Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-120
TEKNISK TIDSKRIFT
1 febr. 1930
tider. Icke minst illustrationerna. Det är säkerligen
ovanligt, att ett så. förnämligt förlag som Springers
släpper en författare inför allmänheten med så fula och
barnsliga gubbar som fig. 148 och 364, ett flertal andra
att förtiga. Teckningar kunna givetvis i en del fall
göras mer upplysande än fotografier, men ett vårdat
utförande är därvid ett ofrånkomligt villkor. Att det
härvid brister i Viewegers bok är synd, då innehållet
för övrigt i det stora hela ser tilltalande ut, även om
det närmast rör sig på Mittweida’s nivå och kanske
ej har så stort intresse för motsvarande svenska
kretsar, som torde vara nöjaktigt tillgodosedda av
inhemsk litteratur.
J. K.
FÖRENINGSMEDDELANDEN
Svenska elektroingenjörsföreningen, avdelning av
Svenska teknologföreningen, höll ordinarie sammanträde
på föreningens lokal, Brunkebergstorg 20, fredagen den
25 april 1930 kl. 19,30. Sammanträdet öppnades av
föreningens ordförande, överingenjör N. Forssblad, som
hälsade dem av Svenska elektricitetsverksföreningens
medlemmar välkomna, som hörsammat en inbjudan att
närvara vid sammanträdet, varefter protokoll från
sammanträdena den 21 februari och 21 mars upplästes och
godkändes.
I föreningen inträdde enligt anmälan civilingenjören
Gregor Rydström.
Härefter föredrogs och lade« till handlingarna
revisionsberättelse över elektroteknikfondens förvaltning
under år 1929, vilken berättelse var undertecknad av de
av föreningen utsedda revisorer förste byrådirektör
A. F. Gustrjn och civilingenjör A. Westerberg.
På förslag av professor E. Alm beslöt föreningen att
som ordinarie medlem av åskledarekommittén invälja
civilingenjör Karl Thorngren.
Från Elektriska standardiiseringskommittén hade
inkommit en skrivelse, vari meddelades, att ett inom
kommittén utarbetat förslag till svensk standard för
dimensionering av schakt, korgar och maskinrum vid
personhissar och sjukhisisar nu förelåg färdigt och i ett antal
exemplar ställts till föreningens förfogande, varvid
kommittén föreslog, att förslaget, som underkastats en
synnerligen ingående granskning av samtliga inom landet
boende specialister på området, måtte av
Elektroingenjörsföreningen godkännas, ehuru detsamma av
kostnadsskäl ej kunnat distribueras till föreningens medlemmar.
Föreningen biföll utan diskussion detta förslag efter
proposition av ordföranden. Civilingenjör S. Norberg
föreslog därefter, att föreningen skulle uttala sin
tacksamhet till de personer, som oegennyttigt nedlagt ett
stort och förtjänstfullt arbete på det föreliggande
förelagets utformning, och föreningen beslöt i enlighet
härmed att göra ett dylikt uttalande.
Härefter övergick man till huvudpunkten på kvällens
föredragningslista, nämligen diskussion över ämnet
"Automatiska snabbregulatorer i kraftnät".
Förste inledare var tekn. dr F. Dahlgren, som
redogjorde för "Allmänna synpunkter på
snabbreglerings-problemet". Talaren framhöll, att man vid bedömande
av hithörande problem måste taga hänsyn till två från
varandra skilda arbetsuppgifter hos automatiska
snabbregulatorer, nämligen å ena sidan konstanthållandet av
en via? elektrisk storhet, exempelvis spänningen, i en
viss punkt av kraftnätet, och å andra sidan sammanhåll-
ningen av nätet vid inträffande störningar. I
konstruktivt hänseende uppdelades regulatorerna i dylika av
reostattyp resp. av vibrerande typ, varefter lämnades en
kortfattad framställning av de olika typernas egenskaper
med avseende på undertryckande av pendlingar,
snabbhet hos regleringsförloppet, driftsäkerhet,
energiförbrukning, anläggningskostnad etc., varjämte framfördes
några synpunkter beträffande matarmaskinernas
konstruktion och behovet av strömbegränsare i
kombination med snabbregulatorer.
Nästa talare var civilingenjören A. Ritzler, som
redogjorde för "Regulatorer av reostattyp", varvid
framförallt den av firman Brown Boveri tillverkade regulatorn
framställdes till beskådande i ord och bild. Talaren
uppehöll sig även vid en del speciella
tillämpningsområden för denna regulator, exempelvis för
effektreglering och automatisk fasning.
Tredje talaren var dr-ing. A. Ytterberg, på vars lott
fallit redogörelsen för "Regulatorer av vibrerande typ".
Efter en kort historik över de vibrerande
regulatorernas utveckling, enkannerligen den ursprungliga
Tirrill-regulatorn, övergick talaren till beskrivning av den
vibrerande regulatorn, som för närvarande tilldrager sig
största intresse i vårt land, nämligen Aseas regulator.
Med hjälp av kopplingsschemata och kurvdiagram
demonstrerades regulatorns principiella arbetssätt under
olika förhållanden samt lämnades en synnerligen
klargörande framställning av det fysikaliska förloppet
under regleringsprocessen. Speciellt intresise knöt sig till
de konstruktiva finesser, medelst vilka man vid
Asea-regulatorn lyckats begränsa effektförbrukningen till
ytterligt låga värden, samtidigt som pendlingsfriheten
gjorts praktiskt taget fulländad.
Ordföranden framförde föreningens tack till
föredragshållarna och riktade särskilt en lyckönskan till
dr Ytterberg för dennes framgångsrika uppfinnararbete.
Föredragen komma att inflyta i Teknisk tidskrift.
Som ingen talare anmälde sig till diskussion,
förklarades det av ett 60-tal medlemmar besökta sammanträdet
avslutat kl. 22,25, varefter vidtog supé och samkväm
under sedvanliga former.
F. Dn.
E. S. K:s utskott för isolerade ledningar. I den
redogörelse för de elektriska normarbetena under 1929, som
förekom i Elektrotekniks aprilnummer meddelas
bl. a., att utskottet för isolerade ledningar beslutat att
förorda de tyska normerna för isolerade ledningar att
tillsvidare och i princip användas som svenska normer.
Utskottets sekreterare ber oss i anledning härav
meddela, att beslutet givetvis icke innebär, att den svenska
industrien skulle upptaga tillverkning av alla de
ledningstyper, som äro specificerade i de tyska normerna
eller å andra sidan begränsa sin tillverkning till de i
Tyskland normerade ledningarna. Detta vore desto
mindre lämpligt, som vissa i Tyskland förekommande
ledningar icke äro tillåtna i Sverige, medan å andra
sidan behov finnes hos oss för ledningstyper, vilka icke
äro upptagna i de tyska normerna.
Eftersom missförstånd förekommit, må påpekas, att
frågan huruvida en ledning skall användas eller icke
i ett land givetvis icke beror på normerna utan avgöres
av vederbörande myndighet, elektricitetsverk osv.
Normernas uppgift är att reglera tillverkningen av de
ledningar som äro föreskrivna eller tillåtna och stabilisera
dessas kvalitet, huruvida en ledning skall upptagas i
tillverkningen eller ej bestämmes slutligen av industrien
själv.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
