Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 45. 8 nov. 1930 - Bolidens malmförekomster, av Oscar Falkman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tern is kTi d s kri ft
HÄFT. 45 UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN 8 NOV.
ÅRG. 60 HUVUDREDAKTÖR: CARL KLEMAN 19 3 0
INNEHÅLL: Bolidens malmförekomster, av bergsingenjör Oscar Falkman. — Idétävlingen om Yästerbron i
Stockholm, av major Ernst Nilsson. — Notiser. — Tekniska föreningar. — Sammanträden.
BOLIDENS MALMFÖREKOMSTER.
Av bergsingenjör Oscar Falkman.
Vid IVA:s högtidssammankomst den 25
oktober lämnade, som Teknisk tidskrift
tidigare meddelat, bergsingenjör Oscar
Falkman en redogörelse för Bolidens
malm-förekomster och fil. dr Axel Lindblad
beskrev kopparverket på Rönnskär. Vi återge
i detta häfte ingenjör Falkmans föredrag och
komma i nästa häfte att införa dr
Lindblads.
Upptäckterna av Boliden och de övriga
malmförekomsterna i Västerbotten skedde ej av någon
lycklig slump, såsom många synas tro, utan voro resultat
av ett vetenskapligt, systematiskt organiserat,
långvarigt och dyrbart arbete. Ocli tillgodogörandet av
de funna tillgångarna har ingalunda varit ett täljande
av guld med täljknivar.
Malmletningsarbetena i Västerbotten påbörjades av
Centralgruppens emissionsaktiebolag under 1918.
Anledningen var, att vi blivit uppmärksamgjorda på
förefintligheten inom ifrågavarande distrikt av en del
block med kopparmalm, som uppenbarligen blivit
med inlandsisen transporterade till sina nuvarande
platser från moderklyfter, befintliga någonstans på
obekanta avstånd därifrån. Transportriktningen
hade givetvis varit den, vari inlandsisen rört sig,
markerad av refflor i berggrunden, där denna,
— mycket sparsamt — går i dagen.
Att med utgångspunkt från ifrågavarande kända
malmblock söka sig fram till resp. fasta fyndigheter
var avsikten med de under 1918 påbörjade arbetena.
Denna uppgift skulle hava varit väsentligt lättare,
om berggrunden legat någorlunda blottlagd, men nu
är det så, att jordtäcket inom distriktet är i regel
ca 10 m djupt,
Denna stora jordbetäckning jämte förhållandet,
att malmerna i allmänhet icke äro magnetiska —
järnmalmer saknas helt — är givetvis anledning till att
dessa bergets skatter ej tidigare blivit funna eller
kunnat upptäckas på samma sätt som exempelvis
koppar-fyndigheten i Falun eller de olika
järnmalmsfyndig-heterna i landet. Och det har kanske varit nog så
lyckligt, ty hade man med forna tiders tekniska
möjligheter försökt sig på exempelvis ett uttagande av
Bolidens lockande ädelmetaller skulle arseniken
säkerligen hava tillställt svåra katastrofer. Ingen hade
emellertid någon aning om förefintligheten av dessa
Västerbottens malmtillgångar. — Jo, en medeltida
lärd man, Paracelsus, som följde med Kristian Tyrann
till Sverige och som genomströvade landet i norr,
enligt uppgift för att studera bland gruvarbetare före-
kommande sjukdomar, förutspådde i sin därefter
avgivna berättelse, att mellan 63 och 65 breddgraden
skulle en gång komma att upptäckas så stora
mineralrikedomar, att de komme Orientens skatter att
förblekna. — Boliden är beläget å breddgraden 64.
Det var det elektriska malmletningsförfarandet,
som vi hoppades på för att kunna upptäcka de
malmkroppar, som givit upphov till de av inlandsisen
transporterade malmblocken. Men det blev snart
klart, att metoden i det skick den befann sig 1918
icke var mogen för denna uppgift. Arbetet under
många år blev därför lika mycket ett utarbetande av
det elektriska malmletningsförfarandet som en
praktisk prospekteringsverksamhet. Man är också fullt
berättigad säga, att den västerbottniska
malmlet-ningen skapade den moderna elektriska
malmlet-ningsmetoden, lika väl som man kan säga, att denna
metod möjliggjorde den västerbottniska
malmlet-ningen.
Den elektriska metoden har efter hand utvecklats
till mycket stor fullkomnad, och möjliggör numer
mycket exaktare bestämningar än den äldre
magnetiska metoden på dess mer begränsade område.
Malmkroppens konturer kunna i regel angivas på en eller
annan meter när. Men därmed är ingalunda sagt, att
man hittat sin malm, så snart man fått en elektrisk
indikation. Detta belyses tydligt nog av
indikationskartorna över mätningsområdena, Boliden och
Mensträsk. Man liar inom Mensträsk-området sammanlagt
ca 40 km elektriska indikationer, varav endast ca 600 m
visat sig markera malmer, medan av Bolidenkartans 8
km indikationer ävenledes endast ca 600 meter
representera malm. Alla övriga indikationer hava föranletts
av ekonomiskt värdelösa impregnationer eller av
skiffrar, vilka liksom malmerna hava större elektrisk
ledningsförmåga än berget f. ö. Dessa "falska"
indikationer hava givetvis föranlett otroligt mycket
svårigheter och framtvungit massor av resultatlösa
borrningar. Visserligen kan man numer på elektrisk väg
skilja skiffriga ledare från kompakta, men detta
hjälper ej alltid, enär utom malm även vissa
grafitskiff-rar verka kompakta i elektriskt avseende.
Fortfarande kvarstår såsom den enda tillförlitliga metoden,
att medels diamantborrning undersöka de olika
indikationsstråken för att sedan av de därvid
konstaterade geologiska förhållandena draga sina slutsatser
rörande vilka indikationer som kunna utsovras
såsom sannolikt ofyndiga. Att genomborra alla
elektriska indikationer vore av ekonomiska skäl
otänkbart, såsom ju tydligt nog framgår av de vi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
