Teknisk Tidskrift / 1931. Elektroteknik / 38 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3. Mars 1931 - C. F. Bobeck: Perakanläggningen, en elektrifiering i tropikerna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Fig. 1. Medelvaraktighetskurvor för efektleveransen från vatten- och
ångkraftverkets turbiner vid full belastning på kraftsystemet, motsvarande
160 000 000 kWh vid abonnenternas mätare. _________ botteneffekt,
- - - - toppeffekt.

De städer och samhällen, som äro belägna i
tenndistriktet, äro som belastningsobjekt av mindre
betydelse för kraftbolaget. De äro i allmänhet små och
komma troligen ej att sammanlagt belasta
kraftsystemet med mera än 15 % av maximibelastningen.

Det är sålunda tydligt, att
kraftbolagets verksamhet är och kommer att
bliva mycket påverkad av
konjunkturerna inom en enda industri,
tennproduktionen, och måste följa denna
industri i med- och motgång.

Vid planeringen av kraftsystemets
utbyggnadsskeden framstod omedelbart
som en mycket viktig åtgärd att
fortast möjligt färdigställa ångkraft
stationen och hela distributionsnätet med
undantag for den del av huvudlinjen, som
skulle överföra kraften från
vattenkraftverket till tenndistriktet.
Utbyggnadstiden beräknades nämligen vara
väsentligt kortare för nyssnämnda delar
av systemet än för vattenkraftverket.
Man kunde alltså på detta sätt
uppamma en stor belastning, som sedan
kunde överföras till vattenkraftverket,
då detta färdigställts. Två år efter den
konsulterande byråns upprättande i
London stodo också ångkraftstationen och
distributionsnätet färdiga att leverera kraft. Ett och ett
halvt år senare, juni 1930, kunde vattenkraftverket
övertaga den till ca 11 000 kW uppgående
belastningen på nätet.

I Malaya råder ju ett renodlat tropiskt klimat. De
ur elektroteknisk synpunkt mest utmärkande dragen
i detta klimat äro de täta och häftiga åskvädren, den
höga, konstanta temperaturen samt den höga
fuktighetshalten. Även till djurvärlden måste speciell
hänsyn tagas vid konstruktionernas utformning.

Kraftsystemet har nu varit i reguljär drift något
över 2 år. I driftrapporterna från denna tid indelas
åskvädren, närmast med hänsyn till blixtfrekvensen, i
4 grupper. Indelningen, som är gjord veckovis, är
givetvis mycket osäker och subjektiv, men torde dock
ge en tämligen god bild av förhållandena. Räknar
man samman de veckor, under vilka de olika
grupperna åskväder huvudsakligen förekommit, erhåller
man följande ungefärliga åskvädersfrekvens, varvid
rapporternas terminologi användes:

1) Intet åskväder .................. 15 veckor
2) Åskväder.......................... 25 "
3) Häftigt åskväder.................. 10 "
4) Utomordentligt häftigt åskväder .. 2 "

Åskvädren i de båda sistnämnda grupperna kunna
betecknas som "tropiska".

Temperaturen under året varierar endast
obetydligt, dygnsmedelvärdet endast ca 4°C, men
plötsliga temperaturfall på 10-15°C kunna uppkomma i
samband med de häftiga störtregnen. De elektriska
maskinerna och apparaterna hava i allmänhet
konstruerats för en omgivningstemperatur av 45°C.
Metallytor i direkt solsken antaga en temperatur av
65-70°C.

Luftens fuktighet är såsom nämnt hög, på
efternatten och morgnarna praktiskt taget 100 %. under
resten av dygnet något lägre.

På grund av den starka fuktigheten i förening med
den höga temperaturen äro för sådan isolation, som
står i direkt förbindelse med luften, endast porslin,
mikanit och kompound fullt pålitliga, och dessa isola-



Fig. 2. Mudderverk för tennutvinning. Kraften tillföres med
6 000 volt spänning i kabel och transformeras på mudderverket
till 400 volt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>