Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-198
teknisk tidskrift
1 febr. 1930
nw
M5
3,5
fl: varoktighetsdiagrom för oktiv effekt.
fl: Samtidig beiastningskurva för reaktiv effekt.
C ■■ Ungefärlig medeikurva för reaktiv effekt.
D ■■ Varaktighetsdiagram för reaktiv effekt.
so loo
Fig. 6. Anslutning: större stad.
nw
ri3
/)-. Moraktighetsdiogrom för aktiv effekt.
B: Samtidig belastningskurva för reoktiv effekt.
C ■■ Ungefärlig medelkurva for reoktiv effekt.
D: Varoktiqhetsdiogrom för reoktiv effekt.
tim.
Fig. 8. Anslutning: samhällen, distributionsföreningar, industri och
gruvor. Kraftstationer sammanlagt ca 3 000 kW.
MW
MS
fl: Varoktigh&tsdiagram för oktiv effekt.
B: Samtidig belostninqskurva för reaktiv effekt.
C : Ungefärlig medelkurva för reoktiv effekt.
D : Varoktighehdiogrom för reaktiv effekt.
O 50
Fig. 9. Anslutning: omkring hälften industri och hälften
distributionsföreningar och samhällen.
MW
r>s
Fig. 7. Anslutning: två tredjedelar mek. verkstadsindustri och en
tredjedel stad.
fig. 5 framgår, att den reaktiva belastningen vid
industribelastning är ungefär konstant. Av fig. 6
finner man, att vid samhällsbelastning den reaktiva
belastningen sjunker vid de högre aktiva effekterna,
tydligen beroende på minskad motor- och ökad
be-lysningsbelastning, till en del kanske även på ökat
spänningsfall. Av fig. 8 framgår vilka stora
variationer, som kunna uppstå i den reaktiva belastningen,
då synkronmaskineri av någon betydenhet är
anslutet till linjen. Den intresserade torde för övrigt finna
åtskilligt av intresse vid ett närmare studium av
kurvorna.
Vill man få en uppfattning om sambandet mellan
den reaktiva och aktiva belastningen, kan man
lämpligen utgå från medelkurvan för den reaktiva
belastningen. Avsätter man alltså kS-värden från
medel-kurvan och motsvarande kW-värden och
sammanbinder de erhållna punkterna, får man en kurva, som
anger sambandet. För att få direkt jämförbara kurvor,
a
’: Varoktighetidiagram för aktiv effekt.
: Samtidig belostningskurva för reoktiv effekt.
■■ Ungefärlig medelkurva för reoktiv effekt.
Moraktighetsdiogrom för reoktiv effekt.
Fig. 10. Anslutning: omkring hälften industri och hälften
distributionsföreningar och samhällen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
