Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 46. 15 nov. 1930 - Litteratur - Anmälan: Kemiskt-tekniska apparater och bränslen, av V. Flensburg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
654
TEKNISK TIDSKRIFT
29 nov. 19:30
centrerad lösning ej kan beräknas "fullt noggrant"
suggererar, till tron, att ett grovt ungefärvärde kunde fås;
detta är dock ej fallet, ty avvikelserna äro stora. Bland
faktorer, möjliga att förbise, kunde det upplösta ämnets
spec. värme ha medtagits. Värmebesparingen är ju
icke flerkropparsystemets enda fördel; möjligheten att
forcera genom att koppla apparater parallellt är väl
också beaktansvärd. Förf:s distinktion mellan
periodiska och kontinuerliga apparater synes ej fullt klar;
hur fort en lösning passerar ett. kärl (sid. 43) beror ju
pä kärlets storlek. Diskussionen av strålningsförluster
sid. 60—61 visar tydligt att värmediagram kunde
behövas i boken. Då man läser förf:s reservation mot
uppgifter om "svindlande höga avdunstningssiffror" hos
väl trimmade apparater blir man glad, men man ville
gärna ha en mera generell diskussion av
verkningsgrad versus ekonomi — åtminstone någonstans i
arbetet.
"Torkning" avhandlar de flesta torkningsapparater
och redogör för räkningen på ett enkelt och klart sätt.
Det vanliga torkskåpet är dock ej nämnt. En annan
sak är att förf. icke har lyckats giva någon hållbar
definition på torkning. Man svarar kanske, att sådant
är praktiskt oväsentligt. Men begreppsutformningen
och det tekniska språket äro nog inte alldeles oviktiga,
och deras vård är en uppgift, som åvilar medarbetarna
i ett verk sådant som detta.
"Destillation" är ju ett älsklingsämne för svenska
kemister och behandlas följaktligen med utomordentlig
grundlighet; denna avdelning omfattar 63 sid. av 178.
Först kommer en kort teoretisk inledning. Det borde
utsagts, att den endast behandlar obegränsat lösliga
vätskor. Därefter följa beräkningar till olika slags
destillationsapparater, allt mycket utförligt med
omsorgsfull och tydlig diskussion av destillationsfaktor,
antal bottnar, deflegmering etc. samt deras betydelse för
värmeåtgången och avdrivningens ekonomiska gräns.
Förf. har här frångått metoden att först demonstrera
med siffror; härledningarna äro emellertid klara och
sifferexempel givas senare. Destillation med
vattenånga (för t. e. fettsyror, anilin, eteriska oljor) beröres
icke, ej heller ternära blandningar, vilket kanske är
beklagligt sedan sådana användas för destillering av
vattenfri alkohol. En del figurer och tabeller kunde
saklöst avvarats.
I "Filtreringsapparater" lämnar Angel en särdeles
redig, lättläst och upplysande framställning såväl av
allmänna principer som av vanliga apparattyper.
Särskilt tilltalande verka de inströdda konkreta exemplen
från olika industrier. Den matematiska behandlingen
är klar, möjligen borde anmärkts att när man räknar
med absoluta viskositeten u skall också trycket angivas
i CGS-enhet, dvs. dyn/cm2. Emellertid föi’vånas man
på mer än ett ställe över att redogörelsen ej når fram
till de senaste framstegen. ’Så t. e. kunde kontinuerlig
dekantering och beräkning gjorts fylligare, och
Danek-och Dorrco-filtren nämnas ej. Man finner förf. ursäktad
då man upplyses, att hans bidrag lämnades 1923, men
man förstår icke hur en sju år gammal encyklopedisk
artikel kan bliva publicerad utan att revidering
föranstaltats.
"Centrifuger" av öman lämnar en utmärkt
sammanfattning av det väsentliga, även här med beräkning som
huvudsak. Förklaringen till fig. 8 tyder på något
misstag. Med detta kapitel avslutas volymens första del.
Den andra har många upphovsmän.
Den kemiska industriens kraft- och värmefrågor av
Frenne redogör väl och sakkunnigt för ifrågakommande
kraftkällor, ångförbrukningens utjämning osv. Förf.
emfatiserar starkt, att den viktigaste synpunkten är att
hålla produktionen uppe. Redogörelsen för
energibehovet i olika industrier skulle kanske från den kemiske
teknikerns synpunkt haft en lämpligare plats under
resp. industrier. De små misstag, som här förekomma,
äro i detta sammanhang oväsentliga.
Kortfattad allmän förbränningslära av Sondén
genomgås efter i stort sett samma principer som
till-lämpats i förfrs kända lärobok, dock har Mol-begreppet
införts. Förf. härleder alltså formler (25 st.) för
värmevärden, luft, förluster etc., och exemplifierar dem
sedan. Norlins väteformler ha ej upptagits.
Förlusträkningen förenklas genom att luftens värmeinnehåll
icke medtages särskilt, varav följer att exempel på
luftförvärmning icke heller givas. Ostwald-diagram
inrymmas ej. Den starkt approximativa naturen hos
tabellerna över upphettningsvärme och
bränslesammansättning borde framhållits. Den förra, som grundar
sig på Neumanns utredning i Angewandte 1919, har
samma värden för COo och SOo, givna med upp till fyra
siffror, trots att de i verkligheten skilja sig med 5 à
10 "/c. Några korrekturfel finnas.
Vedbränsle av Spetz är en praktiskt hållen artikel;
särskilt och med rätta har förf. utvecklat behandlingen
av surt avfall. Formeln nedtill på sid. 231 är
fel-tryckt.
Bränntorv av Ale. Larsson omfattar en intressant
historik, en statistisk avdelning (där man t. e. får veta
att Sveriges torvproduktion är 2 % av hela
bränslebehovet, medan Danmarks varit upp till 34 %), vidare
torvbildningen och olika torvmetoder, såväl gångbara
som föreslagna. Bildmaterialet är särdeles lyckat. Förf.
framhåller starkt att torvproblemet endast kan lösas
genom eliminering av lufttorkningen. De kostnader,
som uppgivas, gälla 1924 och synas väl höga. En något
utförligare ekonomisk diskussion hade nog varit på sin
plats, när det gäller torv, som väl oftast tillverkas nära
den ekonomiska möjlighetens gräns. I övrigt är hela
detta kapitel särdeles väl disponerat och skrivet.
Brunkol av Raaschou redogör för brunkolens
bildning, kemi och tillgodogörande. Artikeln är lagom
avvägd och blir på så vis av intresse också för en svensk.
Brunkolen på Jylland går förf. stolt förbi; det kunde
dock varit roligt att åtminstone få veta varför. Meningen
med beräkningen sid. 277 synes i förstone dunkel, men
klarnar då man hunnit fram till konstruktionen.
Stenkol av Sidenvall avhandlar indelning, statistik,
förekomster (särskilt Englands) och dessas egenskaper,
styckestorlek (ej tyska), lagring och inköp. Kapitlet
är praktiskt hållet, vilket ju är bra, men man hade nu
också väntat något om stenkolets mineralogi resp. "kemi
(fusain, vitrain etc. resp. a-, ß- och j-kol), ävensom
agglutineringsvärde. Att Polen helt saknas är en brist,
som man förstår, då man upplyses, att kapitlet skrevs
maj 1926. Detta förklarar väl också tabellen på sid.
290, som avser länderna före kriget och meddelar, att
Tyskland saknar antracit och att Belgien saknar
undersökta koltillgångar!
Eldstäder för fasta bränslen av Spetz är utmärkt och
av minst lika stort intresse för icke kemister. Det rika
illustrationsmaterialet kommer på grund av stundom
väl sparsamma förklaringar icke fullt till sin rätt.
Pulvereldningen har fått gott utrymme, varemot
Under-feed stokers synas knappt behandlade.
Flytande bränslen och deras användning för
värmealstring av Spetz. De flytande bränslenas kemiska
förhållanden komma att behandlas i andra artiklar, och
denna inskränker sig alltså till uppvärmning. Sett från
denna synpunkt lämnar artikeln en god och
fullständig redogörelse för allmänna egenskaper, olika slags
bränslen, lagring, eldning och brännare samt en
jämförelse mellan fasta och flytande bränslen. På tal om
brännare, kunde icke våra svenska fotogénkök förtjäna
nämnas bland förgasningsbrännarna? I Dulongs formel
sid. 337 finnes ett feltryck — M i stället för 6 M.
Formlerna sid. 338 gälla för 100 kg bränsle, vilket ej
omtalats. Man får hoppas, att vi senare få en mera
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
