Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 46. 15 nov. 1930 - Kopparverket på Rönnskär, av Axel Lindblad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15 NOV. 1930
teknisk tidskrift
643
BOLIDEN
ytofftoppar]
Fig. 4. Schema för behandling av Bolidenmalmen.
punkt betydelsefullaste metallen i malmen är guldet,
därnäst kommer kopparn och slutligen silvret.
Oeftergivligt villkor för den bearbetningsmetod, som
skulle väljas, var därför, att guldet så fullständigt
som möjligt kunde utvinnas.
Utförda försök visade, att fullständig
guldutvinning endast kunde nås genom malmens smältning.
Vi försökte lakningsmetoder, såsom läkning med
cyannatrium, men dessa gåvo dåliga resultat
beträffande guldutbytet. Även anställdes försök med
kombinerade röstnings- och lakningsmetoder enligt olika
system såsom oxiderande röstning med efterföljande
cyanidering, oxiderande röstning med efterföljande
klorerande röstning och läkning, men även vid dessa
var guldutbytet otillfredsställande; endast genom
malmens smältning kunde god utvinning erhållas.
Den bearbetningsmetod, för vilken verket slutligen
utbyggdes, framgår av här visade diagram, fig. 4.
Malmen, som vid gruvan krossas till ungefär 15 mm
kornstorlek, transporteras till hyttan i bottentippade
järnvägsvagnar av samma typ. som användes vid de
lappländska malmfälten. Den från gruvan
kommande malmen är till sin sammansättning rätt ojämn,
ena vagnslasten kan visa en analys, som i hög grad
avviker från en därefter kommande vagnslast. Vid
framkomsten får den därför först passera genom en
automatisk provtagningsanordning. Det är nämligen
oundgängligen nödvändigt att oavbrutet följa
malm-sammansättningen, i synnerhet dess halt av järn och
kiselsyra, för att genom lämpliga tillsatser kunna
reglera slaggsammansättningen.
Vid hyttan finnes även ett mindre krossverk,
bestående av tuggare, skivkrossar och valskrossar.
Detta användes för nedkrossning av
beskickningsmedel såsom kalk, kvarts etc. samt för från annat håll
bekomna malmer.
Den krossade och provtagna malmen går på en
Sandvikstransportör upp på de s. k.
bäddningsfic-korna. Dessa utgöras av långsträckta fickor, för
närvarande två stycken, vardera rymmande 1 500 ton
malm. Med hjälp utav automatiska avstjälpare
ut-bredes där malmen utefter hela fickans längd
omväxlande med andra beskickningsmedel såsom
kalksten och med andra malmsorter osv. och allt
proportioneras så, att efter avrostning av arsenik och
svavel en för flamugnssmältningen lämplig beskickning
erhålles. När ena fickan är full, föres malm och
beskickningsmedel in på den andra fickan, under det
att den första börjar att tömmas. Tömningen börjar i
fickans ena ände, varigenom innehållet kommer att
uttagas så att säga i vertikala skikt, vilket medför,
att man hela tiden erhåller ett genomsnitt av
blandningen i bädden. Från fickorna går godset på
remtransportörer bort till rostugnshyttan och tömmes där
i ovanför rostugnarna belägna fickor, från vilka
inmatning i ugnarna sker.
För närvarande finnes i drift 4 stycken
etage-rostugnar med mekanisk omröring, samtliga utförda med
7 härdar om 6,5 m diameter. Varje sådan ugn
avverkar per dygn 60 à 65 ton ingående malm.
Under utbyggnad finnes ytterligare 8 rostugnar. Dessa
äro av större typ, utförda med 11 härdar om 7 m
diameter. Varje sådan större ugn är beräknad
ge-nomsätta minst 100 ton malm per dygn.
Vid den här förekommande driften är det ej fråga
om dödrostning av godset utan endast att avlägsna
en del av svavlet samt arseniken i möjligaste måtto.
En tillräcklig mängd svavel måste nämligen finnas
kvar för att vid den efterföljande smältningen kunna
bilda en skärsten av lämplig sammansättning.
Arseniken förekommer i Bolidenmalmen alltid som
arsenik-kis, FeSAs. Denna har egenskapen att ytterst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
