubbmästare för den återstående delen av
år 1930. — 3. Inval. — 4. Inkomna skrivelser. — Kl.
20,15. 5. Schweisstechnische Anforderungen beim Entwerfen
■und Bau geschweisster Brücken und Stahlhochbauten,
föredrag med ljusbilder av Reiehsbahnoberrat Max
Füchse 1, Berlin. — Supé und Nachspiel mit Tischweise vom
Stadsbote nr 114. Under aftonens lopp kommer att
förevisas en film belysande svetsningsförbands användande vid
uppförande av en stålskelettbyggnad.
Ordinarie allmänt sammanträde hålles i
handelshögskolans aula (Sveavägen 65) onsdagen den 15 okt. kl. 19,30.
Ärenden: 1. Inval. — 2. Resultat av tävling om ny
trafikled Skeppsbron—Blasieholmen—Nybroplan, föredrag
av stadsplanedirektör Albert Lilienberg.
Efter sammanträdet anordnas å Restaurang Metropol
gemensam supé till pris av kr. 6:50 pr person, vari ingår
smörgåsbord, varmrätt, snaps, pilsner och kaffe samt servis.
Ytterligare servering betalas av varje gäst för sig. —
Anmälan om deltagande i supén torde insändas före den 14
oktober.
Svenska elektroingenjörsföreningen avdelning av
svenska teknologföreningen håller ordinarie sammanträde på
föreningens lokal, Brunkebergstorg 20, fredagen den 17
oktober 1930 kl. 15. Ärenden: 1. Protokolljustering. —
2. Inval. — 3. Telefonstation-ens utveckling, föredrag av
civilingenjör H. Blomberg. — 4. Sydsvenska
kraftaktiebolagets elektriska nyanläggningar, föredrag av
överingenjör Th. Björgerd. — 5. Aktuella högspänningsproblem,
föredrag av tekn. dr I. Herlitz. — 6. Diskussion.
Kl. 18 intages gemensam enkel middag i föreningens
lokaler, varefter anordnas samkväm med sång, musik,
skämtunderhållning etc.
Medlemmarna av: Svenska elektricitetsverksföreningen,
Elektriska klubben, Västerås, Tekniska samfundet,
avdelningen för elektroteknik, Göteborg, och Skånska
ingenjörsklubben, Malmö, inbjudas att närvara.
Extra allmänt sammanträde hålles onsdagen den 22
oktober 1930. Sammanträdet är ägnat minnet av 1897 års
Andrée-expedition. Program kommer senare att meddelas.
Tekniska föreningen i Eskilstuna kallas härmed tili sam
manträde lördagen den 11 oktober 1930 kl. 7 e. m. å
Stadshotellets klubbrum. Ärenden: 1) Protokolljustering.
2) övriga föreningsärenden. 3) föredrag med
skioptikonbilder av bergsingenjör Elias Hermelin: Om
materialfel i stål". Supé och samkväm.
Örebro ingenjörsklubb håller ordinarie sammanträde å
Grand hotell lördagen den 11 okt. 19.30 kl. 7 e. m.
Program: 1. Protokolljustering. —- 2. Allmänna
ärenden och inval. — 3. Val av kommitterade för nov. och dec.
— 4. Föredrag av civilingenjör Erik S t a g e,
Trollhättan, om Utvecklingstendenser pä vattenturbinernas
område. — Supé och samkväm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
