Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1 febr. 1930
ELEKTROTEKNIK
93
ner, vara utan anmärkning. Men genom prov
fastställdes, att en närliggande antenn, t. e. på fartyg
i hamnen, kan ha en avsevärd inverkan på don från
radiofyren utstrålade effekten, särskilt om
ifrågavarande fartygsantenn är avstämd på radiofyrens
våglängd. Åtgärder till förekommande härav
ansågos böra vidtagas.
Beträffande pejlingens störning av
radiotelegrafen, visade det sig nödvändigt föreskriva, att
telegrafstationen Trälleborg radio skall sända "utan
ton", när färja är på ingående till Trälleborg.
Utsändningen från radiofyren befanns även störa
mottagningen vid Trälleborg radio. Dessa störningar
avhjälptes dock lätt, genom inkoppling av en
spärr-krets på sistnämnda station.
Handhavandet av anläggningen.
Här torde även några ord vara på sin plats, för
att antyda hur enkel betjäningen av denna
anläggning är.
Handhavandet (till- och frånslagning) av
mistsig-nalanläggningen skötes, som ovan antytts, av
tjänstgörande radiotelegrafist på stationen. Denne, som
ej själv kan avgöra, när dimma eller dålig sikt
påkallar anläggningens funktionerande, erhåller härom
besked från lotsstationen på platsen eller telegrafisk
anmodan från färjebefälhavare.
För att anläggningen skall på föreskrivet sätt
kunna igångsättas från kontrollstället, förutsattes
att anordningarna i radiokuren äro inställda så, att
huvudströmbrytaren i kopplingslådan tillslagits, att
vänstra omkopplaren å sändaretavlan omställts till
"teckengivaren" och att högra omkopplaren
därstädes är omställd till "kontaktur".
Igångsättning för normal drift, och med full
radioeffekt, verkställes vid kontrollstället genom följande
enkla handgrepp:
1) huvudströmbrytaren (1 å fig. 11) tillslås,
2) pådraget (2) vrides långsamt åt höger, under
iakttagande av ampermätaren (11), som ej får
visa mer än 18 A, härigenom igångsattes
omformaren,
3) varvregulatorn (3) vrides till höger, tills
frekvens-mätaren (13) visar 525 perioder,
4) strömställarna (4) tillslås,
5) omkopplaren vid kontakturet ställes på "dimma"
och
6) varvregulatorn (3) regleras ånyo.
För att sedermera vid färjas infart i
inseglings-rännan reducera radiofyrens effekt och åstadkomma,
att den sänder oavbrutet utan 4 min. uppehåll, skall
vid kontrollstället endast göras ett handgrepp,
nämligen
omkopplaren (5) ställes på "oavbrutet".
Ifråga om anläggningens frånslagning, dess
inställning för övning vid siktig väderlek och
radiosändning för s. k. "beskickning", d. v. s. korrektion
av radiopejlmottagare ombord å färja, gälla
ävenledes utfärdade, kortfattade föreskrifter.
Pejlmottagare å färjorna.
Färjorna utrustades redan år 1927 med
radiopejlmottagare, för att till .en början begagnas för
pejling av den å Stubbenkammer på Rügen uppförda
radiopejlsändaren och för färjebefälets förberedande
övning. Samma mottagningsapparater användas
numera även för pejling vid Trälleborg. Ifråga om
nämnda pejlsändare å Stubbenkammer och de å
färjorna inmonterade pejlmottagarna hänvisas till en i
"Nordisk järnbanetidskrift" år 1927 införd artikel.
Dock må här framhållas, att år 1929 verkställd
ombyggnad av de svenska färjornas däckshus i viss
mån inverkat på pejlmottagningen, så att den i
nämnda artikel intagna "beskickningskurvan"
numera ej är tillämplig, utan har densamma, efter
verkställd ny beskickning, avsevärt ändrats
(avvikelserna ha minskats till omkring hälften).
Genom tillkomsten av här beskrivna
mistsignal-anläggning har ytterligare ett betydelsefullt steg
tagits till betryggande av färjetrafiken Trälleborg—
Sassnitz, särskilt för inseglingen till Trälleborg vid
dimma och dålig sikt. Men även andra
säkerhets-mått äro planerade att inom närmaste tiden komma
till utförande.
I första hand avses uppförandet av en ny, fast
fyr vid östra sidan av inseglingsrännans yttre
mynning, ungefär såsom antytts å fig. 1, betecknad
Flms. Läget för fyren är dock ej exakt utmärkt å
nämnda avbildning. En förskjutning norrut, för att
få fyren så nära inseglingskursen som möjligt, torde
kunna ifrågakomma.
Denna fyr, till vars uppförande innevarande års
riksdag redan anvisat erforderliga medel, är avsedd
att bli uppbyggd fristående å sjöbottnen och
anordnas för automatisk drift. Den kommer att utrustas
med Aga-belysning (med elektrisk belysningsreserv)
samt förses med en luftmembransändare, som
automatiskt drives från ovan beskrivna kontrollställe.
Vidare torde möjligen elektrisk uppvärmning behöva
anordnas för att hålla fyrfönstren fria från is-,
snö-och frostbeläggning.
När denna nya fyr blir färdig, vilket torde dröja
inemot ett år, är det avsett, att fyrskeppet
"Trälie-borgs redd" skall helt indragas. Därvid skulle platsen
för undervattenmembransändaren (VMS) komma att
utmärkas med en ny ljus- och ljudboj.
Huruvida den ovan nämnda, planerade andra
radiofyren därefter kommer till uppförande, blir
beroende av den erfarenhet som kan komma att
vinnas beträffande de övriga säkerhetsmedlens
tillräck-lighet för betryggande av inseglingen till Trälleborg.
INSÄNT
Reaktiv effekt och dess måttenhet.
Den av civilingenjör Fritz Jacobsson i Elektrotekniks
aprihiummer införda uppsatsen "Kan reaktiv effekt
uttryckas i annan måttenhet än kW," har jag med intresse
läst och begrundat. Den utgör dels ett genmäle mot
min tidigare artikel i ämnet, dels föres diskussionen
över till frågan om den reaktiva effektens definition vid
icke sinusformad spänning och ström. Jag skall här
först och huvudsakligen, uppehålla mig vid de spörsmål
som äro gemensamma för båda artiklarna.
Min föregående uppsats var tydligt riktad mot dem
som ej erkänna kilowatt vara en fysikaliskt möjlig
måttenhet för reaktiv effekt. Till dessa hör icke Jacobsson.
När Jacobsson formulerar rubriken till sin uppsats "Kan
reaktiv effekt uttryckas i annan måttenhet än kW?"
är jag därför böjd att tolka hans fråga på följande sätt:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
