Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
25 jan. 1930
VÄG- OCH VATTENBYGGNADS KON ST
125
Fig. 1. Tullämbetsbyggnaden i Stuttgart. Plan av bottenvåningen.
av hålrumsbjälklag kan man uppnå en icke oväsentlig
viktbesparing och därmed minska
grundläggningskostnaderna.
De åtgärder som erfordras för ljuddämpning och
värmeisolering äro desamma vid båda byggnadssätten.
Massiva bjälklag äro från ljudisoleringssynpunkt
mindre önskvärda; man föredrar för detta ändamål
hålrumsbjälklag med plana underytor.
Inbyggnaden av ledningar för vatten, gas, elektricitet,
värme, ventilation, telefon, avlopp osv. erfordrar i båda
fallen särskilda åtgärder för undvikande av håltagningar
och liknande svårigheter. I båda fallen måste man
uppgöra noggranna ledningsplaner före byggnadens
påbörjande.
Vid stålskelettbyggnader inläggas numera ledningar
till största delen före inbetoneringen av stålskelettet.
Genom anordnande av rymliga ledningsschakt i vilka
ledningarna tillsammans ledas uppåt, genom
horisontalt löpande ursparingar längs korridorer och väggar
såväl som genom utnyttjning av hålrummen i
bjälklagen förminskas svårigheterna att indraga ledningar
även efter byggnadens fullbordande. Dessa åtgärder
medföra även den fördelen att ledningarna icke bliva
synliga samt vidare att ledningarna bliva lätt
tillgängliga för eftersyn och ändringar.
Ändringar och förstärkningar äro möjliga såväl i
Fig. 2. Längdsektion.
stålskelett- som i järnbetongbyggnader men svåra att
genomföra och dyra. Enär vid affärshus och fabriker
omläggningar av driften ofta förekomma och icke kunna
undvikas, bör man redan vid planeringen taga hänsyn
till att mellanväggar etc. lätt böra kunna flyttas;
bärande mellanväggar böra undvikas.
Planmässig förberedelse av byggnadsarbetet är av
allra största betydelse, särskilt gäller detta
stålskelettbyggnader, som väl planerade kunna utföras på kortare
tid än betongbyggnader. Det mera krävande arbetet på
byggnadsplatsen vid betongbyggnad uppväges till stor
del av den för verkstadsarbetet erforderliga tiden vid
stålskelettbyggnad. Under det att vid betongbyggnad
byggnadsarbetet är koncentrerat till byggnadsplatsen
och detaljändringar under arbetets fortgång ännu äro
möjliga ligger stålskelettbyggnadens tyngdpunkt i
verkstaden. Av det sagda framgår att man icke utan vidare
kan tala om den tekniska och ekonomiska
överlägsenheten hos det ena eller andra byggnadssättet. I varje
särskilt fall måste för- och nackdelar vägas mot
varandra och jämförande kostnadsberäkningar utföras.
Blott vid byggnader över 10 våningar kan i allmänhet
stålskelettbyggnaden anses överlägsen
järnbetongbyggnaden.
Såsom exempel på modern tysk höghusbyggnad
redogör författaren för tullämbetsbyggnaden i Stuttgart
utförd i järnbetong. Byggnaden består av en femvånings
huvudbyggnad (kontorsbyggnad) och ett långsträckt,
f. n. trevånings, vid full utbyggnad femvånings
lagerhus med förtullningshall (fig. 1—3).
Kontorsbyggnaden, 20 m bred, 28 m lång och 18 m
hög inrymmer i undervåningen lagerrum. Det i första
utbyggnaden 20 m breda, 55 m långa och 10 m höga
lagerhuset inrymmer i undervåningen lagerrum, i
bottenvåningen en 1 000 m2 tullhall m. m.
Hela byggnaden är utförd av järnbetong med
dilatationsfogar på 25—28 m inbördes avstånd.
Kontorsbyggnaden har hålbjälklag med plan undersida, konstruerade
för 250 kg/m2 nyttig last. Lagerhuset har planbjälklag
("Pilzdecken") för 1 000 kg/m2 nyttig last. Ytterväg-
Fig. 4. Lagerhusets bottenvåning.
M j||| " ’
Fig. 3. Tvärsektion genom lagerhuset.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
