Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 50. 13 dec. 1930 - Tekniska föreningar - Norrköpings polytekniska förening, av Br. - Ångtekniska mötet i Borås - Flottans ingenjörsförening, av Q—.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
29 nov. 1930
TEKNISK TIDSKRIFT
711
dem fått ett medel att bättre än förr behärska själva
vulkaniseringen och därmed kunnat uppnå bättre
kvalitet, önskvärda men tidigare svårframställda färger
m. m. å det vulkaniserade gummit, utan även däruti att
den förkortning av vulkaniseringstiden som möjliggjorts,
blivit ett viktigt hjälpmedel för rationaliseringen av hela
industrien.
Betydelsen av de s. k. fyllmedlen påpekades även.
Medan visserligen somliga av de ämnen som inblandas i
kautschuken främst äro att betrakta som ett slags
utspädningsmedel finnas en hel rad av ämnen, vars
egentliga uppgift i gummit är att bibringa detta ökad
slitstyrka och motståndskraft. Hit höra framför allt
"car-bon black", zinkvitt, magnesiumkarbonat, kaolin m. fi.
De hjälpmedel vilka gummiindustrien begagnar sig
av vid framställning av halvfabrikat äro framför allt
valsverk. På tvåvalsverk tvättas, bearbetas och blandas
gummit, på tre- eller flervalsverk utvalsas det till
plattor, belägges det på tyg m. m. Av det så förberedda
materialet stansas eller skäres de bitar av vilka sedan
gummiföremålen byggas upp. Detta sker vanligen med
hjälp av gummilösningar i bensin över en form, t. e. en
läst. De färdigbyggda föremålen vulkaniseras sedan i
uppvärmbara formar, i fri ånga eller i varmluft. Det
senare vulkaniseringssättet användes huvudsakligen
inom gummiskoindustrien, den gummiindustri, som i
’Sverige har nått längst.
Medan den svenska gummiskoindustrien har visai.
en glädjande utveckling och nu har ett mycket stort
exportöverskott är särskilt bilringindustrien ännu
kvantitativt sett relativt obetydlig, ehuru även den kvalitativt
sett står högt.
Ordföranden framförde föreningens tack till
föredragshållaren, varefter man övergick till supé och
nach-spiel. Efter supén visades en film över gummits
bearbetning.
Br.
Ångtekniska mötet i Borås.
För att dryfta ångtekniska spörsmål hade en
representativ samling ångteknici från olika delar av landet
samlats i Borås den 15 november, överingenjör Alex
Engblom i egenskap av ordförande i Tekniska förbundet
i Borås, som anordnat mötet, öppnade detsamma i
Stadshotellets stora festsal med ett
hälsningsanförande vari han först ägnade några ord åt minnet
av rektor P. A. Bengtson, förbundets i dagarna
bortgångne förste och ende hedersledamot. I
fortsättningen av sitt anförande påpekade talaren de många
anknytningspunkter, som förefinnas mellan
textilindustrien och ångteknikens utvecklingshistoria. Den
första ansatsen till industriell fabriksdrift gjordes just inom
textilindustrien. Det var en serie uppfinningar inom
den engelska bomullsindustrien i slutet av 1700-talet och
då främst Hargreaves spinnmaskin och Cartwrights
mekaniska vävstol, som möjliggjorde övergången från en
mera hantverksmässigt betonad produktionsform till en
maskinell storindustriell drift. En sådan mekanisering
fordrade emellertid att ha tillgång till en energikälla av
annan storleksanordning än den mänskliga
arbetskraften, och den förutsättningen skapades genom Wat.ts
ångmaskin, ett barn av samma tidsskede som nyssnämnda
uppfinningar. Spinnmaskinen, den mekaniska vävstolen
och ångmaskinen bilda i själva verket underlaget till
den företeelse, som benämnes den industriella
revolutionen. Talaren erinrade sedan om den i mars 1922 på
ingeniörsvetenskapsakademiens initiativ anordnade
föreläsningsserien, då även ångtekniska problem
behandlades. Sedan lång tid tillbaka har inom Tekniska
förbundet förelegat planer på att anordna en föreläsningsserie
som tog sikte på den senaste utvecklingen inom
ångtekniken. Härtill hade nu inbjudits medlemmar av landets
samtliga ingenjörssammanslutningar. Under förhopp-
ning att föreläsningarna skulle väcka nya impulser i
riktning mot ett intimare samarbete mellan industriens
män och experter inom ångtekniken samt till ökad
förståelse för det ångtekniska problemet över huvud taget
hälsade talaren de närvarande välkomna. Ordet
överlämnades därpå åt professor Töre Lindmark, som höll
dagens första föreläsning: "Några drag av de senaste årens
utveckling inom ångpanne- och förbränningstekniken",
vari lämnades en orientering rörande ett litet avsnitt
av de många problem, med vilka ångtekniken arbetar,
och vars syfte var ånggenereringens höjande samt
utvinnande till lägsta pris av största ångmängd på kvm
eldyta. Talaren uppehöll sig bl. a. vid den utsträckning
värmeöverföringen genom strålning kan höjas så att den
representerar största möjliga andel av bränslevärdet.
Nästa talare var civilingenjör Lage Malm, vars ämne
var "Driftkostnader vid ånganläggningar, utförda enligt
äldre och modern praxis". I föredraget redogjordes för
förbränningsteknikens revolutionsartade utveckling
sedan 1920, varunder de speciella belastningarna å de
använda ångpanneaggregaten uppdrivits till värden, som
tidigare ansetts ligga utom det möjligas gräns.
Efter en paus för lunch samt besök vid Borås
wäfveri-aktiebolags ång- och kraftcentral fortsattes
förhandlingarna kl. 3.
Direktör Manne T. Lindhagen lämnade då
"Meddelanden beträffande moderna ångpanneanläggningar i de stora
industriländerna". I början av föredraget omnämnde
dir. Lindhagen huru man vid Borås wäfveri a.-b. från en
ångcentral, den första anläggningen i sitt slag i Sverige
levererar ånga till bolagets fabriker. Härefter gick han
in på utvecklingen på detta område i utlandet och
uppehöll sig företrädesvis vid de stora industriländerna
Förenta staterna, England och Tyskland samt framhöll bl. a.
hurusom utvecklingen skänkt allt större möjligheter till
en bättre ekonomiserad drift samt uttalade till sist den
förhoppningen att man inom Sverige komme att
uppmärksamma den betydelsefulla utvecklingen inom de
moderna ångpanneanläggningarnas område. Dagens sista
föreläsning hölls av överingenjör Alex Engblom över
"Några data beträffande projektering och utförande av
Borås wäfveriaktiebolags ångcentral, vari han sakligt
och väl redogjorde för förutsättningarna för denna
ångcentral.
Samtliga föredrag, vilka sedermera komma att
publiceras i denna tidning, mottogos med livliga applåder,
varefter ett par timmars lång diskussion följde. Inlägg
gjordes bl. a. av maskininspektör Halberg, Köpenhamn,
direktör Cantieny, Berlin, ingenjör Samson, Stockholm,
mr Tollow, London, direktör Lindhagen, Stockholm,
överingenjör Malm, Gävle, överingenjör Bildt, Göteborg,
och dr Ivar Svedberg, Hälsingborg, överläggningen
av-slöts med ett anförande av kommerserådet Enström, som
gav uttryck åt den tillfredsställelse alla kände över att
få höra vad man hört och se vad man sett under dagen.
Vid den subskriberade middag, som gavs å
Stadshotellet på kvällen deltogo omkring 150 personer och tal
höllos bl. a. av trafikchef Hjalmar v. Porat, som hälsade
gästerna välkomna i ett humoristiskt anförande samt
riktade en maning till samtliga deltagare att vid
aftonens fest "hålla ångan uppe". Vidare talade professor
Lindmark, Stockholm, ingenjör Halberg, Danmark,
ingenjör Fridlund, Finland, samt kommerserådet Enström.
Slutligen höll ingenjör J. Strindlund, Norge, ett kort tal,
vari han talade för samarbetet mellan Nordens folk och
utbringade ett leve för Sverige. Efter middagen var det
nachspiel med ljudfilm, som skördade stormande bifall
och festen slöts i glad och kordial stämning.
Flottans ingenjörsförening
avhöll ordinarie höstsammanträde i Karlskrona å
sjöofficersmässen den 7 november under ordförandeskap
av marindirektör E. Löfvén. Sedan diverse förenings-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
