Teknisk Tidskrift / 1931. Elektroteknik / 1 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1. Jan. 1931 - Theodor Björgerd: Sydsvenska kraftaktiebolagets överföringssystem och elektriska ny anläggningar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

HÄFTE 1 JAN. 1931



INNEHÅLL: Sydsvenska kraftaktiebolagets överföringssystem och elektriska ny anläggningar, av Theodor Björgerd.
– Högfrekvensugnen ur elektrisk anläggningssynpunkt, av J. Österberg.
– Högfrekvensugnar; några experimentella forskningsresultat, av Joh. Härden.
– Notiser. – Litteratur. – Föreningsmeddelanden.

SYDSVENSKA KRAFTAKTIEBOLAGETS
ÖVERFÖRINGSSYSTEM OCH ELEKTRISKA NYANLÄGGNINGAR.[1]

Av THEODOR BJÖRGERD.

Utbyggda kraftverk.

Sydsvenska kraftaktiebolagets och dess
dotterbolags distributionsområde omfattar i det närmaste
Sveriges sju sydligaste län. Kraften produceras i
19 st. vattenkraftstationer med en installerad
generatoreffekt av 105 000 kVA samt i 2 st.
värmekraftstationer med en sammanlagd generatorstorlek av
27 500 k VA, varjämte Ormastorpscentralen (tillhörig
Höganäsbolaget) levererar värmekraft från en
generator å 7000 kVA. Energiproduktionen torde under
år 1930 komma att röra sig om minst 400 mill. kWh.
För distribution av denna energi finnes ett
omfattande ledningssystem, genom vilket alla dessa
kraftstationer arbeta i parallell. Samarbete äger
dessutom rum med ett flertal andra kraftföretag, av
vilket det största inom landet är Smålands
kraftaktiebolag.

Inom några månader kommer förbindelse även att
erhållas med Yngeredsforsbolaget genom en under
byggnad varande kraftledning.

Samköming och kraftutbyte förefinnes också med
Danmarks största kraftföretag N. E. S. A.
(Nordsjællands Elektricitets & Sporvejs A. S.) och
Köpenhamns elektricitetsverk. På sistnämnda plats
finnes ett större värmekraftverk, c:a 70 000 kW, som
vid behov kan komplettera kraftbolagets egna
ångcentraler. Det på detta sätt sammankopplade
ledningsnätet sträcker sig från Falster i Danmark
längst i söder till Västervikstrakten längst i norr
och förbindelseledningen har en längd av c:a 450 km.

Huvudparten av vattenkraftverken äro belägna vid
Lagan, varest f. n. 7 st. stationer å tillsammans
82 800 kVA äro utbyggda. Det senast fullbordade av
dessa är Karseforsen, över vilket en mera detaljerad
beskrivning senare skall lämnas. Den i
Lagastationerna producerade energien sammanföres till en
central fördelningsstation vid Knäred, varifrån kraften
vidare distribueras.

Kraftledningssystemet.

Såsom grundstomme för kraftledningsnätet tjänar
ett system stamlinjer för 132 kV spänning, vilka
utgå från den centrala fördelningsstationen i Knäred.
De viktigaste belastningspunkterna äro belägna vid
följande platser (se kartan, fig. 1): 1:o) Mörarp i
närheten av Hälsingborg, varifrån ledningarna till
Danmark avgrena, 2:o) Malmö, 3:o) Torsebro med
förbindelselinjerna till Hemsjö och Finsjö-systemen.
Samtliga dessa platser äro medelst stamlinjerna för
132 kV förbundna med kraftverken i Lagan och
Knäreds fördelningsstation. Vid de tre ovannämnda
ställena nedtransformeras spänningen till c:a 50 kV
genom utomhus uppställda trefas transformatorer.
Stamlinjerna med tillhörande transformatorstationer
hava tagits i drift vid årsskiftet 1929–30. Till dessa
huvudlinjer äro anslutna tre olika fördelningssystem,
nämligen: Knäredsystemet, Hemsjösystemet och
Finsjösystemet.

De olika fördelningsområdena äro visserligen alla
elektriskt sammankopplade genom kraftledningarna
men statiskt skilda åt genom dubbellindade
transformatorer. Denna anordning har vidtagits för att
elektriska störningar inom en del av ledningsnätet så
litet som möjligt skola påverka övriga
anläggningsdelar. Erfarenheten har också till fullo bevisat
lämpligheten av detta arrangemang. I det följande
skola de olika ledningssystemens elektriska
egenskaper något närmare beskrivas.

132 kV systemet köres f. n. med direkt jordad
nollpunkt i multipeljordning. Sålunda äro
transformatorernas nollpunkter direkt jordade i Karsefors,
Knäred, Mörarp, Torsebro och Malmö.
Transformatorerna äro emellertid utförda med samma isolering
av nolluttagen som för huvuduttagen, så att senare
övergång till fullt isolerat system utan vidare låter
sig göra, ifall det direkt jordade systemet skulle visa
sig vara olämpligt. Till förhindrande av
ljudstörningsverkan å telefonerna, vilka särskilt vid
multipeljordning kunde befaras göra sig starkt märkbara,
hava följande åtgärder vidtagits. För undertryckande

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>