Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2. Feb. 1931 - G. Swedenborg: Undersökningar beträffande ömsesidiga induktionen mellan parallella, i ändpunkterna jordade ledningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7 FEBR. 1931
ELEKTROTEKNIK
23
märlindning erhåller ett
spänningsfall om l m V pr cm i vardera
av de båda, vid mitten förenade
bryggtrådarna. Anordningen kan
sålunda vid kompensationsmätningar
betraktas som en slags voltmeter,
med vilken man bekvämt erhåller
den sökta spänningen, uppdelad i
sina komposanter. Vardera
bryggtråden är 40 cm lång, och
amplituden hos den spänning, som kan
kompenseras, är tydligen rätt
begränsad. De resp. sekundärlinjerna
anslötos därför till en
Potentiometer, varvid endast en del av den
sökta spänningen uttogs för
kompensation.
Strömtransformatorns omsättning
valdes så, att 0,5 amp. i
sekundärströmkretsen erhölls vid l amp. i
primära linjen. Transformatorn är
på grund av den låga impedansen
hos anordningarna i kompensatorn
praktiskt taget kortsluten, varför
fasvinkeln mellan strömmarna blir
i det närmaste 180°. För att få en"
kontroll härå kompenserades även
spänningen från en Variometer,
inkopplad på det sätt fig. 11 visar.
Vid det andra förfaringssättet
begagnades LARSEN’S
kompensationsanordning (fig. 12).
Den till amplitud och f as vink el
reglerbara spänning, mot vilken den
sökta spänningen kopplas, erhålles
här med hjälp av en bryggtråd och
en Variometer. Som nollinstrument
begagnades samma galvanometrar
som förut.
I och med att två
mätmetoder användes för ett och samma
periodtalsområde, erhölls god kontroll å resultaten.
För de talfrekventa periodtalen, där en vanlig
hörtelefon kunde användas som nollinstrument,
användes den koppling, som visas i fig. 13.
Strömkällan utgjordes här av en Frankemaskin.
Denna innehåller två sinsemellan lika ankare,
amplitudankaret och fasankaret, drivna av en
likströmsmotor och roterande med reglerbar hastighet i ett
mångpoligt fält. Fasankaret kan med hjälp av en
gr?derad ratt förställas relativt amplitudankaret, var-
Fig. 9. Interiör av maskinvagnen. På bilden synes bl. a. aggregatet med bensinmotor och
generator för laddning av 220 volts-batteriet.
Fig. 10. Interiör av maskinvagnen. Längst t. v. synes instrutnenttavlan för matning av
förstärkaren i mätvagnen med glödström och anodspänning.
igenom en godtycklig fasvinkel mellan de alstrade
spänningarna kan erhållas. Amplitudankaret kan
höjas ur eller sänkas ned i magnetfältet, varigenom
spänningsamplitudens storlek kan regleras. Det säger
sig självt, att en dylik anordning bör vara särskilt
lämplig för de mätningar, det här är fråga om. Vid
proven matades primära linjen från fasankaret,
varvid förstärkaren, som är markerad å schemat, fig. 13,
inkopplades vid mätning å l 000-meters och
3000-meterslinjerna (härvid erfordrades nämligen med
hänsyn till mätnoggrannheten, att kraftig inducerande
J//ÄW/ «-
nnnnn
sfcrmo
-for
/MKQBOj
5
,
V ^
9 9
n"
=0^
7//ons-
?
i 111
3 <r 5 6
3 *t
a
6
ruirm^
ÄUL- ^i
Ul
1
,
c
d
,X
IÄJUUL/I
T»
LuMra*
sforma/or 1
a </
M
Fig. 11. Mätning av ömsesidiga induktionskoefficienten mellan tvenne
ledningar med Geygers kompensator.
Fig. 12. Mätning av ömsesidiga induktionskoefficienten mellan tvenne
ledningar med Larsens kompensator.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
