Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 42. 18 okt. 1930 - Stridslysten professor - Kårhusets invigning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
594
TEKNISK TIDSKRIFT
13 sept. 1930
derordnade utformandet av själva brokonstruktionerna i
det efter mycket underliga metoder valda broläget vid
Rålambshov och för det ensidigt valda trafikslaget av
enbart gatutrafik."
Professor Linton förklarade i sitt inlägg, "att
eftersom hamndirektör Vinbergs föredrag uteslutande
behandlat det sekundära och relativt oväsentliga så ville
han nu för omväxlingens skull uppehålla sig vid det
primära och mest betydelsefulla i broproblemet. Professor
Linton framhöll den fördärvliga inverkan, som
Rålambs-hovsbron skulle få på den rationella lösningen av hela
Stockholms trafikproblem, och påvisade med stöd av
överenskommelsen med staten om markreservationer för
en Smedsuddslinje, att denna kunde anläggas i
huvudsaklig överensstämmelse med trafikkommissionens
förslag av år 1924 men praktiskt taget omöjliggjordes genom
den beslutade Rålambshovsbron. Den internationella
pristävlingen om Västerbron har enligt professor Linton för
Stockholms stad icke haft någon annan betydelse än att
man på det sättet har fått en viktig broförbindelse
försenad över 1 år. Man har valt ett dåligt broläge vid
Rålambshov och en felaktig trafikart av enbart gatutrafik.
Bron bör ligga vid Smedsudden och planeras för
kombinerad gatu- och järnvägstrafik. Man har bestämt sig för
en dålig bro med två olika stora men lika fula
järnbågs-spann.
Situationen skulle sålunda med ett ord vara
förtvivlad, om inte den vissheten funnes, att
Västerbroproble-met måste komma att revideras och tagas upp på nytt
samt då åter från början, ty så som problemet nu ä.r löst
och beskrivits av hamndirektör Vinberg kommer det att
draga med sig så ödesdigra konsekvenser i avseende på
den sunda utvecklingen av Stockholms stadsplan och
trafikliv, att det i längden blir omöjligt att driva den
bropolitik som Stockholms hamndirektör hittills gjort."
Ja detta är enligt det privata meddelandet till
N. D. A. huvudinnehållet av vad professor Linton
haft att säga inför kolleger i utlandet när
Västerbro-tävlingen stod på programmet.
Det är professor Linton obetaget att på ett hyfsat
sätt säga sin mening, närhelst brobyggnadskonst
avhandlas. Det är rent av hans skyldighet såsom
framstående brobyggare att göra detta. Ingen kan heller
förmena honom att inför inhemskt eller utländskt
auditorium sakligt kritisera de till Västerbrotävlingen
inlämnade förslagen eller
klandra det resultat vartill
prisnämnden kommit. Vi
ta också för avgjort, att
han begagnat sig av
tillfället att säga sin mening
i de brotekniska
spörsmålen och framför allt att
plädera för det
tävlingsförslag som hans elever
inlämnat.
Det är emellertid
om-dömeslöst och taktlöst av
professor Linton, när
kvällens föredrag heter
Västerbrotävlingen — ett
spörsmål av universellt tekniskt
intresse — att lägga
tyngdpunkten av sitt anförande
på sådana stadsplane- och
markförhållanden m. m. i
Stockholm, som äro strängt
lökalbetonade och icke
kunna intressera ett ut-
ländskt publikum. Professor Linton berör med lätt
hand vad han borde kunna tala om, nämligen
brobyggnadskonst, men fördjupar sig på ett område,
som han veterligen icke särskilt behärskar. Det
norska auditoriet har nog myst invärtes över en
sådan professor, som undviker att tala om det han
begriper men istället sysslar med vad han själv icke
fullt begriper och därför för åhörarna blir
fullkomligt obegriplig.
Det är dessutom lömskt av professor Linton att
inför ett utländskt auditorium söka nedsvärta en
yrkeskollega med påståendet att denna driver en för
Stockholm ödesdiger bropolitik. Hamndirektör
Vinberg driver ingen bropolitik utan är högste chef för
den avdelningen inom hamnförvaltningen som svarar
för de rena brobyggnadstekniska utredningarna. Det
är i första hand gatu- och fastighetsförvaltningarna
samt stadsplanekontoret, som ha avgörande inflytande
över brofrågornas i Stockholm utveckling.
KARHUSETS INVIGNING.
Tekniska högskolans studentkårs nya kårhus invigdes
programenligt lördagen den 11 oktober. Klockan halv 3
samlades en talrik skara inbjudna gäster, först och
främst prins Sigvard, som åtagit sig att förrätta
invigningen, samt dessutom ledamöter av regeringen,
representanter för ämbetsverk och myndigheter, högskolans
styrelse och lärarkår, ett stort antal ingenjörer och
industrimän samt representanter för svenska och nordiska
studentkorporationer. Programmet inleddes med att
studentkåren med sina fanor tågade in på gården under
det att trumpetare blåste fanfar, varefter
studentsångarna uppstämde "Stå stark du ljusets riddarvakt".
Kårens inspektor professor Palmær, som varit
initiativtagare till kårhusbyggnaden, redogjorde för de
20-åriga ansträngningar, som föregått husets tillkomst och
prisade den offervilja som teknologerna själva visat samt
det tillmötesgående och den hjälp, som kåren fått
röna från statsmakterna genom andel i lotterimedel,
och från svenska ingenjörer och industrier genom
penningbidrag. Talaren uttryckte en förhoppning om att
det nya kårhuset skulle bidraga till att sluta de stude-
Fig. 1. Från kårhusets invigning lördagen den 11 oktober.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
