Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8 febii. 1930
BERGSVETENSKAP
15
reagensen mineralytorna så, att de lätt vätas, dvs. de
överdragas med en polär hinna. Villkoret är, att
antingen en svårlöslig polär förening skall bildas genom
reaktion mellan någon av ett visst minerals och
reagensets joner eller också att två eller flera reagenser,
vilka finnas i lösningen, skola reagera så att en
svårlöslig, polär förening bildas, vilken selektivt avsätter
sig på ett visst mineral. Som exempel på det senare
förhållandet brukar nämnas bildandet av olöslig
zinkcyanid å zinkblende i närvaro av zinksulfat och
cyannatrium.
De aktiverade reagensen åstadkomma även polära
hinnor å resp. mineralytor, men till skillnad från de
nedpressande reagenserna äro dessa hinnor utpräglat
aktiva gentemot vissa samlare, vilkas adsorption å
mineralet så att säga förmedlas av de aktiverande
reagensen. Verkningarna av de aktiverande
reagenserna, vilka alltid äro elektrolyter, bero av
mineralets löslighet, det nybildade saltets löslighet samt
reagensens koncentration i pulpen. Så t. e. liava vissa
salter av tunga metaller aktiverande verkan, när de
med mineralet bilda salter, som äro mindre lösliga än
mineralet självt. Mest bekant är här zinkblendets
aktivering med kopparsulfat. Ett annat exempel är
bildande av kalciumstannat å tennoxid med hjälp av
kalk, varigenom kalciumjonens affinitet till
palmitat-gruppen utnyttjas så att tennmalm kan floteras med
hjälp av natriumpalmitat i närvaro av kalk.23
Från de av Gaudin ledda undersökningarna å rena
mineral må anföras några resultat, som åskådliggöra
olika elektrolyters inverkan dels å blyglans och dels
å pyrit vid flotation med xanthat,28 Fig. 10 visar
sålunda grafiskt, huru närvaron av varierande mängder
K
s
100 g/t terpentinolja och 50 g/t K-etylxanthat.
Fig. 10. Katjoners inflytande på blyglansflotationen.
0,75 kg/t
0 2,5 5 7,5 10 12ß 15 hgjt
Reagens: 25 g/t K-etylxanthat, 10 g/t terpentinolja.
Fig. 12. Flotation av pyrit med nedpressande reagens.
av olika katjoner inverkar på blyglansens
flotations-förmåga. Fig. 11 visar motsvarande resultat vid
närvaro av olika anjoner. I fig. 12 återigen äro
sammanförda resultaten av ett stort antal försök med
nedpressande medel för svavelkis. I nedanstående
tabell är slutligen angiven ordningsföljden för olika
nitraters skadliga inverkan å flotationsförmågan hos
några mineral.
Pyrit Blyglans Anglesit Kalkspat
Med xanthat Med natriumoleat
Ag’ Ca–- Zr • * ■ * Cr-"
Cr-" Th ■ • • Cr"" Al–"
Hg" Al ■•■ Th - • " Fe-"
Cu • • Fe ••• Al"’ Hg"
Al-’- Pb" Fe ••• Co"
Fe" cd– H" Ni"
Pb’ * Co-" Ba" • Ca - •
Ni" Ni " Cu" Ba - •
Co" Ba *’ Mg’ • Sr"
Ca - • . Ca - • Ni" Zn * •
Mg" Sr" Mg" •
H • Cd"" Pb ■ •
Mn ’ •
Cd"
Na-,K-,Li-,NH4-
0 0,5
Reagens: 50 g’t terpentinolja, 50 g/t K-etylxanthat.
Fig. 11. Anjoners inflytande på blyglansflotationen.
Av tabellen framgår, att ett stort antal katjoner
hava avesvärt olikartat inflytande på olika minerals
flotationsförmåga, under det att andra nitrater utöva
ungefär likartad nedpressande inverkan å samtliga
mineral. Dessa senare äro utpräglade flotationsgifter.
Som exempel må nämnas tre-värt aluminium, som ju
i ovanstående tabell förekommer på ungefär samma
höjd i de olika kolumnerna. Denna giftverkan, som
vissa elektrolyter utöva, torde i de flesta fall vara
beroende av hydrolys, varigenom mineralen
överdragas med en polär OH-yta, Skadlig inverkan på hela
förloppet erhålles ofta även av kolloidutfällning eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
