Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
92
TEKNISK TIDSKRIFT
15 FeBr. 1930
t-er..................<«>
För det följande ha vi även behov av en relation
mellan nt och n1 (vid samma propeller), vilken kan
erhållas genom att dividera (8) med (9):
=Vi..................<i7>
eller
nx = VnoU? .................. (18)
Genom division av (12) med (11) och med
användande av (17) erhålles
£ C;)’ !:•...............<->
gällande en och samma propeller.
Exempel 1. Om vi som sifferexempel taga
nA 0,8, dvs. = 1,25
n0 ’ ’ nx
blir D1 = ( 1,25)0’6 ■ D0 = 1,143 • D0
och S1 = (1,25)°^ • s0 = 1,093 • s0
gällande konstant axeleffekt.
Exempel 2. Om vi vid konstant axelmoment utgå ifrån
= 0,7
n0
blir Dx =(±J’.D0== I,io3-D0
och Sj = (0,7)0’4 • S0 = 0,8t>7 • S0.
Motsvarande om vi tänka oss propellermoment-
M n
karaktäristikan utdragen till kurvan 0 blir
n
nl = \Jn0 n 12 = n0 y/0,72 = 0,788 • n0,
varav enligt (15)
/ 1 \0,4
S = -— • S0 = l,ioo • S0
V0,788/
Ekv. (15) anger variationen av i förhållande
till S0 vid olika värden av n1 i förhållande till n0.
Är n1 << n0 blir Sn samtidigt som D0
enligt ekv. (13). Öra n1 >> n0 äger det motsatta
förhållandet rum. I fig. 16 (nedre figuren) är
variationen av St vid konstant axeleffekt angiven genom
kurvan S0 M .
Ekv. (16) anger variationen av St (motsvarande
konstant axelmoment) i förhållande till S0 vid olika
värden av ny i förhållande till n0. Är nx<^n0 blir
So samtidigt som propellerdiametern >> D0
enligt ekv. (14). I fig. 16 (nedre figuren) är varia-
/ n \0’4
tionen av S angiven genom kurvan S0 (—) .
W
Det kanske bör påpekas att de nu erhållna
resultaten gälla generellt1, dvs. inom varje propellerform,
men naturligtvis ej från propellerform till
propellerform. Som förut antytts blir S0 motsvarande givna
värden åt M0 och n0 större ju mindre
stigningsförhållandet tages.
Ovanstående undersökningar ge oss omedelbart en
möjlighet till direkt jämförelse mellan de tryckkrafter
(vid dragning i kaj), som kunna påräknas i de två
i I fig’. 16 antydes detta genom det med klammer []
försedda koordinatsystemet.
fall till ordnande av propellerproblemet vid
bogserbåtar (och isbrytare), som berörts i det föregående
och som äro karaktäriserade av fig. 11 resp. fig. 13.
Yi förutsätta en viss panna-maskinkombination,
vars momentkaraktäristika har brytpunkten vid
varvantalet n0, dvs. n0 är det lägsta varvantal vid vilket
maximieffekt kan uttagas ur maskinen. Vi utgå från
fallet enligt fig. 13, dvs. varvantalet vid dragning i
kaj = n0 och beteckna propellerdiametern med D0
och tryckkraften med S0. För det andra fallet enligt
fig. 11 (då varvantalet vid lättgång = n0) skola vi
använda den förut omnämnda medelsiffran 0,7 för
förhållandet mellan varvantalen vid dragning i kaj
och vid lättgång. Vi befinna oss då tydligen i det
ovan lämnade sifferexemplet 2, varför resultatet blir:
Fall enligt fig. 13: propellerdiameter — D0,
tryckkraft = S0,
Fall enligt fig. 11: propellerdiameter — 1,153 • D0,
tryckkraft = 0.867 • S0.
Förutsättningen är här att propellrarna äro
likformiga. Propellertryckkraften i senare fallet är som synes
13,3 % mindre än i det förra fallet. Det kan
emellertid inträffa att utrymmet tillåter en diameter D0 men
att den 15 % större diametern i senare fallet är för
stor. Man måste då i senare fallet taga en propeller
med större stigningsförhållande än i förra fallet, vilket
kommer att ha till följd att tryckkraften blir
ytterligare reducerad i förhållande till S0.
Sifferexemplet 1 visar fördelen ur
tryckkraftsyn-punkt av att sänka varvantalet vid dragning i kaj
—-men med bibehållen full effekt. Sänkes n0 20 %,
ökas, som synes, tryckkraften 9 % (om den 14 %
ökade diametern kan tolereras).
Förhållandena vid utväxling.
Av ovanstående undersökningar kunna vi även
något överblicka huru förhållandena komma att
gestalta sig, då en utväxlingsanordning förefinnes
mellan maskinaxeln och propelleraxeln.
Om man utgår från en viss given axeleffekt, synos
av fig. 16, att propellertryckkraften blir större, ju
lägre n0 tages (antingen man befinner sig i fallen
enligt fig. 11 eller enligt fig. 13). Å andra sidan är
det vid direktkoppling tydligt [se ekv. (1)] att
maskinen ur utrymmessynpunkt blir allt större och därmed
tyngre och i allmänhet dyrare, ju lägre n0 väljes. Det
som ur maskinsynpunkt begränsar n0 nedåt är
därför utrymmes-, vikt- och prishänsyn.
Om man för en viss effekt har måst stanna vid ett
visst varvantal n0 å maskinaxeln, är det tydligt att
man genom nedväxling mellan maskinaxeln och
propelleraxeln kan arbeta med ett lägre varvantal på
M n
momentkurvan * 0-0 och därigenom erhålla ett större
n
axelmoment än vid direktkoppling med därmed
följande ökning av tryckkraften. Emellertid växer
propellerdiametern i samband därmed, och det kan
därför inträffa att den blir för stor ur utrymmessynpunkt.
Man måste då genom val av större
stigningsförhållande reducera diametern, varmed följer en
reducering av tryckkraften. Ökningen av tryckkraften blir
därigenom ej så stor, som den annars skulle ha blivit.
Vidare måste man räkna med att*
utväxlingsanord-ningens organ å propelleraxeln torde växa både med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
