Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1 febr. 1930
ELEKTROTEKNIK
45
Fig. 2. Saltsjökvarn i fasadbelysning sedd från "Fåfängan".
diffusa strålkastarna utnyttja följaktligen den i
anspråk tagna effekten bättre än spegelstrålkastarna
och äro dessutom betydligt billigare i anskaffning än
dessa senare. Vidare undgår man här helt och hållet
strålknippebildningen i luften, en omständighet av
stor vikt ur estetisk synpunkt.
Till samtliga strålkastare av ovannämnda tre
fabrikat användas undantagslöst normala
halvwattslam-por från 500 upp till 2 000 à 3 000 W, en faktor av
stor betydelse ur kostnadssynpunkt, då dessa lampor
äro lättare att anskaffa och mindre ömtåliga än
speciella projektionslampor och betinga ett avsevärt lägre
pris. Vidare vill jag i detta sammanhang omnämna
en betydelsefull sak: i såväl General Electric- som
Pittsburgh- och Beseg-strålkastarna monteras
lamporna i sina naturliga brännlägen, dvs. hängande.
Detta är av en synnerligen stor betydelse för
lampornas livslängd och för en god verkningsgrad.
Vid planläggningen av en
fasadbelysningsanlägg-ning, särskilt en större sådan, får
objektet från fall till fall underkastas ett
ingående studium. En s. k. allmän regel
säger, att effektbehovet för ljusa och
fin-putsads fasader, alltså under
gynnsamma förhållanden, uppgår till ca 1 kW pr
100 kvm yta, om strålkastarna ej
placeras på större avstånd från fasaden än 10
à 12 m, men att effektbehovet för mörka
och grovputsade ytor är 2 till 5 gånger
större. Denna regel är emellertid skäligen
värdelös. Varje objekt bör underkastas
en regelrätt beräkning, varvid hänsyn
måste tagas till en mängd faktorer:
objektets allmänna läge, stil,
fasadmate-rial, belysningen i omgivningen, de
avstånd, från vilka det belysta objektet ses,
möjligheterna att ur praktisk och estetisk
synpunkt lämpligast applicera
strålkastarna etc. och vidare den allra viktigaste
synpunkten: den att anläggningen färdig
skall vara ett konstverk i ljus, vilket
givetvis förutsätter att det belysta
objektet i sig självt är någorlunda vackert.
I många fall uppnår man de vackraste
resultaten genom att taga slagskuggorna
till hjälp, och många byggnader äro
ojämförligt vackrare i fasadbelysning
än i dagsljus. Ett frappant exempel
härpå är just Dramatiska teatern, vars
reliefgrupper på fasaden i dagsljus ej ens
tillnärmelsevis framträda så utsökt
vackert som i fasadbelysning.
Av det till cirka 150 st. uppgående
antalet permanenta
fasadbelysningsan-läggningar, som för närvarande äro
installerade i Sverige och Finland, äro så
gott som samtliga utförda med
Beseg-strålkastare, enär förhållandena i
allmänhet onödiggjort användandet av
spegelreflektorer. Bland dessa
anläggningar finnas flera, vilkas planering
erbjuder tekniska detaljer av stort
intresse, som det emellertid här skulle
bliva för långt att närmare gå in på.
Jag nöjer mig därför med att omnämna,
att vi här i Stockholm för närvarande
hava Europas två största permanenta
fasadbelysnings-anläggningar, nämligen de båda storkvarnarna Tre
Kronor och Saltsjökvarn. En annan anläggning av
stort intresse är Nordiska kompaniets affärshus. Här
har tidigare från utländskt auktoritativt håll gjorts
gällande, att en fasadbelysning ej skulle kunna
anordnas, enär fasadmaterialet, grovt huggen granit,
påstods absorbera ljuset i så hög grad, rtt någo|rt
reflexverkan ej kunde åstadkommas. Tack vare
Beseg-strålkastarnas goda ljusegenskaper har
emellertid en mycket lyckad anläggning kunnat
åstadkommas med så r^’ativt riuga effektförbrukning som
22 kW.
I Amerika har man på senaste tiden börjat anordna
fasadbelysningar med olikfärgat ljus, och inånga
intressanta installationer ha utförts. Så t. e. beskriver
Pittsburgh Reflector Co. i senast hitkomna broschyrer
en jätteanläggning som utförts å den bekanta Edison
Building i Philadelphia, en skyskrapa med domine-
Fig. 3. Nordiska kompaniet i fasadbelysning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
