Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5 juli 1930 elektroteknik 189
MODERNA TRANSFORMATORER.
Av E. Stenkvist.
(Forts. fr. sid. 157.)
Kylning.
Dimensioneringen av transformatorerna
sammanhänger på det allra intimaste med frågan om den
till användning kommande kylmetoden, varför det
måhända kan vara berättigat att i första hand
diskutera dessa från konstruktörssynpunkt. Den
totala temperaturstegringen i en transformators
lindningar sammansättas av två temperatursprång,
nämligen dels av temperaturstegringen kylmedium—olja
samt dels av temperaturstegringen mellan lindning
och olja. Avkylningsproblemet sönderfaller sålunda
egentligen i två skilda problem, vilka dock
sammanhänga med varandra. Vi kunna i första hand tänka
på att lindningens totala temperaturstegring är
bestämd genom gällande normer eller
kontraktföreskrifter och uppstår då genast den frågan, huru
denna totala stegring skall uppdelas, dvs. huru stort
temperaturfallet lindning—olja skall tagas i
förhållande till temperaturfallet kylmedium—olja. Denna
fråga återverkar synnerligen kraftigt på utförandet
av transformatorns aktiva delar. Använder man sig
exempelvis vid 60° tillåten stegring av
lindningstem-peraturen i ett fall av en uppdelning av 10° -f- 50°, i
ett annat fall av uppdelningen 20° -f- 40° för
lindningar över olja resp. olja över kylmedium, kunna
nämligen strömtätheterna i lindningarna i senare
fallet, enär tillåtna temperaturfallet för lindningarna
är dubbelt så stort, uppökas med ett belopp
varierande mellan 40 och 100 %, beroende på i vilken ut-
sträckning kylytorna reduceras, då
kopparsektionerna minskas, och detta betyder givetvis, att en i
motsvarande mån mindre och billigare
transformator-kärna kan väljas. Emellertid finner man att en
dylik åtgärd försvårar dimensioneringen av
kylappa-raten, i det att densamma måste tagas större ej
endast med anledning av de vid de högre
påkänningarna uppträdande större förlusterna utan även på
grund av att dessa förluster skola bortföras vid en
lägre temperaturstegring på oljan. Det gäller
sålunda att på ekonomiskt bästa sätt avväga de båda
temperaturfallen mot varandra, och saken ligger
givetvis i stort sett så till, att det är av fördel att
utföra transformatorer med relativt låg
temperaturstegring i oljan i de fall, då effektiva och billiga
kylanordningar komma till användning, under det att
transformatorer med dyr kylapparat lämpligen böra
utföras med låga strömtätheter i lindningarna och
hög temperaturstegring på oljan. Ävenså torde det
vara tydligt, att varje framsteg, som göres på
kyltekniken område, omedelbart återverkar på
dimensioneringen av ej endast kylapparaten utan direkt
på dimensioneringen av hela transformatorn. Det
kan i detta sammanhang vara av intresse att från
denna synpunkt jämföra de olika existerande
kyl-metoderna med varandra. De utföringsform er, som för
närvarande kunna förekomma, kunna indelas i två
huvudgrupper. Till första gruppen hänföras
själv-kylda transformatorer med släta och korrugerade
lådor, _ vidare lådor med yttre kylrör (fig. 17) samt
transformatorer med löstagbara radiatorer (fig. 18),
Fig. 17 S.älvkyld transformator med yttre kylrör.
Fig. IS. Självkyld transformator med kamllänsradiatörer,
21 000 kVA—132 kV.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
