Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HAFTE 2
TEKNISK TIDS KRIFT
FEBR. 1930
BERGSVETENSKAP
Redaktör– B.G.Markman.
UTOIVE.N AV SVENSKA TEKNOLOGF’OR ENINGEN
INNEHÅLL: Gruvbrytningen vid Ojos Negros, Sierra Menera, Spanien, av bergsingenjör Olof Berggren. —
Pressning av järnbalkar av stålplåt, av ingenjör Boris Adaridi. — Litteratur. — Föreningsmeddelanden. — Notiser.
GRUVBRYTNINGEN VID OJOS NEGROS,
SIERRA MENERA, SPANIEN.
Av bergsingenjör Olof Berggren.
Förutom Bilbao-distriktet äger Spanien i Sierra
Meneras gruvor stora järnmalmsfyndigheter, vilka
vinna i betydelse i samma mån som Bilbao-malmerna
sjurika i kvalitet och kvantitet, varför det kanske
kan vara av intresse att nämna några ord om dessa
inom Sverige tämligen okända förekomster.
Den antiklinal (fig. 1), som bildar Sierra Meneras
bergskedja, har en i huvudsak nord-sydlig strykning
och är till största delen uppbyggd av till siluren
hörande kvartsiter, i vilka mäktiga lager av
dolo-mitkalkstenar uppträda. Utanför detta silurområde
består berggrunden på båda sidor om antiklinalens
axel av till trias hörande bergarter. Yid
bergkedje-veckningen uppstodo sprickbildningar och
förskjutningar mellan lagren, varvid från djupet kommande
minerallösningar trängde fram dels efter sprickorna,
dels efter lagerkontakterna omvandlande kalkstenen
genom metasomatisk förträngning. Den primära
malmen i de förefintliga malmkropparna utgöres därför
av järnspat. vilken dock genom oxidation till större
eller mindre djup omvandlats i hematiter. De på
detta sätt med Sierra Meneras bildningshistoria
förbundna malmerna ligga på 1 200 till 1 500 m höjd
över havet och äro till formen elliptiska med tämligen
svagt utbildad längdaxel (fig. 2). Denna har vanligen
brytning, om ock i mycket blygsam skala. Föremål
som hittats, dels vid själva malmerna, dels i den
omgivande trakten giva bevis på att såväl romare som
araber haft kännedom om dessa förekomster och
härifrån hämtat sitt järn. Man har beräknat att under
denna äldsta tid c:a 10 mill. ton brutits och ned-
ffiø malm. WM skiffer trias berg-
e%m Kalksten. Egg kyartsit mm arter
Fig. 1. Proiil genom Sierra Menera.
Fig. 2. Karta över Sierra Meneras malmtrakt.
en mellan N—S till NY—SO växlande riktning och
uppnår på största malmlinsen vid den förnämsta
gruvan, Ojos Negros, en längd av c:a 650 m, under det
att bredden håller sig omkring 400 m. Djupgåendet
är ovisst men beräknas till 80 m. En del av
fyndigheterna överlagras med ett c:a 15 m mäktigt lager av
kvartsit, men vanligast är att de täckas av ett 8—10
m tjockt jordlager.
Trots dessa fyndigheters relativt stora avstånd till
havet, voro de redan i allra äldsta tider föremål för
smälts i de primitiva ugnar, som man ännu här och
var finner lämningar av. Under 1800-talets senare
hälft var brytningen i genomsnitt c:a 10 000 ton
årligen, men någon egentlig malmbrytning kan man ej
tala om, förrän den största fyndigheten, Ojos Negros,
fått järnvägsförbindelse med Medelhavet. Redan år
1907 var brytningen uppe i 216 000 ton och steg
sedan oavbrutet fram till år 1912, då ett max. av
940 000 ton noterades. Under krigsåren sjönk
produktionen helt naturligt, men tog åter fart då de onor-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
