Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16 AUG. 1930
SKEPPSBYGGNADSKONST
63
införes en stolpe, som fastlåses medelst en konisk
pinne, vilken i sin grövre ände plomberas med
blypropp.
Genom användande av patentschackel kan hela
kättinglängan utföras av lika dimensionerade länkar,
och en synnerligen jämn vandring utan brytningar
över kabellarieskivan erhålles. Kenterschacklar
utförda av smidesjärn hava under många år varit i bruk
inom tyska handels- och krigsmarinen, och
konstruktionen har visat sig utomordentligt tillförlitlig.
TVÅ NOMOGRAFISKA LÖSNINGAR AV
HÄSTKRAFTANTALET OCH PROPELLERDIAMETERN FÖR
MOTORBÅTAR VID VISS FARTHASTIGHET.
Av ingenjör K. Theodor Åsberg.
Med Afonasieffs formel för erforderligt hästkraftantal
vid given fart som utgångspunkt, har bildats en formel
för sjögående motorbåtar av följande utseende:
10
v 3 = 57,5 N,
V B.
L*_
vari v = farhastigheten i knop.
Ne — motorns effektiva hästkrafter.
L = längden i meter i vattenlinjen.
B = bredden „ „ „ „
I) = deplacementet i ton.
För den, som har att uträkna vilken fart en viss båt
kan uppnå med en given motor, kan det äga sitt intresse
att snabbt kunna lösa denna formel samt överblicka
hurusom de olika faktorerna påverka resultatet.
Denna överskådlighet uppnås kanske enklast genom
att lösa formeln nomografiskt, varför här i korthet gives
en anvisning på huru en nomografisk bild av denna
formel uppstår samt huru ur densamma resultatet kan
avläsas.
Om vi betrakta figur 1, så se vi att längst till vänster
är bredden B i meter avstucken på en logaritmisk skala.
Linjen är förlängd nedåt samt indelad i millimeterskala
och utgör en produktlinje, varom senare. Nästa vertikala
linje är till sin övre del återigen en produktlinje, då
däremot den nedre delen upptar farhastigheten i knop
i logaritmisk skala.
De därpå följande linjerna föreställa återigen i
logaritmisk skala deplacementet i ton och längden i meter
samt som fortsättning på samma linje hästkraftantalet
jämväl i logaritmisk skala.
Om vi nu beteckna t. e.
så är detta ju i annan form
1 zB 21g B
eller enkare lg y — lg x + lg z.
Enligt nomografien kan denna ekvation lösas med
tillhjälp av tre parallella linjer på följande sätt.
På en vertikal linje avstickes i godtycklig logaritmisk
skala B i meter. Jag har valt en skala, (fig. 1 liksom
fig. 2 äro här reproducerade i halv storlek från
författarens original), där lg 4 = 50 mm. På ett godtyckligt
avstånd från linjen för breddernas logaritmer, drages
en annan parallell vertikal linje. På denna linje
avstickas så logaritmerna för deplacementet, respektive
längden i sådan skala, att önskvärd noggrannhet
vinnes och en viss naturlig proportion till U-linjens längd
iakttages.
Om vi nu skola bilda produkten
\JB IP ,
så uppsöka vi på S-linjen vårt givna B och på D-linjen
det antagna deplacementet. Sammanbinda vi dessa
punkter med en rät linje, så kunna vi i
skärningspunkten mellan denna linje och en med B och D parallel!
avläsa produkten, då skalan
ny linje — produktlinjen
är oss känd.
Läget av denna linje bestämma vi t. e. genom villkoret
vilket vi lösa så, att vi förena punkterna B = 2 och
Z) = 1 sinsemellan, så ock B — 1 och D = 1,415.
Skärningspunkten ger oss den punkt, varigenom
produktlinjen går parallellt med B och D.
Skalan, varmed produkten uppmätes, fås återigen
genom att på denna produktlinje bestämma först
punkten 1 eller rättare lg 1. Denna punkt få vi ur villkoret
yr • y/l* = 1,
dvs. skärningspunkten mellan produktlinjen och en linje
genom B = 1 och D = 1 giver begynnelsepunktens läge.
Den andra punkten på produktlinjen må vara
3,TT 3.—
V2 • yl =1,26
Uppmäta vi nu avståndet mellan lg 1,26 och lg 1 och
få detta till a mm så är den Iogaritmiska skalan
a
t = T—–t—- mm.
lg 1,26 — lgl
Logaritmen 10 ligger alltså på detta avstånd från
begynnelsepunkten lg 1.
J^t.n
[-H-3-]
{+H-
3+} -
K-
1.S–
o*
–o,S –0,7
O. i
+
7 ’
%
9
‡
4o
±
9
-io
ii
ii
it
tv
-ir
/è
n
15
|S;?
0,£-
I
T
_L o, i.
AT
T
-Ht
So
Fig. 1.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
