Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-216
teknisk tidskrift
1 febr. 1930
äro än så länge lämnade utan namn: reluktans,
reluk-tivitet, permeans och permeabilitet. Detta är
emellertid enheter, vilkas namn utan svårighet kunna
undvaras av elektroteknikerna.
En magnetisk enhets nam,n i det praktiska
måttsystemet.
I överensstämmelse med den italienska kommitténs
förslag av år 1927 antog subkommittén enhälligt en
praktisk enhet för den magnetiska fluxen <p med
värdet 108 cgs, och med namnet "pramaxwell".
Förstavelsen "pra" kan betraktas som en förkortning
av adjektivet praktisk (engelska: practical, franska
pratique).
Man enades också om den generella tillämpligheten
av förstavelsen "pra" för härledning av praktiska
enheter ur motsvarande cgs-enheter.
Det påpekades senare, när subkommitténs beslut
granskades av huvudkommittén, att "pramaxwell"
enligt ovanstående definition var en till storlek och
namn fullt bestämd enhet, rörande vilken
missförstånd eller förväxling icke kunde uppstå; om man
försökte bilda praktiska enheter ur de återstående
magnetiska cgs-enheterna, vore förhållandet
annorlunda. Missförstånd och förväxling kunde uppstå vid
användning av "pragilbert", "praörsted" eller
"pra-gauss". Detta kommer sig därav, att det för
närvarande finns åtminstone tre kända "praktiska"
måttsystem: dessa äro a) Maxwell’s kvadrant —
10—ngram — sekund system, b) Giorgi’s meter —
kilogram — sekund system och c) Dellinger’s,
Bennett’s, Karapetoff’s och Mie’s centimeter —
ÎO7 gram — sekund system. Dessutom yrkas för
vart och ett av dessa system ibland på
"rationalisering" i modern teknik, genom flyttning av faktorn
4 n från den magnetomotoriska kraften till
reaktansen. Det skulle alltså finnas minst två möjliga
värden för "pragilbert" och sex möjliga värden för
"pra-gauss". Under sådana förhållanden synes det
önskvärt att för närvarande begränsa namnen för de
praktiska magnetiska enheterna till "pramaxwell",
vad förstavelsen "pra" angår. "Amperevarv" är
givetvis en praktisk enhet för den magnetomotoriska
kraften, använd sedan gammalt och fullt entydig.
Enhet för frekvens.
Det föreslogs av den tyska nationella kommittén
att "hertz" skulle antagas som internationellt namn
för frekvensens enhet, med värdet 1 period per
sekund, men det visade sig omöjligt att uppnå allmän
anslutning till förslaget, som därför remitterades till
subkommittén för vidare utredning.
Reaktiva enheter i samband med växelströmskretsar
och -system.
Namnet "var" blev på förslag av den rumänska
nationella kommittén antaget för den praktiska
enheten för reaktiv effekt i växelströmskretsar och
-system. Detta namn "var" kan betraktas som en
förkortning av det franska uttrycket
"volt-ampère-reactif" dvs. reaktiv voltampere. Den vanliga rät-
vinkliga triangeln som diagram för
växelströms-effekten får sålunda anses hava basen graderad i
watt, höjdlinjen i var och hypotenusan i voltampere.
Ur "var" härledes på vanligt sätt "kilovar" som
är 1 000 var och som kan förkortas till "kvar". På
liknande sätt ger produkten av var och timme
enheten "vårtimme", som i förkortning kan skrivas
"varh", liksom "kilovartimme" kan skrivas i formen
"kvarh".
Det föreslogs att man för reaktiv effekt skulle
antaga storhetsnamnet "hormanans" (franska:
horma-nance), härlett från ett grekiskt verb som betyder
uppegga (jfr "excitation"); men förslaget föll och
frågan lämnades öppen för vidare studium. Man
beslöt i stället att tillsvidare behålla benämningen
"reaktiv effekt". Effekttriangeln har alltså aktiv
effekt till bas, reaktiv effekt till höjd och skenbar
effekt till hypotenusa.
Effektfaktorns definition vid sinusformad växelström.
I överensstämmelse med den rumänska nationella
kommitténs förslag beslöts, att effektfaktorn i ett
växelströmsnät vid sinusform och i
fortfarighetstillstånd skulle definieras som talvärdet av
P
W+K’
uttryckt som ett bråk eller i procent; P är här
systemets totala aktiva effekt i watt och Pq systemets
totala reaktiva effekt i var.
Effektfaktorns definition vid enfasig, icke
sinusformad växelström.
För det allmänna fallet, när växelströmmen icke
är sinusformad, beslöt man att tillsvidare definiera
effektfaktorn i ett enfassystem som talvärdet av
uttrycket
P
där P är den aktiva effekten i watt och E • l är den
skenbara effekten uttryckt som produkten av
spänningen E i voit och strömmen Z i ampere.
En del andra frågor rörande reaktiva komponenter
i det generella fallet, vid icke sinusformad
växelström, hänskötos till subkommittén för vidare
diskussion, liksom vissa feltolkningsmöjligheter vid
användning av nuvarande elektriska och magnetiska
enheter. En förhoppning uttalades, att uppdykandet
i den elektriska litteraturen av förhastade och mindre
välbetänkta nya enheter skulle förebyggas genom
IEC-subkommitténs för "E & M U & M" verksamhet;
till denna kommitté kunna de nationella
kommittéerna med fördel hänvända sig för internationell
diskussion av sådana frågor.
De beslut som fattades av "Sub-committee on
Electric and Magnetic Units and Magnitudes" granskades
och godkändes enhälligt av huvudkommittén,
kommitté nr 1 för nomenklatur, och inrapporterades
vidare till IEC:s plenarsammanträde i Oslo den 9 juli
1930, där de likaled’es enhälligt antogos.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
