Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 49. 6 dec. 1930 - Modern belysning av byggnadsplatser och gruvor, av A. Salmony
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1.1 okt. 1930
TEKNISK TIDSKRIFT
693
Fig. 1. Belysning av byggnadsplats med spegelreflexlampor.
med vanliga skärmlampor. Försök ha visat, att de förra
arbeta betydligt gynnsammare än de senare, enär de
giva en väsentligt större vertikalbelysning och därjämte
en bättre belysning av horisontala ytor. Det goda
utnyttjandet av strålkastarens ljusenergi beror på att så
gott som hela ljusmängden riktas mot arbetsplatsen;
vidare ha de ljusstarkare glödlamporna ett bättre
ljusutbyte än de mindre. Det är alltså på båda dessa faktorer
det beror, att det nya systemet visar så stora framsteg
i fråga om ändamålsenlighet och ekonomi, jämfört med
äldre belysningssystem.
Som en tredje, viktig punkt komma
anläggningskostnaderna. Vid strålkastarebelysning kan man undvara
en hel del master, ledningar och montage. Ju större
anläggningen är, dess större relativt värde få dessa
besparingar, som kunna uppgå till 20 à 40 %. Slutligen
kan man i stället för projektionslampor använda vanliga
gasfyllda nitralampor; härigenom minskas underhålls-
kostnaderna i väsentlig grad,
medan å andra sidan
belysningens verkningsgrad blir
ca 20 % lägre.
Förutom
byggnadsplatserna finnas ett stort antal
användningsområden för
spegelreflektorlamporna. Ett
av dem utgör gruvdriften,
speciellt
sovringsanläggningarna vid gruvor. I
synnerhet i sovringsverk för
stenkol kan det även i
klart dagsljus vara svårt
att på plockbanden skilja
gråberget från det fyndiga
godset. Det är därför lätt
att vid utplockning
förväxla stybbiga
skifferstycken med kolstycken,
varigenom tydligen kvaliteten hos
de utplockade kolen
försämras. Den artificiella
belysningen av plockbanden
måste sålunda vara
tillräckligt kraftig, i synnerhet som
ljuset från glödlamporna är
betydligt gulare än
dagsljuset, varigenom
färgskillnader bli svårare att
upptäcka. Man brukar därför använda s. k.
dagsljuslampor med blåfärgat glas, som absorbera en del av
glödtrådens röda strålning, vilket givetvis sker genom en
viss ljusförlust, uppgående till ca 20 %.
För att erhålla en i längden tillfredsställande
belysning av plockbanden liksom en god belysning av
arbetsplatser under jord måste man på grund av
nedsmutsningen och risken för sönderslagning så vitt möjligt
undvika glasapparater. Utvändigt matterade glas måste
man alldeles avstå ifrån, enär det är ytterst svårt att
hålla sådana rena. Likaså måste man lämna
spegellamporna ur räkningen. Däremot ha de ovan nämnda
paraboliska reflektorerna visat sig mycket användbara.
Man erhåller tack vare dessa en ökad säkerhet i arbetet
genom en tillfredsställande, ekonomisk belysning av
väggar och tak i arbetsrummen, varigenom en hotande fara
från dessa kan undvikas. Även i stenbrott ’och
överhuvud taget överallt, där sprängningar företagas,
innebär denna belysningsform betydande fördelar.
Strålkastarna kunna uppställas på betryggande avstånd från
arbetsplatsen och behöva därför icke tagas bort vid
sprängningen. Fig. 5 visar belysningen av ett arbetsrum i en
Fig. 2. Spegelreflexlampa lör 1500 watt. Fig. 3. Strålkastare för 250 watt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
