- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1930. Skeppsbyggnadskonst /
16

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

16

TEKNISK TIDSKRIFT

15 FEBR. 1930

Tyskland. Plenarsammanträden hava ägt rum den 2, 3
och 9 december. Under mellantiden hava av
konferensen tillsatta kommittéer hållit dagliga sammanträden,
överläggningarna hava resulterat däri, att konferensen,
i syfte att befordra sjöfartssäkerheten genom gemensam
överenskommelse om upprättande av enhetliga principer
och regler för lastlinje å fartyg i Östersjön, antagit ett
antal rekommendationer att överlämnas till
vederbörande regeringar.

Sålunda rekommenderar konferensen, att varje
regering måtte vidmakthålla förefintliga bestämmelser om
lastmärke eller, där sådana icke finnas, snarast möjligt
utfärda dylika av innehåll, att fartyg, som nyttjas till
handelssjöfart för befordrande av gods eller passagerare
i internationell trafik, icke må vara överlastade.

Såsom allmän regel föreslår konferensen, att fartyg,
till ledning för tillsynen å nedlastning, skall vara
försett med lastmärke ävensom fribordscertificat. Såsom
undantag från denna regel föreslås emellertid rätt för
vederbörande myndighet att befria fartyg med en
bruttodräktighet understigande 100 ton från skyldigheten
att vara försett med lastmärke och fribordscertifikat,
under förutsättning av praktisk kontroll å lämplig
lastning är annorledes garanterad och att fartygets minsta
tillåtna fribord är angivet i en officiell handling, som
förvaras ombord.

De åsyftade lastmärkesreglerna skola icke gälla för
fartyg, som under loppet av sin resa icke vare sig
avlägsna sig mera än 15 sjömil från närmaste land eller
tillryggalägga mera än 30 sjömil under färd mellan två
i angränsande länder belägna hamnar.

Vidare föreslås, att lastmärke skall fastställas med
tillämpning av de i vederbörande land gällande regler.
I de länder, varest hittills inga regler existera, som avse
Östersjön, rekommenderas vederbörande regeringar att
utfärda föreskrifter åtminstone likvärdiga med de
mi-nimibestämmelser, som nu äro i kraft i något av de
andra länderna.

Konferensen rekommenderar vidare, att utfärdandet
och ikraftträdandet av lastlinjebestämmelser icke måtte
uppskjutas längre än till den 1 januari 1932. Det
förut-sättes, att skyldigheter, som må uppkomma genom
antagande av de principer, som konferensens
rekommendationer innehålla, må anses fullgjorda genom
undertecknande och ratificering av en internationell
konvention i ämnet, därest en dylik framdeles bliver allmänt
antagen, ävensom att sagda åtaganden icke skola på
något sätt hindra anslutning till en sådan konvention.

Slutligen rekommenderar konferensen, att hittills
vid tillämpning av lastlinjeregler t. e. i Danmark, Norge
och Tyskland gjorda praktiska erfarenheter skola tagas

1 betraktande, när lastlinjeregler framdeles kunna
komma att upprättas genom internationell
överenskommelse antingen för hela världen eller begränsade delar
därav.

Världsskeppsbyggeriet vid årsskiftet 1929—30. Enligt

Lloyd’s Registers statistik var vid slutet av december
ett handelstonnage om 798 fartyg med 3110 880 brt
under byggnad i världen, vilket jämfört med 741 st. om

2 817 339 brt vid III. kvartalets slut i fjol betyder en
ökning av ca 293 500 brt. Jämfört med motsvarande
siffror vid föregående årsskifte är ökningen närmare
en halv million brt. Byggnadstonnaget utgjordes av
(siffrorna inom parentes äro motsvarande vid III.
kvartalets slut):

Procent av
Bruttoregisterton totaltonnaget

339 (304) motorfartyg 1737 834 (1 531 753) 55,8 (54,3)

418 (411) ångare 1350 383 (1275 019) 43,5 (45,3)
41 ( 26) segelskepp o.

pråmar 22 663 ( 10 567) 0,7 ( 0,4)

Lloyds statistik medtagér blott fartyg om minst 100
brt storlek. Fördelningen på de olika länderna är:

Storbritannien o. Irland 356 (341) 1560 254 (1448 355)
Tyskland.............. 74 ( 66) 253 256 ( 235 499)
52 ( 55) 231 934 ( 224 029)
24 ( 23) 183 570 ( 156 810)
Förenta staterna ...... 46 ( 28) 179 062 ( 112 010)
Frankrike ............ 21 ( 19) 167 177 ( 135 776)
Ryssland .............. 40 ( 37) 121 069 ( 112 073)
Danmark .............. 27 ( 19) 104 859 ( 80 855)
26 ( 31) 98 440 ( 111 427)
34 ( 36) 77 919 ( 69 834)
24 ( 25) 42 873 ( 32 370)
11 ( 13) 39 227 ( 45 137)
Brittiska besittningar .. 37 ( 32) 24 645 ( 33 973)
7 ( 7) 15 220 ( 11 440)
9 ( 1) 4 890 ( 1 550)
4 ( 7) 4 370 ( 6 076)
Lithauen .............. 3 ( —) 1 170 - )
2 ( —) 820 - )
Brasilien .............. 1 ( 1) 125 125)

Storbritannien företer en betydande ökning,
ehuru den brittiska anparten (inkl. kolonierna) av
världsbyggnadstonnaget är denna gång blott 51,0 % mot
52,5 % ett kvartal tidigare. Den mest anmärkningsvärda
ökningen faller på Förenta staterna, men även
Frankrike, Japan och Danmark hava nu
betydligt större byggnadstonnage. Sverige visar rätt
stor minskning, vilken dock måste vara skenbar och
tillfällig, eftersom vårt lands varv f. n. hava osedvanligt
gott om beställningar.

Tanktonnaget under byggnad bestod av 85 fartyg om
627 756 brt mot 53 st. om 400 913 brt vid III. kvartalets
slut; således en ökning med icke mindre än 57 %.

Under fjolårets IV. kvartal sjösattes i de statistiken
omfattande länderna 297 fartyg om 843118 brt (237 st.
om 715 372 brt under III. kvartalet), bestående av:
175 ångare om 436 613 brt [51,8 %]

100 motorfartyg „ 393 327 „ [46,6 %]

22 segelskepp ocli pråmar „ 13178 „ [ 1,6 %]

Dessa voro fördelade på följande sätt:
Storbritannien och Irland... 134 fartyg om 472 938 brt

Holland .................... 24 „ „ 63 677 „

Japan ...................... 11 „ „ 53 505 „

Förenta staterna ........... 25 „ „ 39 528 „

Tyskland .................. 17 „ „ 37 915 „

Frankrike .................. 5 „ „ 31 700 „

Sverige .................... 11 „ „ 28 111 „

Danmark ................... 9 „ „ 25 980 „

Spanien .................... 3 „ „ 25 000 „

Italien ..................... 11 „ „ 20 734 „

Norge ...................... 10 „ „ 19 749 „

Brittiska besittningar ...... 25 „ „ 12 266 „

Ryssland ................... 6 „ „ 8 190 „

Belgien .................... 1 „ „ 2 275 „

Kina ....................... 2 „ „ 1070 „

Danzig ..................... 1 „ „ 200 „

Lithauen ................... 1 „ „ 160 „

Estland .................... 1 „ „ 120 „

Anmärkningsvärt är att Holland även detta
kvartal kommer närmast Storbritannien ifråga om sjösatt
tonnage. Rysslands sjösatta tonnage är påfallande
litet i jämförelse med dess uppgivna byggnadstonnage.

Det under IV. kvartalet påbörjade tonnaget utgjordes
av 300 fartyg om 976 504 brt (225 st. om 660 693 brt under
III. kvartalet), bestående av

111 motorfartyg om 526 357 brt [54,0 %]

164 ångare „ 435 431 „ [44,5 %j

25 segelskepp och pråmar „ 14716 „ [ 1,5 %]

Under byggnad varande sjömaskiner vid årsskiftet
voro:

430 oljemotorer om 1 501 923 ihk.

373 kolvångmaskiner „ 539 570 ihk.
59 ångturbiner „ 509 880 ahk.

Uppgifter angående det senare maskinslaget saknas
även denna gång från Tyskland.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:10:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1930s/0018.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free