Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
32
TEKNISK TIDSKRIFT
12 april 1930
Tab. 8. Analys å olika kolfattiga järn smälta
högfrekvensugn.
Charge nr C % Si % Mn % P % s % Cu % Al % Cr %
69 0,oi 0,15 0,17 0,015 0,033 0,10 0,01 _
71 0,oi 0,15 0,13 0,014 0,017 0,09 0,02 —
103 0,oi 0,22 0,14 0,010 0,oio 0,05 — —
95 0,oi 0,22 0,46 0,005 0,017 — — —
99 0,02 0,22 0,49 0,006 0,013 — — 12,67
105 0,oi 0,23 0,52 0,010 0,012 — — 12,22
102 0,16 0,09 0,43 0,008 0,049 — — 13,42
106 0,15 0,17 0,44 0,oio 0,020 — — 13,20
rostfritt järn. Detta material hålades i
Stiefelvals-verk och utvalsades till rör. Slutprodukten visade
sig bli fullständigt felfri.
I detta sammanhang kan framhållas, att Neuhaus
försök med den förut nämnda luftpåblåsningen på
högfrekvensugnens badyta tillämpats även för att
framställa rostfritt järn.1 Fig. 11 visar de resultat
han kom till. Neuhaus försök omfattade:
1. Nedkolning av FeCr, varefter Cr-järnet legeras
med vanligt järn av låg C-halt.
2. Färskning av kolrikt Cr-stål med 1—2 % C till
mjukt rostfritt järn.
3. Färskning av Cr-tackjärn med 15 % Cr till
mjukt rostfritt Cr-järn.
De båda sista metoderna lyckades, trots att
kall luft användes, och gåvo för utvalsning till rör
felfri produkt. Det är anmärkningsvärt, att Cr ej
oxideras i nämnvärd grad under färskningen, och
detta torde bero på att oxidationen av C sker vid
lägre temperatur, då Cr ej så lätt oxideras.
Snabbstål, kullagerstål, material för transformatorblock
m. m. ha framställts genom färskning och eventuell
uppkolning till riktig kolhalt, och resultatet lär
genomgående vara tillfredsställande. Det torde alltså
ej råda tvivel om, att högfrekvensugnen mycket väl
kan användas för de flesta av de ändamål, som sura
martinugnen och sura ljusbågsugnen nu behärska,
och att den även vid färskning kan leverera ett
material, som är jämställt och i många fall överlägset,
i St. und Eisen 1929, hätte 19.
Mangan
Kisel.
Fig. 10. Stålets desoxidation med Mn, Si och Al ^högfrekvensugn.
vad som tillverkas i dessa senast nämnda ugnstyper.
Som förut nämnts måste färskningen kunna
genomföras på kort tid för att en sådan
produktionsminskning ej skall inträda, att driften blir oekonomisk.
Innan jag lämnar färskningsproblemet, vill jag
ytterligare påpeka, att för högfrekvensugnen koket
rent kvalitativt ej har den betydelse, som koket i en
martinugn. Stålmassans rotation spelar nog i viss
mån samma roll som koket, vilket ju också
åstadkommer den nödvändiga omröringen i badet och
hjälper till att föra stålets olika delar i kontakt med
slaggen. Med hänsyn till den intensitet, med vilken
desoxidationen även vid lägre temperatur å stålet
sker med hjälp av tillsatt desoxidationsmedel, har
man nog rättighet anta, att man utan eller med
obetydligt kok kan nå fram till väldesoxiderad för sitt
ändamål fullgod produkt även med insatsmaterialier,
som ej äro godtagbara för en ren degelstålprocess,
så som denna genomföres i hittills brukliga fall.
Högfrekvensugnens lämplighet för
färskningspro-cessen har dock redan stor betydelse speciellt vid
framställning av de legerade och olegerade
stålkvaliteter med mycket låg C-halt (exempelvis Armcojärn
och rostfritt järn), som vår tids konstruktörer och
övriga järn- och stålförbrukare synas sätta allt mer
värde på.
En mycket noggrann skrotsortering är också
absolut nödvändig, så att ugnens beskickning vid
framställning av legerade stål kan räknas ut, ty den korta
chargetiden efter nedsmältningen medger ej
snabbana-lyser annat än på sin höjd av kol. Ju större ugnen är
desto lättare och mera ekonomiskt bör färskning och
desoxidation kunna genomföras. Jag vill även
framhålla, att då ugnen ej är mycket större än den volym
den smälta metallen intar blir chargering av mycket
spärrigt skrot svår. Plåtavklipp, trådrullar m. m.,
även om de såsom råmaterial betraktade äro lämpliga
för sur härd, kunna svårligen smältas i små
högfrekvensugnar.
Högfrekvensugnen såsom raffineringsugn.
Kommer så högfrekvensugnens lämplighet för
raffinering. Denna sida av dess möjligheter är
Aluminium. nog hittills minst un-
dersökt, beroende på
att man haft svårighet
att vid försök i
driftmässig skala få fram
en basisk degel eller
basiskt härdmaterial,
som gör det möjligt att
arbeta utan för stora
störningar och risker
med ty åtföljande
kostnader. Raffinering
utföres ju nästan
uteslutande på basisk härd
och med basisk slagg.
Ett intensivt
forskningsarbete har dock
utförts framför allt vid
Kaiser-Wilhelms
institut och i Amerika, och
man lär nu ha kommit
fram till ganska goda
resultat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
